Kvalitativa metod begrepp Flashcards
Kvalitativ forskningsmetod
Induktiv angreppssätt, tolkningsinriktad perspektiv och konstruktuvistisk. Finns olika metoder som intervjuer, Etnografi och textanalys. Den är komplex och rörlig koppling mellan teori och emperi. Empirin till teorin.
Induktiv
Börjar med emperin (vår insamling av data) för att utveckla teori och begrepp från den. Datasamling till teori. En teorigenererande ansats.
Iterativ
Rörelsen mellan teori och emperi.
Tolkningsinriktad perspektiv
Vi vill förstå hur människor tolkar den sociala verkligheten de lever i och utifrån det formulera en förklaring. Forskarna tolkar individers tolkningar av världen.
Konstruktivistisk
Verkligheten är socialt konstruerad. Skapad i mänsklig vetande. Verkligheten kommer aldrig att ses på samma sätt. Det är våra observationer och kan inte replikeras då vi ser olika saker. det är våra egna tolkningar.
Forskningsdesign
Våran ram för insamling och analys av data.
Tvärsnittsdesign
Det är mer en ätt fall som händer vid en viss tidpunkt. T.ex vid intervjuer
Longitudinell design
Studera ett urval vid ett tillfälle och vid minst ett tillfälla till på samma urval. Centralt för livsloppskriminologi.
Fallstudiedesign
Ett enda fall. Målet är att utveckla eller generera teoretisk förståelse.
- Kritiska fall
- Extrema fall
- Typiska fall
- Avslöjande fall
- Longitudinella fall
Jämförande design
Det är två olika fall som man jämför. Det kan vara olika bostadsområden, länder eller arbetsmarknad. Man kan göra urvalet på fallens skillnader eller likheter.
Den kvalitativa forskningsprocessen
- Formulera forskningsfrågor
- Specificera ett urval
- Genomföra datainsamling
- Tolka och analysera vår data
- Formulera teoretiska förklaringar
- Skriva en sammanhängande text
Urval
När man gör ett urval finns det två nivåer. Kontexten (t.ex ett område, organisation, region) och deltagande (t.ex personer som bor där, anställda på företaget, företag som är verksamma där).Det kan både vara människor som organisationer och företag.
Målstyrt urval
Direkt koppling till forskningsfrågorna. Man har ett mål med sitt urval. Ofta formulerad i a priori. Datainsamlingen är klar när vi når mättnad.
Sekventiell urval
Börjar snävt och sedan utvecklar urvalet.
A priori urval
Har kriterier från start och utvecklar i efterhand.
Mättnad
När vi är mätta på vår data.
Teoretiskt urval
Väls utifrån våra teoretiska intressen.
Snöbollsurval
Börjar litet och blir större. Urvalet utvecklas efterhand.
Teoretisk mättnad
Vi får inte längre data som stimulerar teoretisk förståelse, vi har förklarat allt.
Tillfällighetsurval
Vi börjar smalt, men blir större genom att vi får kontakt med nya personer som vill delta. det är en tillfällighet att vi träffar en person som vill delta i en intervju.
Flexibilitet
Den ska vara öppna och ofta lite generella forskningsfrågor.
Reflexivitet
Vi är instrumentet för forskningen. Vår position påverkar och vi är en del av själva kunskapsproduktionen. det är viktigt att vi är medvetna om det (reflexiva)
Processer
Hur kom det sig att någonting ägde rum som det gjorde? Skeendet och mönster, förändring och utveckling.
Tillförlitlighet (altanativ kvalitetskriterie)
- Trovärdighet (våra beskrivningar är det trovärdiga)
- Överförbarhet ( till andra miljöer. genom fylliga/ täta beskrivningar)
- Pålitlighet (ch noggrannhet i forskningsprocessen; riktighet)
- Styrka och konfirmera (resultaten; inget påhitt eller vinklat)
Äkthet (altanativ kvalitetskriterie)
- Rättvis bild (studiepersonernas åsikter och variationer av dem. Fångar vi in det viktiga för dem. Finns det variation mellan studiepersonerna)
- Otologiska autencitet (förståelsen för sin situation. Ger studiepersonerna bättre förståelse för sin situation. Vad har vi för inverkan på deras liv)
- Pedagogisk augecitet (ger studien en bättre bild av andra situationer (i samma miljö) Hur tillförlitlig är vår forskning)
- Katalytisk autencitet (Ger studien personerna möjlighet att förändra sin situation)
- Taktisk autencitet (ger studien personerna (bättre) möjlighet att vidta åtgärder)
Ostrukturerad intervju
En intervjuguide med centralt tema, men inga specifika frågor förberedda. Foku är att följa upp och reagera på vad intervjupersonen säger. Som ett vanligt samtal med minimala styrningar och riktningar. Tydlig fokus på vad intervjupersonen tycker är viktigt.
