Kvantitativa metoder

Question 1

Kvantitativ forskning

Answer 1

En forskningsstrategi som betonar kvantifiering när det gäller insamling och analys av data. Deduktivt anpassningssätt, positivistiskt perspektiv och objektivism.
Kvantitativ forskning handlar om att samla in och analysera numeriska data. Inom kriminologi används detta för att undersöka mönster, frekvenser och samband mellan olika variabler. Metoden är oftast hypotesdriven och fokuserar på att mäta fenomen med statistiska verktyg för att hitta generaliserbara resultat.

Question 2

Deduktiv

Answer 2

Vi börjar med teori och härleder (deducerar) hypoteser från dem, som vi vill undersöka. Från teori till datainställning. En teoriprövande ansats

Question 3

Positivistisk

Answer 3

Man samlar in data, som används för att pröva hypoteser och formulera förklaringar till fenomen. Det som inte direkt observerbart med våra metoder, är inte vetenskaplig - så observationen ges lite högre status än teorin. Allt ska vara objektivt.

Question 4

Objektivism

Answer 4

Det finns en objektiv eller yttre verklighet som vi kan studera. Sociala företeelser är externa i relation till oss; de existerar oberoende av sociala aktörer

Question 5

Population

Answer 5

Vilka man vill prata om

Question 6

Kontext

Answer 6

Tid och rum. “Kontexten” syftar på det sammanhang eller den situation i vilken något sker, sägs eller skrivs. Det är de omständigheter, bakgrundsinformation och förhållanden som ger mening åt det som kommuniceras. Kontexten hjälper till att förstå varför något uttrycks på ett visst sätt och hur det ska tolkas.

Question 7

Tvärsnittstudie

Answer 7

En studie som endast tar reda på hur det ser ut just nu och inte över en längre tidsperiod.

Question 8

Logitudinell

Answer 8

Upprepande mätning på samma grupp under en längre tid

Question 9

Experimentstudie

Answer 9

En forskningsmetod där forskaren systematiskt manipulerar en eller flera variabler för att observera och mäta effekterna på en annan variabel. Syftet är att undersöka orsakssamband – det vill säga att fastställa om en viss faktor (oberoende variabel) direkt påverkar en annan faktor (beroende variabel).

Question 10

Totalundersökning

Answer 10

Hela populationen: Innebörden är det som vi ger begreppet. Vi måste studera begreppet och definiera vår definition i våran undersökning. Vi definierar begreppet.

Question 11

Urvalsundersökning

Answer 11

Välja ut en grupp som är representativ för populationen

Question 12

Intern Validitet

Answer 12

Mer om det finns kausalitet. Huruvida en slutsats som rymmer ett kausalt förhållande mellan två eller fler variabler är hållbar eller ej. Finns det en annan utestående faktor som gör det kausalt eller är det X som orsakar Y.

Question 13

Extern validitet

Answer 13

Hur ett resultat från en undersökning kan generaliseras utöver den specifika undersökningens kontext. Gäller resultatet endast för den här populationen eller kan den generaliseras utöver resten av populationen också. Då är den extern valid.

Question 14

Mätningsvaliditet

Answer 14

Komma fram till mått på samhällsvetenskapliga begrepp. Huruvida ett mått för ett begrepp verkligen speglar det som begreppet anses beteckna. Mäter t.ex mäter intellegenstest verkligen skillnader i intellegens?

Question 15

Reliabilitet

Answer 15

Hur konsekvent en mätmetod är. Om ett instrument eller en metod ger samma resultat vid upprepade mätningar under liknande förhållanden, anses den vara tillförlitlig.

Question 16

Replikation

Answer 16

Reproducering eller upprepning. Undersökningen måste vara möjlig att upprepa för att vara replikerbar.

Question 17

Sannolikhets urval

Answer 17

Ett urval på slumpmässig grund. Man känner till sannolikheten att respektive enhet i populationen väljs ut. Målet är att minimera urvalsfel eller samplingsfel.
Ett sannolikhetsurval är en urvalsmetod inom statistik där alla individer i en population har en känd och ofta lika stor chans att bli valda för att delta i en studie. Detta är en grundläggande princip inom statistisk analys för att säkerställa att urvalet är representativt för hela populationen, vilket minskar risken för urvalsbias.

Question 18

Obundet slumpmässigt urval (OSU)

Answer 18

Varje enhet i populationen har samma möjlighet att komma med i urvalet.

Question 19

Stratifierat urval

Answer 19

Stratifierat urval är en metod inom statistik där populationen delas in i mindre grupper (strata) baserat på vissa gemensamma egenskaper, och därefter görs ett slumpmässigt urval från varje grupp. Syftet med stratifierat urval är att säkerställa att varje grupp blir proportionellt representerad i urvalet.

Question 20

Klusterurval

Answer 20

Klusterurval är en statistisk metod som används vid urvalsundersökningar, där populationen delas in i grupper (kluster) och ett urval görs baserat på dessa grupper. Det är särskilt användbart när det är svårt eller kostsamt att samla data från enskilda individer i en population.

Question 21

Svarsfrekvens

Answer 21

Delen/ det hela * 100 = procent

Question 22

Likertskala

Answer 22

Ett påstående som man ska hålla med om i en viss utsträckning.

Question 23

Vinjetter

Answer 23

Händelse, typfall kring brott som man får ta ställning till och vad man tror. För att mäta informerar rättsmedvetande.

Question 24

Variablar

Answer 24

Information kring olika aspekter. Finns oberoende variabler, beroende variabler och kontroll variabler. En egenskap som varierar mellan olika värden bland observationerna i studien.

Question 25

Nominal skalnivå

Answer 25

Man kan kategorisera variabeln i olika underrubriker.

Question 26

Ordinal skalnivå

Answer 26

Man kan både kategorisera och rangordna kategorierna.

Question 27

Diskreta

Answer 27

Antar endast vissa värdar. Kan inte mäta upp ett enskilt tal mellan de diskreta talen (heltalen). Antal brott är ett diskret tal. Endast heltal

Question 28

Kontinuerliga

Answer 28

Hur små enheter som helst. Tid, storlek och ålder. Det finns ingen begränsning

Question 29

Diktoma

Answer 29

Tar endast två värden. Svarar ja/ nej

Question 30

Typvärde

Answer 30

Det enskilt vanligaste värdet i fördelningen

Question 31

Median

Answer 31

Det mittersta värdet i fördelningen. Man kan se den med hjälp av det kumulativa värdet.

Question 32

Medelvärde

Answer 32

Det genomsnittliga värdet i fördelningen.

Question 33

Interna bortfall

Answer 33

Ett ogiltigt värde på en variabel. På en enkät skrivit något som vi inte kan tolka och inte besvarat frågan. Personen ingår fortfarande i urvalet.

Question 34

Externa bortfall

Answer 34

De individer eller enheter som av någon anledning inte kan inkluderas i en studie trots att de tillhör målpopulationen. Det kan exempelvis handla om personer som:
- Vägrar att delta i en enkät eller intervju
- Inte går att nå, till exempel på grund av skyddad identitet eller hemlöshet
- Är i en situation som gör att de inte kan medverka, som sjukdom eller frihetsberövande.

Question 35

Normalfördelning

Answer 35

Centralmåttet sammanfaller

Question 36

Positiv sned

Answer 36

Medelvärdet överstiger medianen

Question 37

Negativ sned

Answer 37

Medelvärdet understiger medianen

Question 38

Samvariation

Answer 38

Samvariation är ett mer generellt begrepp och inkluderar alla typer av relationer mellan variabler (statistiska eller inte). Samvariation innebär att när en variabel förändras, tenderar den andra variabeln också att förändras på ett förutsägbart sätt. Det kan betraktas som en bredare term som täcker både samband och kausala samband, men utan att göra någon bestämd tolkning om orsak och verkan.

Question 39

Samband (korrelation)

Answer 39

Ett samband innebär att två eller fler variabler förändras på ett sätt som verkar vara relaterat. Det betyder dock inte nödvändigtvis att den ena orsakar den andra.
En statistisk relation mellan två variabler. Sambandet kan vara positivt eller negativt.

Question 40

Kausalt samband (orsakssamband)

Answer 40

Ett kausalt samband innebär att en variabel direkt påverkar en annan. Här är det fråga om orsak och verkan: en förändring i den ena variabeln leder till en förändring i den andra. En variabel orsakar förändring i en annan.

Question 41

Positivt samband

Answer 41

Höga värden på X samvarierar med höga värden på Y. Låga värden på X samvarierar med låga värden på Y

Question 42

Negativt samband

Answer 42

Höga värden på X samvarierar med låga värden på Y. Låga värden på X samvarierar med höga värden på Y

Question 43

Nollsamband

Answer 43

Samma fördelning i Y oavsett X

Question 44

Operationalisering

Answer 44

Operationalisering är en process inom vetenskap och forskning där abstrakta begrepp eller teorier översätts till konkreta och mätbara indikatorer. Det innebär att man definierar hur ett visst fenomen eller koncept ska studeras och mätas i praktiken.

Question 45

Validitet

Answer 45

Hur väl en metod faktiskt mäter det som den avser att mäta. Inom kriminologi är det viktigt att instrumenten verkligen mäter relevanta fenomen, som att ett frågeformulär om brottslighet faktiskt mäter brottsligt beteende och inte andra faktorer

Question 46

Bias

Answer 46

Bias (fördomar eller snedvridningar) påverka resultatet, eftersom metoden ofta innebär tolkningar och subjektiva inslag.
Finns olika bias som:
- Urvalsbias
- Bekräftelsebias
- Mätbias
- Svarsbias
- Bortfallsbias

Question 47

Centralmått

Answer 47

Visar ett genomsnitt i datamaterialet, som medelvärde, median och typvärde.

Ett centralmått är ett statistiskt begrepp som beskriver ett “genomsnittligt” eller “typiskt” värde i en uppsättning data. Centralmått används för att sammanfatta en datamängd med ett enda värde som representerar centrum eller det mest karakteristiska för fördelningen av data.

Question 48

Spridningsmått

Answer 48

Visar variation i datan, t.ex. standardavvikelse och varians, och används för att förstå hur datan är fördelad kring medelvärdet.
Statistiska mått som beskriver hur data är utspridd eller varierar runt ett centralt värde, som medelvärdet eller medianen

Question 49

Ontologi

Answer 49

Frågor om vad som finns. Hur vi förstår och analyserar det som finns i den sociala verkligheten.

Question 50

Intervall skalnivå

Answer 50

Kategorier
Rangordnas
Mäta avstånd (ekvidistans)

Question 51

Kvot skalnivå

Answer 51

Kategorier
Rangordnas
Mäta avstånd (ekvidistans)
Absolut nollpunkt, en utgångspunkt som man inte går bakom