Kvalitativa metod begrepp

Question 1

Kvalitativ forskningsmetod

Answer 1

Induktiv angreppssätt, tolkningsinriktad perspektiv och konstruktuvistisk. Finns olika metoder som intervjuer, Etnografi och textanalys. Den är komplex och rörlig koppling mellan teori och emperi. Empirin till teorin.

Question 2

Induktiv

Answer 2

Börjar med emperin (vår insamling av data) för att utveckla teori och begrepp från den. Datasamling till teori. En teorigenererande ansats.

Question 3

Iterativ

Answer 3

Rörelsen mellan teori och emperi.

Question 4

Tolkningsinriktad perspektiv

Answer 4

Vi vill förstå hur människor tolkar den sociala verkligheten de lever i och utifrån det formulera en förklaring. Forskarna tolkar individers tolkningar av världen.

Question 5

Konstruktivistisk

Answer 5

Verkligheten är socialt konstruerad. Skapad i mänsklig vetande. Verkligheten kommer aldrig att ses på samma sätt. Det är våra observationer och kan inte replikeras då vi ser olika saker. det är våra egna tolkningar.

Question 6

Forskningsdesign

Answer 6

Våran ram för insamling och analys av data.

Question 7

Tvärsnittsdesign

Answer 7

Det är mer en ätt fall som händer vid en viss tidpunkt. T.ex vid intervjuer

Question 8

Longitudinell design

Answer 8

Studera ett urval vid ett tillfälle och vid minst ett tillfälla till på samma urval. Centralt för livsloppskriminologi.

Question 9

Fallstudiedesign

Answer 9

Ett enda fall. Målet är att utveckla eller generera teoretisk förståelse.
- Kritiska fall
- Extrema fall
- Typiska fall
- Avslöjande fall
- Longitudinella fall

Question 10

Jämförande design

Answer 10

Det är två olika fall som man jämför. Det kan vara olika bostadsområden, länder eller arbetsmarknad. Man kan göra urvalet på fallens skillnader eller likheter.

Question 11

Den kvalitativa forskningsprocessen

Answer 11

1. Formulera forskningsfrågor
2. Specificera ett urval
3. Genomföra datainsamling
4. Tolka och analysera vår data
5. Formulera teoretiska förklaringar
6. Skriva en sammanhängande text

Question 12

Urval

Answer 12

När man gör ett urval finns det två nivåer. Kontexten (t.ex ett område, organisation, region) och deltagande (t.ex personer som bor där, anställda på företaget, företag som är verksamma där).Det kan både vara människor som organisationer och företag.

Question 13

Målstyrt urval

Answer 13

Direkt koppling till forskningsfrågorna. Man har ett mål med sitt urval. Ofta formulerad i a priori. Datainsamlingen är klar när vi når mättnad.

Question 14

Sekventiell urval

Answer 14

Börjar snävt och sedan utvecklar urvalet.

Question 15

A priori urval

Answer 15

Har kriterier från start och utvecklar i efterhand.

Question 16

Mättnad

Answer 16

När vi är mätta på vår data.

Question 17

Teoretiskt urval

Answer 17

Väls utifrån våra teoretiska intressen.

Question 18

Snöbollsurval

Answer 18

Börjar litet och blir större. Urvalet utvecklas efterhand.

Question 19

Teoretisk mättnad

Answer 19

Vi får inte längre data som stimulerar teoretisk förståelse, vi har förklarat allt.

Question 20

Tillfällighetsurval

Answer 20

Vi börjar smalt, men blir större genom att vi får kontakt med nya personer som vill delta. det är en tillfällighet att vi träffar en person som vill delta i en intervju.

Question 21

Flexibilitet

Answer 21

Den ska vara öppna och ofta lite generella forskningsfrågor.

Question 22

Reflexivitet

Answer 22

Vi är instrumentet för forskningen. Vår position påverkar och vi är en del av själva kunskapsproduktionen. det är viktigt att vi är medvetna om det (reflexiva)

Question 23

Processer

Answer 23

Hur kom det sig att någonting ägde rum som det gjorde? Skeendet och mönster, förändring och utveckling.

Question 24

Tillförlitlighet (altanativ kvalitetskriterie)

Answer 24

• Trovärdighet (våra beskrivningar är det trovärdiga)
• Överförbarhet ( till andra miljöer. genom fylliga/ täta beskrivningar)
• Pålitlighet (ch noggrannhet i forskningsprocessen; riktighet)
• Styrka och konfirmera (resultaten; inget påhitt eller vinklat)

Question 25

Äkthet (altanativ kvalitetskriterie)

Answer 25

- Rättvis bild (studiepersonernas åsikter och variationer av dem. Fångar vi in det viktiga för dem. Finns det variation mellan studiepersonerna) - Otologiska autencitet (förståelsen för sin situation. Ger studiepersonerna bättre förståelse för sin situation. Vad har vi för inverkan på deras liv) - Pedagogisk augecitet (ger studien en bättre bild av andra situationer (i samma miljö) Hur tillförlitlig är vår forskning) - Katalytisk autencitet (Ger studien personerna möjlighet att förändra sin situation) - Taktisk autencitet (ger studien personerna (bättre) möjlighet att vidta åtgärder)

Question 26

Ostrukturerad intervju

Answer 26

En intervjuguide med centralt tema, men inga specifika frågor förberedda. Foku är att följa upp och reagera på vad intervjupersonen säger. Som ett vanligt samtal med minimala styrningar och riktningar. Tydlig fokus på vad intervjupersonen tycker är viktigt.

Question 27

Semi-strukturerad intervju

Answer 27

Tydligare fokus på vad forskaren tycker är intressant och viktigt. Intervjuguide med ett centralt teman och frågor som ger viss styrning till intervjuer och följer ordningen i intervjuguiden. Det är fortfarande flexibelt. Följa upp intervjupersonernas svar man ska inte vara rädd att avvika från intervjuguiden. Öppenhet!

Question 28

Livsberättelseintervju

Answer 28

Fokus på individens liv. Ofta ostrukturerad, finns ett centralt tema men vi följer intervjupersonens berättelse. Ofta en longitudinell design. Man kan prata retrospektiva (tillbakablickande) eller prospektiva (framåtblickande).

Question 29

Fokusgruppintervju

Answer 29

Intervju med fler än en person. Den är ostrukturerad och följer gruppens samtal. Breda frågor med fåtal teman. makten i samtalet ligger i gruppen. Lyssnar på hur gruppen samspelar och kommer fram till vissa svar. Gemenskap och samspel är fokuset.

Question 30

Distansintervju

Answer 30

det är en telefonintervju eller någon annan form av digital intervju. De kan både vara individuell och i grupp. Svårt att se kroppsspråk. Men enklare att befinna sig på längre avstånd och enkelt att boka om och det är bvekvämt.

Question 31

Homogent urval

Answer 31

Lika urval

Question 32

Hetrogent urval

Answer 32

Olika urval

Question 33

Olika slags frågor

Answer 33

- Uppföljande frågor - Sonderande frågor ( fördjupande, kan du säger mer om..) - Preciserande frågor (specificera, vad gjorde du då..) - Direkta frågor (rakt på sak, vad gjorde du då) - Indirekta frågor (öppna, vad för åsikter har den gruppen)

Question 34

Strukturerande inpass

Answer 34

Byta tema under intervjun

Question 35

Tolkande fråga

Answer 35

När vi vill verifiera eller bekräfta vår förståelse

Question 36

Tystnad

Answer 36

Ge intervjupersonen en chans att berätta mer

Question 37

Vinjetter

Answer 37

Scenarios som intervjupersonen tar ställning till

Question 38

Sensivitet

Answer 38

Är en vägledande eller guid i fältet, och som kan vidareutvecklas genom själva datainsamling.

Question 39

Etnografi

Answer 39

Genererar en annan typ av data. Hur ett fenomen manifesterad. Vad händer i mötet, vad händer när människor blir slumpmässig utvald, vad händer i det fenomenet? Handlar om fältet för att observera.

Question 40

Dold observation

Answer 40

Observera utan att någon vet om det. Autentisk data. Vi är där och observerar, men det påverkar inte dem man observerar. Man får fram verkligheten eftersom att inget förändras i rummet man studerar. Etiska frågor. Samtycke. Man vill fånga autentisk data.

Question 41

Öppen observation

Answer 41

Deltagarna är medvetna om forskarens närvaro. Det finns ett observatörseffekt då man anpassar sitt beteende när man blir övervakad/ observerad. Möjliggör att man kan interagera med deltagare och kunna ställa frågor om olika saker.

Question 42

Deltagande observation

Answer 42

Deltagande är medvetna om forskarens närvaro. Forskaren deltar i den fenomen som observeras. Konstant interaktion med forskningsdeltagare. Man bländer in med dem man observerar men kan ändå ställa frågor. Möjliggör en annan typ av data.

Question 43

Skuggning/ shadowing

Answer 43

Forskaren skuggar. Observerar hu dem gör. Man kan skugga en medarbetare för att lära sig eller följa efter en given grupp/person att observera. Semi dold.

Question 44

Netnografi

Answer 44

etnografi online eller virtuella observationer. Det är mänskliga handlingar i den digitala miljön med hjälp av t.ex sociala medier. Man kan aktivt delta eller passivt observera. Etiska frågor?

Question 45

Fältanteckningar

Answer 45

Anteckningar från fältet.

Question 46

Gatekeeper

Answer 46

Den som öppnar dörren, formell eller informell makt finns båda som öppnar dörren till vårt fält, det i vill observera. Är en kontaktperson.

Question 47

Vad menas med "go native"

Answer 47

Vi tappar vår roll som forskare och ser världen som en studiedeltagare.

Question 48

Bedömningskriterier (kvalitetskriterier)

Answer 48

Autenticitet (äkthet?) Trovärdighet (utan förvrängningar) Representativitet (typiska för kategorin?) Meningsfullhet (tydliga, begripliga?)

Question 49

Personlig dokument

Answer 49

Brev till familj och vänner, dagböcker, självbiografi. Autencitet: Vem har skrivit? Trovärdighet: verkligen författarens känslor (t.ex skriver för publik?) Representativitet: Vem får lov att skriva? (Det historiska) Meningsfullhet: Vad lämnas osagt eller rensas? (vad säg inte?)

Question 50

Visuella objekt

Answer 50

Främst fotografier. Man kan använda det som illustrationer, data eller som hjälp. Trovärdighet och meningsfullhet: I vilken kontext togs bilden? Representativitet: Vilka foton är det som sållas bort? Vilka saker kommer inte med på bild? Vad syns inte och vad tas bort? Autencitet: Manipulerar bilder? AI, redigering, filter?

Question 51

Officiella dokument

Answer 51

Finns statliga dokument (politiska dokument, juridiska dokument mm) och privata och icke-statliga aktörer (pressmedelande, årsberättelse, rapporter, sammanställningar mm) Autencitet och meningsfullhet: ofta givet. Det finns en tydlig mening och intresse som framkommer. Vi vet vad som är intressant i dokumentet Trovärdighet: finns skevheter, bakomliggande intressen, positioner? Vad göms? Representativitet: Typisk eller unikt? Kommer samma dokument varje år? Finns det ett annat språk som förändras över tid? Finns det uttryck som har förändrats?

Question 52

Massmedia

Answer 52

Dags- och kvällstidningar, tv-program, filmer, podcast. Autencitet: Vem är upphovspersonen bakom? Trovärdighet och meningsfullhet: Skevhet och kontext? Vad har dem för intressen? Representativitet: Kontextuell påverkan, säljbart? Vanligt eller ovanligt?

Question 53

Virtuell dokument

Answer 53

Webbplats, bloggar, chattrum, sociala medier och diskussionsformum Kan behandlas beroende på aktör (polisens hemsidor som ett slags officiellt dokument, jag- fokuserade bloggar som personliga dokument) Möjliga utmaningar: ofta ett mindre antal ord att analysera (men desto fler bilder)

Question 54

Tematisk textanalys

Answer 54

Dokument, intervjuer, fältanteckningar, filmer mm. Flexibel och öppen. Kodning spelar en central roll här. Koder i data utvecklas till något större: ett tema (övergripande). Tema identifieras av forskaren: en högre nivå. Kopplingen mellan data och teoretisk förståelse.

Question 55

Narrativ textanalys

Answer 55

Ofta intervjuer (livsberättelser: händelseförlopp och berättelser i fokus), men även dokument och filmer. Fokus på berättelser - som alltid har ett syfte eller mål. Ett narrativ = en (re)konstuerad redogörelse för någonting. Ofta temporalt eller processuellt - från a till b till c. Superheros, villan, prinsessa.

Question 56

Konkurrerande narrativ

Answer 56

Finns fler narrativa berättelse som konkurrerar mot varandra. Får olika syner på hur olika narrativ tänker och ser på olika sätt.

Question 57

Universalism

Answer 57

Man får aldrig bryta mot en etisk regel

Question 58

Situationsbetigad etik

Answer 58

Varierar från fall till fall. Ändamålet och inget val.

Question 59

Forskningsetiska krav

Answer 59

Informationskravet ( informera om syfte och moment) Samtyckeskravet (samtycke till medverkan) Konfidentialitetskravet (Uppgifterna behandlas konfidentiellt av behöriga) Nyttjandekravet (uppgifterna används endast för forskningsändamålet)

Question 60

Prioreteringsbeslut

Answer 60

I vilken utsträckning är Kval eller kvant metod den huvudsakliga datainsamlingsmetoden? samma vikt? Flermetodsforskning

Question 61

Sekvensbeslut

Answer 61

I vilken ordning ska metoderna komma

Question 62

Förklarande- sekventiella designer

Answer 62

Vi börjar med den ena metoden och sen övergår vi till den andra. Två studier, ett fenomen.

Question 63

Hybridorienterande design

Answer 63

En studie, ett fenomen. - Konvergent-partiell design: en smidig insamling av kvalitativa och kvantitativa data → analyserna jämfört med varandra → slutsats - Integrerad design: en kvalitativ eller kvantitativ inriktning, men olika forskningsfrågor (t.ex kvantitativ huvudfråga, kvalitativ underfråga

Question 64

Argument för flermetodsforskning

Answer 64

- Triangulering (flera metoder eller datakällor används för att öka tillförlitligheten i resultaten - de stryker varandra) - Förklaring (ibland i våra kvantitativa analyser får vi resultat vi inte riktigt förstår eller kan tolka på ett uttömmande sätt) - Fullständighet (genom att inkludera både kvalitativa och kvantitativa metoder får vi mer fullständig bild) - Illustration (kvalitativa data kan användas för att illustrera kvantitativa data, som övergripande trender eller aggregerade data) - Utveckla forskningsinstrument (använda kvalitativa metoder för att designa enkätundersökningar, t.ex genom att få inspiration eller avgöra hur svarspersonerna tolkar olika begrepp)

Question 65

icke-sannolikhets urval

Answer 65

Målstyrd urval. Olika fall, urval med stor variation, kriteriestyrt urval, teoretiskt urval, snöbollsurval, tillfällighetsurval, stratifierat målstyrd urval.