Kvantitativa metoder Flashcards
Kvantitativ forskning
En forskningsstrategi som betonar kvantifiering när det gäller insamling och analys av data. Deduktivt anpassningssätt, positivistiskt perspektiv och objektivism.
Kvantitativ forskning handlar om att samla in och analysera numeriska data. Inom kriminologi används detta för att undersöka mönster, frekvenser och samband mellan olika variabler. Metoden är oftast hypotesdriven och fokuserar på att mäta fenomen med statistiska verktyg för att hitta generaliserbara resultat.
Deduktiv
Vi börjar med teori och härleder (deducerar) hypoteser från dem, som vi vill undersöka. Från teori till datainställning. En teoriprövande ansats
Positivistisk
Man samlar in data, som används för att pröva hypoteser och formulera förklaringar till fenomen. Det som inte direkt observerbart med våra metoder, är inte vetenskaplig - så observationen ges lite högre status än teorin. Allt ska vara objektivt.
Objektivism
Det finns en objektiv eller yttre verklighet som vi kan studera. Sociala företeelser är externa i relation till oss; de existerar oberoende av sociala aktörer
Population
Vilka man vill prata om
Kontext
Tid och rum. “Kontexten” syftar på det sammanhang eller den situation i vilken något sker, sägs eller skrivs. Det är de omständigheter, bakgrundsinformation och förhållanden som ger mening åt det som kommuniceras. Kontexten hjälper till att förstå varför något uttrycks på ett visst sätt och hur det ska tolkas.
Tvärsnittstudie
En studie som endast tar reda på hur det ser ut just nu och inte över en längre tidsperiod.
Logitudinell
Upprepande mätning på samma grupp under en längre tid
Experimentstudie
En forskningsmetod där forskaren systematiskt manipulerar en eller flera variabler för att observera och mäta effekterna på en annan variabel. Syftet är att undersöka orsakssamband – det vill säga att fastställa om en viss faktor (oberoende variabel) direkt påverkar en annan faktor (beroende variabel).
Totalundersökning
Hela populationen: Innebörden är det som vi ger begreppet. Vi måste studera begreppet och definiera vår definition i våran undersökning. Vi definierar begreppet.
Urvalsundersökning
Välja ut en grupp som är representativ för populationen
Intern Validitet
Mer om det finns kausalitet. Huruvida en slutsats som rymmer ett kausalt förhållande mellan två eller fler variabler är hållbar eller ej. Finns det en annan utestående faktor som gör det kausalt eller är det X som orsakar Y.
Extern validitet
Hur ett resultat från en undersökning kan generaliseras utöver den specifika undersökningens kontext. Gäller resultatet endast för den här populationen eller kan den generaliseras utöver resten av populationen också. Då är den extern valid.
Mätningsvaliditet
Komma fram till mått på samhällsvetenskapliga begrepp. Huruvida ett mått för ett begrepp verkligen speglar det som begreppet anses beteckna. Mäter t.ex mäter intellegenstest verkligen skillnader i intellegens?
Reliabilitet
Hur konsekvent en mätmetod är. Om ett instrument eller en metod ger samma resultat vid upprepade mätningar under liknande förhållanden, anses den vara tillförlitlig.
Replikation
Reproducering eller upprepning. Undersökningen måste vara möjlig att upprepa för att vara replikerbar.
Sannolikhets urval
Ett urval på slumpmässig grund. Man känner till sannolikheten att respektive enhet i populationen väljs ut. Målet är att minimera urvalsfel eller samplingsfel.
Ett sannolikhetsurval är en urvalsmetod inom statistik där alla individer i en population har en känd och ofta lika stor chans att bli valda för att delta i en studie. Detta är en grundläggande princip inom statistisk analys för att säkerställa att urvalet är representativt för hela populationen, vilket minskar risken för urvalsbias.
Obundet slumpmässigt urval (OSU)
Varje enhet i populationen har samma möjlighet att komma med i urvalet.
Stratifierat urval
Stratifierat urval är en metod inom statistik där populationen delas in i mindre grupper (strata) baserat på vissa gemensamma egenskaper, och därefter görs ett slumpmässigt urval från varje grupp. Syftet med stratifierat urval är att säkerställa att varje grupp blir proportionellt representerad i urvalet.
Klusterurval
Klusterurval är en statistisk metod som används vid urvalsundersökningar, där populationen delas in i grupper (kluster) och ett urval görs baserat på dessa grupper. Det är särskilt användbart när det är svårt eller kostsamt att samla data från enskilda individer i en population.
Svarsfrekvens
Delen/ det hela * 100 = procent
Likertskala
Ett påstående som man ska hålla med om i en viss utsträckning.
Vinjetter
Händelse, typfall kring brott som man får ta ställning till och vad man tror. För att mäta informerar rättsmedvetande.
Variablar
Information kring olika aspekter. Finns oberoende variabler, beroende variabler och kontroll variabler. En egenskap som varierar mellan olika värden bland observationerna i studien.
Nominal skalnivå
Man kan kategorisera variabeln i olika underrubriker.
Ordinal skalnivå
Man kan både kategorisera och rangordna kategorierna.
Diskreta
Antar endast vissa värdar. Kan inte mäta upp ett enskilt tal mellan de diskreta talen (heltalen). Antal brott är ett diskret tal. Endast heltal
Kontinuerliga
Hur små enheter som helst. Tid, storlek och ålder. Det finns ingen begränsning
Diktoma
Tar endast två värden. Svarar ja/ nej
Typvärde
Det enskilt vanligaste värdet i fördelningen
Median
Det mittersta värdet i fördelningen. Man kan se den med hjälp av det kumulativa värdet.
Medelvärde
Det genomsnittliga värdet i fördelningen.
Interna bortfall
Ett ogiltigt värde på en variabel. På en enkät skrivit något som vi inte kan tolka och inte besvarat frågan. Personen ingår fortfarande i urvalet.
Externa bortfall
De individer eller enheter som av någon anledning inte kan inkluderas i en studie trots att de tillhör målpopulationen. Det kan exempelvis handla om personer som:
- Vägrar att delta i en enkät eller intervju
- Inte går att nå, till exempel på grund av skyddad identitet eller hemlöshet
- Är i en situation som gör att de inte kan medverka, som sjukdom eller frihetsberövande.
Normalfördelning
Centralmåttet sammanfaller
Positiv sned
Medelvärdet överstiger medianen
Negativ sned
Medelvärdet understiger medianen
Samvariation
Samvariation är ett mer generellt begrepp och inkluderar alla typer av relationer mellan variabler (statistiska eller inte). Samvariation innebär att när en variabel förändras, tenderar den andra variabeln också att förändras på ett förutsägbart sätt. Det kan betraktas som en bredare term som täcker både samband och kausala samband, men utan att göra någon bestämd tolkning om orsak och verkan.
Samband (korrelation)
Ett samband innebär att två eller fler variabler förändras på ett sätt som verkar vara relaterat. Det betyder dock inte nödvändigtvis att den ena orsakar den andra.
En statistisk relation mellan två variabler. Sambandet kan vara positivt eller negativt.
Kausalt samband (orsakssamband)
Ett kausalt samband innebär att en variabel direkt påverkar en annan. Här är det fråga om orsak och verkan: en förändring i den ena variabeln leder till en förändring i den andra. En variabel orsakar förändring i en annan.
Positivt samband
Höga värden på X samvarierar med höga värden på Y. Låga värden på X samvarierar med låga värden på Y
Negativt samband
Höga värden på X samvarierar med låga värden på Y. Låga värden på X samvarierar med höga värden på Y
Nollsamband
Samma fördelning i Y oavsett X
Operationalisering
Operationalisering är en process inom vetenskap och forskning där abstrakta begrepp eller teorier översätts till konkreta och mätbara indikatorer. Det innebär att man definierar hur ett visst fenomen eller koncept ska studeras och mätas i praktiken.
Validitet
Hur väl en metod faktiskt mäter det som den avser att mäta. Inom kriminologi är det viktigt att instrumenten verkligen mäter relevanta fenomen, som att ett frågeformulär om brottslighet faktiskt mäter brottsligt beteende och inte andra faktorer
Bias
Bias (fördomar eller snedvridningar) påverka resultatet, eftersom metoden ofta innebär tolkningar och subjektiva inslag.
Finns olika bias som:
- Urvalsbias
- Bekräftelsebias
- Mätbias
- Svarsbias
- Bortfallsbias
Centralmått
Visar ett genomsnitt i datamaterialet, som medelvärde, median och typvärde.
Ett centralmått är ett statistiskt begrepp som beskriver ett “genomsnittligt” eller “typiskt” värde i en uppsättning data. Centralmått används för att sammanfatta en datamängd med ett enda värde som representerar centrum eller det mest karakteristiska för fördelningen av data.
Spridningsmått
Visar variation i datan, t.ex. standardavvikelse och varians, och används för att förstå hur datan är fördelad kring medelvärdet.
Statistiska mått som beskriver hur data är utspridd eller varierar runt ett centralt värde, som medelvärdet eller medianen
Ontologi
Frågor om vad som finns. Hur vi förstår och analyserar det som finns i den sociala verkligheten.
Intervall skalnivå
Kategorier
Rangordnas
Mäta avstånd (ekvidistans)
Kvot skalnivå
Kategorier
Rangordnas
Mäta avstånd (ekvidistans)
Absolut nollpunkt, en utgångspunkt som man inte går bakom
