Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

naturkunskap > kroppen (häftet) > Flashcards

kroppen (häftet) Flashcards

1
Q

ange namnen på matspjälkningens alla delar.

A

Munhåla/svalg, spottkörtlar, matstrupe, magsäcken (håller ungefär 1,5L föda), gallblåsa, levern, bukspottskörteln, tolvfingertarmen, tunntarmen (är ungefär 4,5-6 m lång), tjocktarmen, blindtarm, appendix/blindtarmsbihang, ändtarm och analöppning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Ange namnen på de vätskor som maten blandas med på vägen genom matspjälkningen, vart de finns, vilka enzymer de innehåller och vilken funktion de har.

A

A) saliv, finns i munhåla/svalg, innehåller enzymet amylas som bryter ner stärkelse till disackarider, smörjer även födan vilket gör maten lättare att svälja.

B) magsaft (saltsyra), finns i magsäcken, innehåller enzymet pepsin som sönderdelar proteinet till kortare aminosyrakedjor, (slemhinna skyddar mot den sura miljön i magsäcken på grund av saltsyran)

C) galla, bildas i levern och lagras i gallblåsan, finfördelar fett till små droppar/fettdroppar, vilket är en förutsättning för att lipas skall vara effektivt.

D) Bukspott, bildas och lagras i bukspottskörteln, bukspott är basiskt och höjer pH på föda då tarmväggen i tolvfingertarmen saknar skydd mot magsaften, bukspott innehåller trypsin som fortsätter att sönderdela aminosyrakedjor, innehåller även amylas som fortsätter spjälkningen/sönderdelningen av stärkelse, till sist så innehåller bukspott lipas som sönderdelar fettdroppar till glycerol och fettsyror.

E) maltas + fler enzymer som finns i tunntarmen, sönderdelar disackarider (exempelvis maltsocker) till monosackarider (exempelvis druvsocker), andra enzymer sönderdelar aminosyrakedjor till enkla aminosyror

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad händer med kolhydrater i matspjälkningen?

A
  1. amylas i saliv sönderdelar stärkelse –> maltsocker (stärkelse –> disackarider)
  2. amylas upphör att spjälka/bryta ner stärkelse pga. saltsyrans sura miljö
  3. bukspottskörteln avger amylas som fortsätter spjälkningen av stärkelse i ett högre pH i tolvfingertarmen/tunntarmen.
  4. tunntarmens maltas + andra enzym spjälkar disackarider (exempelvis maltsocker) till monosackarider (exempelvis druvsocker)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad händer med fetter i matspjälkningen?

A
  1. magsaft påbörjar spjälkningen?
  2. galla finfördelar fett till små droppar
  3. Lipas från bukspottet sönderdelar fettdroppar till glycerol och fettsyror.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad händer med proteiner i matspjälkningen?

A
  1. magsaften innehåller enzymet pepsin som sönderdelar protein till kortare aminosyrakedjor
  2. ___
  3. trypsin från bukspottskörteln fortsätter att sönderdela aminosyrakedjor
  4. tunntarmens enzymer sönderdelar aminosyrakedjor till fria aminosyror
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vilken betydelse har det som sker i munhålan för matspjälkningen?

A

Saliv smörjer födan då vi tuggar och maten sönderdelas så det går lättare att svälja. Amylas sönderdelar stärkelse till disackarider (maltsocker)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Hur behandlas födan i magsäcken?

A

Den muskelrika väggen knådar maten och blandas med magsaften, saltsyra och pepsin, pepsin jobbar bäst vid lågt pH.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vilken betydelse har bukspottkörteln för matspjälkningen?

A

Bukspottet höjer pH, vilket skyddar tolvfingertarmen som ej har skydd mot saltsyran, enzymer som kräver högre pH kan också verka.
- Trypsin –> Protein bryts ner
- Amylas –> fortsätter spjälkningen av stärkelse
- Lipas –> Spjälkar fett

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vilken betydelse har gallan för matspjälkningen?

A

Finfördelar fettet till små fettdroppar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vilken nytta gör enzymerna amylas, maltas, pepsin, trypsin, lipas i matspjälkningen?

A
  • amylas (stärkelse –> maltsocker)
  • maltas (maltsocker –> druvsocker)
  • pepsin (magsaften) sönderdelar protein –> kortare aminosyrakedjor
  • Trypsin försätter sönderdelningen av aminosyrorkedjor
  • Lipas sönderdelar fettdroppar –> glycerol och fettsyror
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Beskriv hur tunntarmens insida ser ut.

A

Avger tarmsaft vilket gör födan till ett lättflytande innehåll. tunntarmens vägg är veckad/vågig och klädda med mm-långa tarmludd som har både blodkärl och lymfkärl.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vilket nytta har vi av de bakterier vi har i tjocktarmen?

A

Kolibakterierna lever av näringsämnen i maten som våra enzymer ej kunnat sönderdela och hjälper oss tillverka - och vissa B-vitaminer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad använder kroppen fettet till i vår kropp?

A

Kroppen använder fettet i vår kropp till energi, stötdämpare (hand och fotsulor) och isolerar mot kyla (underhuden) + runt nervceller

Överskottsenergi lagras som fettreserv.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad använder kroppen proteinerna till?

A

Byggnadsmaterial i våra celler.
Ingår i enzymer –> styr kroppens kemi.
(Hb?) + många hormoner består av protein,

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Näst intill vatten är kolhydrater den vanligaste ämnesgruppen som vi äter. Trots det innehåller kroppen förhållandevis lite kolhydrater. Vad beror det på?

A

Omsätts snabbt som bränsle i cellerna
Överskott av kolhydrater lagras som fett (fördelaktigare att lagra)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

ange namnen på alla luftvägarnas delar.

A

näshåla, munhåla, struphuvud/adamsäpple, luftstrupe, bronker, vänster lunga/höger lunga, luftrör, lungblåsa (alveol), fina kapillärer (blodkärl)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Hur fungerar bukandning?

A
  • Mellangärdet/diafragman sänks vid inandning
  • Luftsäcken som är dubbelväggig fäster i mellangärdet och revbenen med sin yttrevägg och i lungorna med sin inre vägg.
  • Lufttrycket i lungsäcken är lägre än i lungan så när diafragman sänks så gör det högre lufttrycket i lungan att lungan trycks ut och följer med mellangärdet nedåt = utvidgas och suger in mer luft
  • Vid utandning slappnar diafragman av och höjs och luften i lungorna pressas ut –> då krymper lungorna.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

hur fungerar bröstandning?

A

Med hjälp av muskler som fäster i revbenen utvidgas bröstkorgen, men det är mer ansträngande än bukandning (?)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Berätta om syrets väg från luften till cellen.

A
  • vid inandning sugs luft in genom näs och munhåla ner i luftstrupen –> bronkerna –> luftrören –> lungblåsorna
  • I lungblåsorna sker luftutbytet. Fina kapillärer (blodkärl) omger lungblåsorna och tar upp syre samtidigt som de avger koldioxid (CO2). Syret följer med blodet till hjärtat och pumpas ut i “stora kretsloppet” och når med allt mindre artärer ut till alla celler och avger syret och tar upp koldioxid (CO2). Tillbaka till hjärtat och pumpas ut i “lilla kretsloppet” mot lungan (lungorna) för att åter syresättas.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

I vilka organ renas blodet?

A

levern och njurarna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

ange namnen på hjärtats olika delar/ (sätt ut de på en utskrift)

A
  1. övre hålven
  2. nedre hålven
  3. högre förmak
  4. höger kammare
  5. lungartär
  6. kapillärer/blodkärl i lungorna
  7. lungven
  8. vänster förmak
  9. vänster kammare
  10. aorta
  11. segelklaff
  12. fickklaff
  13. segelklaff
  14. fickklaff
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

varför måste cellerna i kroppen ha syre?

A

Till cellandning då syre och glukos omvandlas till koldioxid, vatten och energi.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vad heter blodkärlen som förser hjärtat med syre och näring?

A

kranskärl

24
Q

Hur mycket blod har en vuxen människa?

A

ca 5 liter

25
Q

Varför har artärer kraftigare väggar än vener?

A

för att tåla tryckvågen då blodet pumpas ut i aorta från hjärtat.

26
Q

Varför hör du dubbla “dunkanden” när du lyssnar på hjärtslag i ett stetoskop?

A

Först slår segelklaffen/klaffarna igen sedan fickklaffen/klaffarna.

27
Q

Beskriv två av leverns funktioner.

A
  • Levern omvandlar druvsocker (monosackarid) till glykogen, som lagras i levern, som frigörs då cellerna behöver energi.
  • Renar blodet från till exempel alkohol, som blir till ättiksyra.
  • Tömma oönskade ämnen ihop med galla i tarmen –> avföring
28
Q

Vad är ett normalt blodtryck?

A

120/80 mm Hg

29
Q

Vad kan orsaka högt blodtryck och vilka risker förknippas med högt blodtryck?

A
  • Det som kan orsaka högt blodtryck är bland annat arv, stress, sjukdomar, dålig kost, rökning men även trånga blodkärl.
  • Förkalkade kärl blir med tiden stela, sköra och med högt tryck kan de brista = blödning + ökad risk för blodpropp.
  • De risker som förknippas med högt blodtryck är ökad risk för stroke (propp/blödning i hjärnan) och hjärtinfarkt (blodpropp i hjärtat).
30
Q

Vad är normal vilopuls?

A

ca 70 slag/min

31
Q

Vad består blodet av?

A

40% blodkroppar och 60% blodplasma.

32
Q

Vad kallas de kärl som leder till hjärtat?

A

vener

33
Q

Vad kallas de kärl som leder från hjärtat?

A

artär

34
Q

Hur uppkommer det högre respektive det lägre blodtrycket och hur benämns dessa?

A

Systoliskt tryck är det högsta trycket i artärerna då blod pumpas ut i aorta från hjärtat.

Diastoliska trycket är då hjärtat slappnar av mellan två slag.

35
Q

Beskriv de röda blodkropparnas funktion?

A

transporterar syre och (en del koldioxid (CO2) transporterar näring) (*?)

36
Q

Beskriv de vita blodkropparnas arbete: lymfocyter som bildar antikroppar, lymfocyter som utgör mördarceller, ätarceller (fagocyter).

A
  • ätarceller (fagocyter (vita blodkroppar)) äter upp fienden
  • mördarceller sätter sig fast på fiendeceller och överför gift som dödar dem
  • B-lymfocyter bildar antikroppar som klumpar ihop fienderna som sen äts av ätarceller. (speciella antikroppar för varje inkräktares antigen bildas vilket kan ta tid och bakterier kan spridas, det bildas dock minnesceller så nästa gång mobiliseras försvaret snabbare.)
37
Q

Beskriv blodplättarnas funktion / beskriv hur sårläkningsprocessen fungerar.

A
  • Gör att blod kan levra sig.
  • Muskelaturen i blodkärlets väggar drar automatiskt ihop sig. Sedan fastnar blodplättar vid den skadade kärlväggen. Ämnen från skadeområdet gör att blodplättarna blir klibbiga.
  • För att stoppa blödningen effektivt krävs att blodet levrar sig, koagulerar. Plasmaproteinet fibrogen i blodet omvandlas till fibrin. Fibrin bildar starka trådar, som kan liknas vid armeringsjärn, och förstärker pluggen av blodplättar till skadan har läkt.
38
Q

Beskriv hur vi kan bli immuna mot en sjukdom.

A

Under bekämpningen bildas lymfocyter och minnesceller som känner igen antigenet. Samma smitta –> snabbt försvar och bakterier bekämpas innan de blir så många att vi blir sjuka.

39
Q

beskriv skillnaden mellan aktiv immunisering (vaccination) och passiv immunisering (serumbehandling).

A

Vaccin som innehåller ett försvagat smittämne påverkar immunförsvaret att bilda antikroppar och minnesceller.
Är man redan smittad får man färdiga antikroppar i serum från blod som redan haft smittan. Eget immunförsvar blir passiv.

40
Q

Vilka uppgifter har våra lymfknutor och var finns de?

A

renar lymfan innan den töms i blodomloppet igen i höjd med hjärtat samlar och återför vätskan från vävnader

Utspridda i kroppen som till exempel i halsen, brässen, armhålor, mjälten och i ljumskarna.

41
Q

På vilket sätt kan allergi yttra sig? Vad händer i din kropp då du får en allergisk reaktion?

A
  • Hösnuva, nässelfeber, astma och diarré.
  • (Vid infektion bildas histamin och får blodkärl att svälla, inflammeras och läcka vätska.)
  • Allergiframkallande ämnen lockar vita blodkroppar att sprida rikligt med speciella antikroppar (IgE) som sätter sig på histaminbildande celler. Cellerna avger ovanligt mycket histamin som får blodkärl att svälla och (man får svårt att andas till exempel?) <– (?)
42
Q

Beskriv njurarnas funktion, (med hjälp av bilderna nedan.

A

Njurarna är kroppens reningsverk, renar blodet från urin + avfallsämnen, alltså ämnen som bildas i lever. Håller även salterna i kroppen på en jämn nivå.

43
Q

Hur är urinets väg genom kroppen?

A

Urinet bildas i njurarna och sedan åker det ner i urinblåsan genom urinledarna. Sedan så åker det ur genom urinröret ur kroppen.

44
Q

Ange de delarna av njurarna som man ska kunna. (kanske med bild?)

A

njurbark/bark, märg, njurärtär, urinledare, njurven.

45
Q

Hur bildas primärurin, sekundärurin i njurbarken.

A

Blod via artärer fördelas i finare och finare blodkärl tills det kommer till kapillärer (fina blodkärl) inuti njurarna. I dessa kapillärnystan blir blodtrycket högt då de frånledande kärlen har en mindre diameter än de tillförande. Då pressas vätskan ut genom artärväggarna, då bildas primärurin. Njurkapseln fångar primärurin som sedan går till njurkanalen (i märgen). Blodkärl runt njurkanalerna får tillbaka näring och det mesta vattnet från primärurinet.
Det som ej tas upp, det som kroppen inte vill ha, blir till sekundärurinet som leds i urinledaren till urinblåsan, ungefär 1.5L per dag.

46
Q

Ange de benen i kroppen vi ska kunna. (kanske visa på papper)

A

Kranium, nyckelblad, skulderblad, revben, bröstben, ryggrad, överarmsben, armbågsben, strålben, fingerben, höftben, mellanhandsben, knäskål, lårben, skenben, vadben, mellanfotsben/vristben, hälben.

47
Q

Vilka uppgifter har ledens ledband? ledvätska? ledbrosk? menisk?

A

a) ledband ger stabilitet, stadga så ej instabilitet sker.
b) ledvätska smörjer broskytor, minskar friktion
c) ledbrosk minskar friktion
d) fixar passform, minskar friktion

48
Q

Ge namnen på en leds allmänna delar. (visa på papper)

A

Ben, ledband, ledkapsel, ledvätska, ledbrosk.

49
Q

Ange namnen på höger knäleds alla delar. (visa på papper)

A

Lårben, ledbrosk (mot knäskål), korsband, ledband, inre menisk, yttre menisk, vadben, skenben.

50
Q

Beskriv - gärna med figurer - a) tvärstrimmig muskulatur, b) glatt muskulatur, c) hjärtmuskulatur.

A

a) Viljestyrd
- Finns i musklerna till skelettet
- flera cellkärnor - fibrerna växer i tjocklek, delar sig ej upp till 30cm.
- Kan vara snabba men mindre uthålliga.
- röda tvärstrimmig muskulatur - långsamma men uthålliga
- vit tvärstrimmig muskulatur - snabba, ej uthålliga.

b) Icke viljestyrd
- Finns i huden, tarmarna, blodkärl
- Långsamma men stor uthållighet.
-små celler

c) Icke viljestyrd
- finns i hjärtat
- snabb och uthållig (för att det finns många mitokondrier i muskulaturen)
- små celler

51
Q

Hur många ben har vi i kroppen?

A

Ungefär / drygt 200 ben

52
Q

Hur stor del av vår kroppsmassa utgör skelettet?

A

20%

53
Q

Förklara med hjälp av bilden hur ben är uppbyggda, samt de olika delarnas funktion. (visa med bild)

A

Benhinna - förser benvävnad med blodkärl (som förgrenar sig för hinnan), svampaktigt ben med röd benmärg –> här bildas blodkroppar, kompakt ben –> ger styrka, gul benmärg (fettrik)

54
Q

Vi har 33-34 kotor med mellanliggande diskar i vår ryggrad, vad har diskarna för funktion?

A

Gör den böjlig och är stötdämpare.

55
Q

Rita ut de olika delarna av ryggraden på bilden nedan. (visa på papper)

A

Ryggmärg, diskbråck, nerv, disk, kotkropp.

56
Q

Vad är diskbråck?

A

Diskbråck är en disk som skadas och kan klämma på ryggmärgen eller en nerv från denna.

57
Q

Vad är ischias?

A

Ischias = om disken klämmer en nerv som går ner i benet. Alltså ett diskbråck fast på ett specifikt ställe.

naturkunskap (3 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions