Kvalitativa metod begrepp Flashcards
Kvalitativ forskningsmetod
Induktiv angreppssätt, tolkningsinriktad perspektiv och konstruktuvistisk. Finns olika metoder som intervjuer, Etnografi och textanalys. Den är komplex och rörlig koppling mellan teori och emperi. Empirin till teorin.
Induktiv
Börjar med emperin (vår insamling av data) för att utveckla teori och begrepp från den. Datasamling till teori. En teorigenererande ansats.
Iterativ
Rörelsen mellan teori och emperi.
Tolkningsinriktad perspektiv
Vi vill förstå hur människor tolkar den sociala verkligheten de lever i och utifrån det formulera en förklaring. Forskarna tolkar individers tolkningar av världen.
Konstruktivistisk
Verkligheten är socialt konstruerad. Skapad i mänsklig vetande. Verkligheten kommer aldrig att ses på samma sätt. Det är våra observationer och kan inte replikeras då vi ser olika saker. det är våra egna tolkningar.
Forskningsdesign
Våran ram för insamling och analys av data.
Tvärsnittsdesign
Det är mer en ätt fall som händer vid en viss tidpunkt. T.ex vid intervjuer
Longitudinell design
Studera ett urval vid ett tillfälle och vid minst ett tillfälla till på samma urval. Centralt för livsloppskriminologi.
Fallstudiedesign
Ett enda fall. Målet är att utveckla eller generera teoretisk förståelse.
- Kritiska fall
- Extrema fall
- Typiska fall
- Avslöjande fall
- Longitudinella fall
Jämförande design
Det är två olika fall som man jämför. Det kan vara olika bostadsområden, länder eller arbetsmarknad. Man kan göra urvalet på fallens skillnader eller likheter.
Den kvalitativa forskningsprocessen
- Formulera forskningsfrågor
- Specificera ett urval
- Genomföra datainsamling
- Tolka och analysera vår data
- Formulera teoretiska förklaringar
- Skriva en sammanhängande text
Urval
När man gör ett urval finns det två nivåer. Kontexten (t.ex ett område, organisation, region) och deltagande (t.ex personer som bor där, anställda på företaget, företag som är verksamma där).Det kan både vara människor som organisationer och företag.
Målstyrt urval
Direkt koppling till forskningsfrågorna. Man har ett mål med sitt urval. Ofta formulerad i a priori. Datainsamlingen är klar när vi når mättnad.
Sekventiell urval
Börjar snävt och sedan utvecklar urvalet.
A priori urval
Har kriterier från start och utvecklar i efterhand.
Mättnad
När vi är mätta på vår data.
Teoretiskt urval
Väls utifrån våra teoretiska intressen.
Snöbollsurval
Börjar litet och blir större. Urvalet utvecklas efterhand.
Teoretisk mättnad
Vi får inte längre data som stimulerar teoretisk förståelse, vi har förklarat allt.
Tillfällighetsurval
Vi börjar smalt, men blir större genom att vi får kontakt med nya personer som vill delta. det är en tillfällighet att vi träffar en person som vill delta i en intervju.
Flexibilitet
Den ska vara öppna och ofta lite generella forskningsfrågor.
Reflexivitet
Vi är instrumentet för forskningen. Vår position påverkar och vi är en del av själva kunskapsproduktionen. det är viktigt att vi är medvetna om det (reflexiva)
Processer
Hur kom det sig att någonting ägde rum som det gjorde? Skeendet och mönster, förändring och utveckling.
Tillförlitlighet (altanativ kvalitetskriterie)
- Trovärdighet (våra beskrivningar är det trovärdiga)
- Överförbarhet ( till andra miljöer. genom fylliga/ täta beskrivningar)
- Pålitlighet (ch noggrannhet i forskningsprocessen; riktighet)
- Styrka och konfirmera (resultaten; inget påhitt eller vinklat)
Äkthet (altanativ kvalitetskriterie)
- Rättvis bild (studiepersonernas åsikter och variationer av dem. Fångar vi in det viktiga för dem. Finns det variation mellan studiepersonerna)
- Otologiska autencitet (förståelsen för sin situation. Ger studiepersonerna bättre förståelse för sin situation. Vad har vi för inverkan på deras liv)
- Pedagogisk augecitet (ger studien en bättre bild av andra situationer (i samma miljö) Hur tillförlitlig är vår forskning)
- Katalytisk autencitet (Ger studien personerna möjlighet att förändra sin situation)
- Taktisk autencitet (ger studien personerna (bättre) möjlighet att vidta åtgärder)
Ostrukturerad intervju
En intervjuguide med centralt tema, men inga specifika frågor förberedda. Foku är att följa upp och reagera på vad intervjupersonen säger. Som ett vanligt samtal med minimala styrningar och riktningar. Tydlig fokus på vad intervjupersonen tycker är viktigt.
Semi-strukturerad intervju
Tydligare fokus på vad forskaren tycker är intressant och viktigt. Intervjuguide med ett centralt teman och frågor som ger viss styrning till intervjuer och följer ordningen i intervjuguiden. Det är fortfarande flexibelt. Följa upp intervjupersonernas svar man ska inte vara rädd att avvika från intervjuguiden. Öppenhet!
Livsberättelseintervju
Fokus på individens liv. Ofta ostrukturerad, finns ett centralt tema men vi följer intervjupersonens berättelse. Ofta en longitudinell design. Man kan prata retrospektiva (tillbakablickande) eller prospektiva (framåtblickande).
Fokusgruppintervju
Intervju med fler än en person. Den är ostrukturerad och följer gruppens samtal. Breda frågor med fåtal teman. makten i samtalet ligger i gruppen. Lyssnar på hur gruppen samspelar och kommer fram till vissa svar. Gemenskap och samspel är fokuset.
Distansintervju
det är en telefonintervju eller någon annan form av digital intervju. De kan både vara individuell och i grupp. Svårt att se kroppsspråk. Men enklare att befinna sig på längre avstånd och enkelt att boka om och det är bvekvämt.
Homogent urval
Lika urval
Hetrogent urval
Olika urval
Olika slags frågor
- Uppföljande frågor
- Sonderande frågor ( fördjupande, kan du säger mer om..)
- Preciserande frågor (specificera, vad gjorde du då..)
- Direkta frågor (rakt på sak, vad gjorde du då)
- Indirekta frågor (öppna, vad för åsikter har den gruppen)
Strukturerande inpass
Byta tema under intervjun
Tolkande fråga
När vi vill verifiera eller bekräfta vår förståelse
Tystnad
Ge intervjupersonen en chans att berätta mer
Vinjetter
Scenarios som intervjupersonen tar ställning till
Sensivitet
Är en vägledande eller guid i fältet, och som kan vidareutvecklas genom själva datainsamling.
Etnografi
Genererar en annan typ av data. Hur ett fenomen manifesterad. Vad händer i mötet, vad händer när människor blir slumpmässig utvald, vad händer i det fenomenet? Handlar om fältet för att observera.
Dold observation
Observera utan att någon vet om det. Autentisk data. Vi är där och observerar, men det påverkar inte dem man observerar. Man får fram verkligheten eftersom att inget förändras i rummet man studerar. Etiska frågor. Samtycke. Man vill fånga autentisk data.
Öppen observation
Deltagarna är medvetna om forskarens närvaro. Det finns ett observatörseffekt då man anpassar sitt beteende när man blir övervakad/ observerad. Möjliggör att man kan interagera med deltagare och kunna ställa frågor om olika saker.
Deltagande observation
Deltagande är medvetna om forskarens närvaro. Forskaren deltar i den fenomen som observeras. Konstant interaktion med forskningsdeltagare. Man bländer in med dem man observerar men kan ändå ställa frågor. Möjliggör en annan typ av data.
Skuggning/ shadowing
Forskaren skuggar. Observerar hu dem gör. Man kan skugga en medarbetare för att lära sig eller följa efter en given grupp/person att observera. Semi dold.
Netnografi
etnografi online eller virtuella observationer. Det är mänskliga handlingar i den digitala miljön med hjälp av t.ex sociala medier. Man kan aktivt delta eller passivt observera. Etiska frågor?
Fältanteckningar
Anteckningar från fältet.
Gatekeeper
Den som öppnar dörren, formell eller informell makt finns båda som öppnar dörren till vårt fält, det i vill observera. Är en kontaktperson.
Vad menas med “go native”
Vi tappar vår roll som forskare och ser världen som en studiedeltagare.
Bedömningskriterier (kvalitetskriterier)
Autenticitet (äkthet?)
Trovärdighet (utan förvrängningar)
Representativitet (typiska för kategorin?)
Meningsfullhet (tydliga, begripliga?)
Personlig dokument
Brev till familj och vänner, dagböcker, självbiografi.
Autencitet: Vem har skrivit?
Trovärdighet: verkligen författarens känslor (t.ex skriver för publik?)
Representativitet: Vem får lov att skriva? (Det historiska)
Meningsfullhet: Vad lämnas osagt eller rensas? (vad säg inte?)
Visuella objekt
Främst fotografier. Man kan använda det som illustrationer, data eller som hjälp.
Trovärdighet och meningsfullhet: I vilken kontext togs bilden?
Representativitet: Vilka foton är det som sållas bort? Vilka saker kommer inte med på bild? Vad syns inte och vad tas bort?
Autencitet: Manipulerar bilder? AI, redigering, filter?
Officiella dokument
Finns statliga dokument (politiska dokument, juridiska dokument mm) och privata och icke-statliga aktörer (pressmedelande, årsberättelse, rapporter, sammanställningar mm)
Autencitet och meningsfullhet: ofta givet. Det finns en tydlig mening och intresse som framkommer. Vi vet vad som är intressant i dokumentet
Trovärdighet: finns skevheter, bakomliggande intressen, positioner? Vad göms?
Representativitet: Typisk eller unikt? Kommer samma dokument varje år? Finns det ett annat språk som förändras över tid? Finns det uttryck som har förändrats?
Massmedia
Dags- och kvällstidningar, tv-program, filmer, podcast.
Autencitet: Vem är upphovspersonen bakom?
Trovärdighet och meningsfullhet: Skevhet och kontext? Vad har dem för intressen?
Representativitet: Kontextuell påverkan, säljbart? Vanligt eller ovanligt?
Virtuell dokument
Webbplats, bloggar, chattrum, sociala medier och diskussionsformum
Kan behandlas beroende på aktör (polisens hemsidor som ett slags officiellt dokument, jag- fokuserade bloggar som personliga dokument)
Möjliga utmaningar: ofta ett mindre antal ord att analysera (men desto fler bilder)
Tematisk textanalys
Dokument, intervjuer, fältanteckningar, filmer mm. Flexibel och öppen. Kodning spelar en central roll här. Koder i data utvecklas till något större: ett tema (övergripande). Tema identifieras av forskaren: en högre nivå. Kopplingen mellan data och teoretisk förståelse.
Narrativ textanalys
Ofta intervjuer (livsberättelser: händelseförlopp och berättelser i fokus), men även dokument och filmer. Fokus på berättelser - som alltid har ett syfte eller mål. Ett narrativ = en (re)konstuerad redogörelse för någonting. Ofta temporalt eller processuellt - från a till b till c. Superheros, villan, prinsessa.
Konkurrerande narrativ
Finns fler narrativa berättelse som konkurrerar mot varandra. Får olika syner på hur olika narrativ tänker och ser på olika sätt.
Universalism
Man får aldrig bryta mot en etisk regel
Situationsbetigad etik
Varierar från fall till fall. Ändamålet och inget val.
Forskningsetiska krav
Informationskravet ( informera om syfte och moment)
Samtyckeskravet (samtycke till medverkan)
Konfidentialitetskravet (Uppgifterna behandlas konfidentiellt av behöriga)
Nyttjandekravet (uppgifterna används endast för forskningsändamålet)
Prioreteringsbeslut
I vilken utsträckning är Kval eller kvant metod den huvudsakliga datainsamlingsmetoden? samma vikt? Flermetodsforskning
Sekvensbeslut
I vilken ordning ska metoderna komma
Förklarande- sekventiella designer
Vi börjar med den ena metoden och sen övergår vi till den andra. Två studier, ett fenomen.
Hybridorienterande design
En studie, ett fenomen.
- Konvergent-partiell design: en smidig insamling av kvalitativa och kvantitativa data → analyserna jämfört med varandra → slutsats
- Integrerad design: en kvalitativ eller kvantitativ inriktning, men olika forskningsfrågor (t.ex kvantitativ huvudfråga, kvalitativ underfråga
Argument för flermetodsforskning
- Triangulering (flera metoder eller datakällor används för att öka tillförlitligheten i resultaten - de stryker varandra)
- Förklaring (ibland i våra kvantitativa analyser får vi resultat vi inte riktigt förstår eller kan tolka på ett uttömmande sätt)
- Fullständighet (genom att inkludera både kvalitativa och kvantitativa metoder får vi mer fullständig bild)
- Illustration (kvalitativa data kan användas för att illustrera kvantitativa data, som övergripande trender eller aggregerade data)
- Utveckla forskningsinstrument (använda kvalitativa metoder för att designa enkätundersökningar, t.ex genom att få inspiration eller avgöra hur svarspersonerna tolkar olika begrepp)
icke-sannolikhets urval
Målstyrd urval. Olika fall, urval med stor variation, kriteriestyrt urval, teoretiskt urval, snöbollsurval, tillfällighetsurval, stratifierat målstyrd urval.
