Astma Flashcards
Vilka patologiska förändringar förekommer vid astma?
Är en kronisk inflammatorisk sjukdom. Andningssvårigheterna uppstår på grund utav anfallsvis obstruktion (blockering) i bronkerna och bronkiolerna. Bronkiell hyperaktivitet gör att pat. lätt reagerar på kemiska, fysiska, termiska eller immunologiska stimuli. Detta leder till att slemhinnan svullnar och att bronkerna drar ihop sig- luftvägsmotståndet ökar och lungfunktionen nedsätts vid anfall.
Hyperaktiviteten beror på ett tillstånd utav ökad mängd leukocyter- i bronkialhinnan, vilka orsakar immunologisk reaktion som leder till att ödem bildas i luftvägarna, slempluggar i luftvägarna, den glatta muskulaturen kontraherar i bronkerna.
Vad är bakgrunden till astma?
En av de vanligaste kroniska sjukdomarna. Sjukdomen kan bero på luftföroreningar eller inomhusmiljön. Virusinfektioner, dåligt inomhusklimat, dålig arbetsmiljö, flertalet astmatiker har medfött att reagera allergiskt.
Nämn 5 symtom vid astma.
- Tät, tung och pipande andning, förlängd=expiratorisk stridor.
- Hosta.
- Under anfall bildas ett tjockt sekret som inte går att hosta upp- slemmet ser ut som vid annan infektion, kan lätt förväxlas med bakteriell.
- Patientens största problem är att andas ut- pga konstriktion av bronkiolerna.
- De accesoriska andningsmusklerna på halsen spänns, axlarna hissas upp vid varje inandning, många stödjer sig vid ett bord.
- Lungorna blir mer och mer fyllda och tidalvolymen blir mindre.
Hur diagnostiseras astma?
PEF-mätning- Utandningsluftens hastighet mäts. Ger svar om bästa möjliga värde under besvärfrihet, svårighetsgraden hos pågående astmaattack, dygnsvariation samt olika läkemedels verkan. Patienten får ett egenvärde som mäts i en besvärsfri period. PEF-kurva görs då pat. uppmanas att göra olika mätningar över dygnet. Tre blåsningar, högsta antecknas. Före och efter med-för att utvärdera medicinens effekt.
SPIROMETRI-
Vitalkapacitet- maximal in och utandning
Residualvolym- luft kvar i lungorna efter maximal utandning.
FEV- hur snabbt en maximal utandning kan ske.
REVERSIBELTETSTEST: Ger information om de astmatiska testen kan förbättras. Först mäts FEV och sedan ges beta-2 stimulerare i inhalation. Vid astma stiger värdena men inte vid KOL och Emfysem.
ASTRÄNGNINGSTEST: Görs i samband med spirometri- används särskilt om man misstänker att astman är andningsrelaterad.
MÄTNING AV KVÄVEOXID I UTANDNINGSLUFT- En hög kväveoxidhalt tyder på inflammation. Används som komplement.
INDUCERAT SPUTUM- Kan göras genom att pat inhalerar koksaltslösning. lösningen doseras stegvis och mellan varje inhalation tas upphostningsprov för bedömning av vita blodkroppar, mängden eusofila leukocyter är särskilt intressant- pga antalet kan styra medicineringen.
ALLERGIUTREDNING-
Anamnes- när debuterar besvären? Utlösande faktorer?
IgE-halt- Allergenspecifikt IgE.
Pricktest- utvalda allergen tillsätts efter litet stick i huden.
Provokationstester- histamin eller melakonin tillförs för att se ev. hyperaktivitet i bronkerna. görs på specialistmottagning.
Hur graderas astmans svårighetsgrad?
Ingen attack- Ansträngningsdyspne´, inga billjud från lungorna, hjärtfrekvens: över 80,PEF mindre än 80 procent förväntat, sat: 98
Lindrig attack: Ansträngningsdyspne och i vila. Pat kan ligga ned och prata, lätt takyakard, ökad andningsfrekvens, sat: 95.
Måttlig attack: Samtalsdyspné. Pat vill sitta upp och andas med axlarna, orkar bara tala i korta meningar. hög andningsfrekvens takyakard, Billjud på lungorna. PEF 50 av normala.
Svår/akut attack:
Hur behandlas astma?
Genom underhållsbehandling. Målet är att pat inte ska behöva drabbas av astmaanfall. Utifrån att pat konternueligt använder sig av PEF-mätaren kan hen själv styra sin behandling genom PEF-värdet och subjektiva besvär.
Aktiv och passiv rökning bör undvikas, dammskydd i yrkesammanhang. Bör stimuleras till fysisk aktivitet med långsam uppvärmning för att undvika ansträngningsanfall. Vanligaste läkemedlen är beta 2-receptoragonister vilken pat tar 2 gånger om dagen för att långtidskontroll , glukokortikoider används vid svårare grad av astma.
Behandlingen sker stegvis beroende av grad på astmaanfallets invasivitet.
Hur behandlas ett akut astmaanfall?
Snabbverkande B2-agonister ges i väntan på ambulans.
Fortsatt bronkialdilaterande terapi förtsätts på sjukhuset fast i högre doser.
Bricanyl ges subktant eller IV.
Glukokortikoider- peroralt i bolusdos
Syrgas med näsgrimma, saturationsmätning.
Vid ytterligare försämring finns indikation på IVA.
Följ blodgaserna, för hög koldioxidhalt i blodet, då pat har svårigheter att ventilera ut koldioxid, då pat har problem med utandning pga ödem och slembildning.
Ge 4 exempel på preventiv vård vid astma.
Rökstopp-Informera om riskerna med rökning. Hyperaktiviteten av immuncellerna i pats. bronkioler triggas igång av tobaksröken. Hjälp patienten genom att ställa öppna frågor så att hen kommer fram till sin lösning själv.
Undvik rökiga miljöer-
Undvik irritanter- Gemensamt för alla astmaformer är att bronkialhinnan är hyperaktiv. Goda råd är att undvika garage och onödig exponering för avgaser.
Undvik allergenet- Om man identifierat ett visst allergen, tex. damm, är det viktigt att eliminera hemmet ifrån det. Sovrummet är viktigast, eftersom bronkiell hyperaktivitet ofta utlöses på natten.
Nämn 5 oberoende omvårdnadsåtgärder kan du som sjuksköterska vidta vid ett akut astmaanfall?
Hjälpa patienten att komma i ett bra andningsläge.
Upplevelsen av ångest blir ofta väldigt stark under ett astmaanfall, så ett lugnt och professionellt bemötande.
Se till att rummet inte känns instängt.
Observera andningsfrekvens- om andningen går över 20/min kan det vara tecken på begynnande lungproblem.
Underlätta för patienten att använda sina krafter på ett sparsamt sätt genom att anpassa omvårdnaden, med bättre läge för andning, och inte lämna en patient själv med andningssvårigheter.
Be usk att stanna hos pat när du ringer läkaren.
Syresättning- Hög koldioxidhalt förekommer eftersom patienten inte kan ventilera ut den.
