Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)

Question 1

Beskriv patofysiologin bakom lungemfysem och KOL.

Answer 1

Kronisk inflammation i bronkialslemhinnan, rökning utgör en huvudorsak till sjukdomarna. KOL karakteriseras utav kronisk luftvägsobstruktion, där tobaksrök är en central utlösningsfaktor för de flesta patienterna.

1. Bronkialslemhinnans makrofager aktiveras av tobaksröken, då de försöker eliminera rökens skadliga substanser.
2. Även mastcellerna i slemhinnan aktiveras och utlöser inflammation i både luftvägar och lungvävnadens stödjevävnad.
3. Detta lockar dit fler fagocyterande celler, neutrofiler.
4. Neutrofilerna släpper ifrån sig ett enzym när de infiltrerar bronkialslemhinnan, enzymet bryter ned elastin- lungans stödjevävnad- emfysem uppkommer genom att enzymet förstör alveolernas skiljeväggar. Slemhinnans cilier förstörs sakta och sekrettransporten försämras och det samlas sekret i bronkerna och bronkioli- skapar förekomst av luftvägsinfektioner.

Question 2

Hur är sjukdomen KOL kopplad till undernäring?

Answer 2

KOL medför ökad energiförbrukning pga. ökat andningsarbete. Patienter med KOL har ofta problem med undernäring och viktminskning. Viktigt att komma ihåg är att en person som är överviktig också kan lida av näringsbrist.

Konsekvenserna av patientens malnutrition blir förlust av muskelmassa och nedsatt hostförmåga, samt nedsatt lungfunktion. Näringsbrist nedsätter även immunförsvaret vilket ökar risken för infektion.

Benskörhet är även en riskfaktor vid malnutrition, alla patienter med KOL äter i regel tillskott av kalcium och Vitamin-K.

Question 3

Vilka symtom uppvisar KOL? Nämn 5 stycken.

Answer 3

1. Hosta och slemsekretion (pga. förlorade cilier).
2. Anfåddhet vid lätt ansträngning (lungorna klarar inte av att ventilera ut.)
3. Symtomen uppträder i intervall. Kall eller dammig miljö, luftvägsinfektion är bidragande faktorer till försämring.
4. samtidig övre luftvägsinfektion, feber, ökad hosta samt ökad puls och hjärtfrekvens.
5. Symtom som dyspné påvisar försämring av lungfunktionen, sker successivt och smygande. Tilltagande dyspné och purulent färgning (varig) tyder på akut försämring.

Question 4

Hur diagnostiseras KOL? Nämn 4 sätt.

Answer 4

1. Spirometri- Vitalkapaciteten är sänkt vid KOL (utblåsning vid maximal inandning). Samt FEV (hårdaste utandningen under en sekund) är sänkt eftersom de har svårt att andas ut fort pga obstruktion av bronkerna.
2. Reversibilitetstest- FEV mäts efter inhalering av bronkdilaterande medel. Vid KOL sker ingen förbättring av värdet.
3. Blodgasanalys- Låga syrgasvärden och höga koldioxidvärden tyder på nedsatt respiratorisk förmåga.
4. HB och EPO- Förhöjt Hb och EPO förekommer ofta hos patienter med respiratorisk insufficiens. Pga att kolmonoxidmolekylen (rökning) har en större benägenhet att binda sig till Hb än o2-molekylen så produceras fler röda blodkroppar som en kompensationsmekanism för den bristande o2-tillförseln.

Question 5

Hur behandlas KOL? Nämn 4 behandlingsmetoder.

Answer 5

Behandlingen syftar till att minska inflammationen i bronkerna och därmed åstadkomma dilatering.

1. Antikolinerga läkemedel- används för att åstadkomma bronkdilation. Motverkar sammandragning (kolin-muskelsammandragande).
2. Syrgas- för patienter med låg syresättning.
3. Kortisoninhalation- motverkar inflammationen, reducerar därmed ödem och permeabiliteten av kärlen.
4. Beta-2 agonister- Ges i kombination med Antikolinerga lm, verkar genom att stimulera b2-receptorer, verkar avslappnande på bronkernas muskulatur.

Question 6

Vad ska beaktas vid syrgasbehandling av en KOL-patient?

Answer 6

Patienter med KOL har ofta högt värde av CO2 i blodet pga. att de inte kan ventilera ut det (nedsatt lungfunktion). Därför har de nedsatt känslighet för koldioxid i andningscentrum i CNS och löper därför risk att drabbas av koldioxidnarkos. Patientens saturation måste kontinuerligt kontrolleras, samt blodgas (ordination).

Question 7

Hur kan sjuksköterskan med oberoende åtgärder underlätta för patientens andning vid andningsbesvär?

Answer 7

Ställningen i sängen- Viktig, ska säkerställa en god utandning, bra dränage av sekret samtidigt bekväm för patienten. Plant liggläge ger sämst gasutbyte pga att bukorganen trycker mot diafragma, så att lungvolymen reduceras- pga att thoraxryggraden är orörlig i ryggläge. Så ju högre huvudet är desto bättre och att nedåtböjniing av knän samt stöd för fötterna.

Kuddar som armstöd- ökad trygghet, samt att svaga patienter annars kan trilla åt sidan i sängen.

Kan kännas bra för pat. att sitta upp och luta sig mot ett stöd framför.