Kompletterande Last Minute

Question 1

Gör en noggrann utredning av följande faktorer med avseende på effektiv grupputformning:

• Stödjande faktorer i omgivningen
• Utformningsvariabler
• Grupprocesser

Answer 1

• Stödjande faktorer i omgivningen
• belöning för uppnådda gruppmål
• utbildning vid behov
• konsultationshjälp vid behov
• Utformningsvariabler
  Arbetsuppgiften ska
• kräva olika färdigheter
• utgöra en hel och meningsfull uppgift
• ge ett resultat som betyder något för andra
• ge utrymme för självbestämmande
• förse gruppen med direkt information om resultatet.

Individerna i teamet måste integreras tillsammans för att åstadkomma ett effektivt psykosocialt klimat, och en normutveckling.

De väsentliga integrationerna är

• funktionell integration: människor är beroende av varandra p.g.a. roller de innehar. Bildas av ömsesidigt beroende mellan medlemmarna.
• normativ integration: normer associerade med rollerna ger en sammanhållande kraft. Bildas av ledare, ger samstämmighet om normer.
• värdeintegration: målen med verksamheten, fås utav funktionell integration + normativ integration. Utmärks av ömsesidig respekt och kamratskap, hög arbetsmoral.

Gruppens sammansättning

• kompetensen måste finnas för att lösa uppgiften. Möjligen kompetensöverlapp för flexibilitet.
• storlek, 6 - 8 är bäst
• social kompetens hos medlemmarna
• blanding m.a.p. t.ex. kön och ålder

Regler

• bestämmer strategi
• arbetsregler som ska bli normer och prestationsförväntningar, speciellt om gruppen inte arbetat tillsammans förut
• gränsvillkor, t.ex. gruppens ansvarsfördelning
• Grupprocesser
• aktivt förhållningssätt till omgivningen, anpassa prestationsstrategi till förändrade omständigheter
• beteendemässiga gränser, vad man alltid måste göra resp. aldrig får göra
• ledaransvar att tydliggöra normer

Question 2

Vilka anledningar kan det finnas till att organisera industriellt arbete i grupp?

Answer 2

6 st starka skäl till grupparbete

• Går ej att utföra uppgiften individuellt: T.ex. fysiska begränsningar och krav på kompetens.
• Inre arbetsmotivation: Individuella uppgifter har för lite arbetsinnehåll, ej stimulerande.
• Effektiv kommunikation. Lätt att samordna och förmedla information via en ledare.
• Kompetensspridning i gruppen: Flexibelt att gruppen kan anta många olika uppgifter.
• Social kontroll: Normer bildas i gruppen tillsammans med ledaren. Positiv då det är trevligt med involvering i en gemensam social aktivitet. Negativt då grupptryck förekommer.
• Högre potential till effektivitet: Lagarbete och koordinering inom gruppen kan ge ökad total effektivitet.

Question 3

Förklara hur de tre arbetsstudiemetoderna: Tidsstudie med klocka (eller video), Frekvensstudie samt Elementartidssystem används för att mäta M, P och U.

Answer 3

Metod (M): Den överenskomna standardmetoden för exakt hur arbetet ska genomföras. Tiden det tar är normtiden (teoretisk tid). Baseras på elementarstudier.

Prestation (P): Observationstiden, den uppmätta tiden då en arbetare genomför en uppgift enligt standardmetod. Normtiden dividerat med observationstiden ger prestationsfaktorn.

Utnyttjandegrad (U): Andel av arbetstiden som är direkt värdeskapande. Det som inte är värdeskapande är olika slags förluster, t.ex. fördelningstider.

Tidsstudie med klocka (eller video): Används främst för prestationsbedömning. Mäter tid för arbetssekvenser i driftsfasen. Enkel metod. Kan användas för att förbättra metoden, men risk för att störa arbetaren.

Frekvensstudie: Slumpmässigt utspridda tidsstudier (slumpmässiga tidsintervall) som används för att identifiera fördelningstider, som man vill eliminera. Detta ger då utnyttjandegraden. Kräver tid och planering men är enda metoden som kan mäta utnyttjandegraden. Kan också hålla konstant tid mellan varje tidsstudie, men isåfall slumpmässiga mätobjekt.

Elementartidssystem: Ett sätt att i förväg teoretiskt ta fram tidsåtgången för en uppgift, d.v.s. normtiden. Detta ger normtiden för en standardmetod (M). Utifrån standardmetodens normtid försöker man förbättra metoden. Samma normtid används för att mäta Prestation (P).

Question 4

Förklara hur Elementartidssystem är uppbyggda. Vilka är de grundläggande tankarna och vilka variabler är det som påverkar tiderna i systemet?

Answer 4

Elementartidssystem: T.ex. MTM och SAM. Bygger på att enkla rörelser (så som att gå, hålla, släppa, skruva, ta osv) har en standardiserad tidsåtgång som definieras av de mänskliga förutsättningarna. Aktiviteternas tidsåtgång beror även på avstånd (hur långt man ska gå), kraft (hur mycket kraft) och precision (hur noggrant).
Standardtiden för en enkel rörelse mäts ofta i TMU (1/100000 timme). Med elementartidssystem fås normtider för olika monteringsuppgifter. Med detta blir det möjligt att jämföra olika metoder och hela tiden förbättra metoderna. Tar lång tid att genomföra samt kräver utbildning, får goda teoretiska resultat, men verkligheten kan se annorlunda ut.

Question 5

Förklara följande begrepp:

• Observationstid
• Verktid
• Fördelningstid
• Normtid
• Prestationsnivå (prestation)
• Utnyttjandegrad
• Produktivitet

Answer 5

• Observationstid = Tiden från start till slut i en tidsstudie. Hela observationsperioden i en frekvensstudie.
• Verktid = Tid för det arbete som direkt medverkar till produktens färdigställande.
• Fördelningstid = Tid för aktiviteter som inte direkt medverkar till produktens färdigställande. Fördelningstiden kan vara både planerad tid (t.ex. omställningstid) och oplanerad tid (t.ex. störningstid).
• Normtid = Tid för ett arbetsmoment som utförs till normhastighet och enligt normmetod. Normhastigheten definieras av standardtider i ett elementartidssystem. Normmetoden är den överenskomna standardmetoden.
• Prestationsnivå (eller bara prestation) = Kvoten mellan normtid och observationstid eller observerad arbetsmängd och normarbetsmängd.
• Utnyttjandegrad = Kvoten mellan verktid och total använd tid för en aktivitet
• Produktivitet = Kvoten mellan resultatet av produktionen (t.ex. antal produkter) och resurser som har krävts för att åstadkomma resultatet (t.ex. arbetad tid)

Question 6

Redogör för den Svenska modellen och analysera den utifrån Fribergs sociologiska incitamentmodell.

Answer 6

Utmärkande för den svenska modellen är (stor del socioteknik):

• Ökad parallellisering i syfte att skapa mer arbetsinnehåll, vilket också ger minskade produktionsförluster och ett system som är mindre störningskänsligt.
• Flexibla transporter (AGV) frikopplar arbetaren från teknisk styrning
• I teknisk styrda system infördes buffertar för att kunna variera arbetstakt (autonomi) och ge en form av frikoppling
• Förmän blev handledare.
• Grupporganisation var grunden. Självstyrande grupper med växlande ledarroll. Handledare fanns för gruppen.
• Fasta löner eller kompetensbaserad lön
• Ökade cykeltider
• Tilltro på inre arbetsmotivation

Fribergs incitamentmodell

• Tvång: Nedtonat
• Materiella incitament: Nedtonat
• Involvering: Framlyft, grupparbete
• Identifikation: Nedtonat ty inga ledare
• Internaliserade: Både moraliska och ideologiska
  nedtonade. Men går att argumentera för att ideologiska incitament framhävs därför att det handlar om att realisera värden med andra. Man deltar i gruppen för att tillsammans med alla andra kämpa mot samma mål.
• Inherenta incitament: Framhävs kraftigt, viktigast. Arbetsuppgifterna är stimulerande och de självstyrande grupperna har hög grad av autonomi. De känner IAM.

Question 7

Redogör för samtliga mekanismer för styrning, kontroll och samordning.

Answer 7

• Direkt styrning (taylor, ford, lean)
• Ömsesidig anpassning (socioteknik)
• Standardiserad arbetsuppgift (taylor, ford, lean)
• Fastställda arbetsroller (taylor, ford, byråkrati, **lean)
• Regelstyrning (byråkrati)
• Teknisk styrning (ford, lean)
• Målstyrning (socioteknik, lean)
• Internmarknad (lean)
• Visualisering (lean)
• Emotionell styrning (lean)
• • Normativ styrning (lean)

Question 8

Redogör för skillnaden mellan en driven line och ett parallelliserat flöde.

Answer 8

• Balanseringsförluster minskar med antalet stationer. Vi slipper balansera efter den mest krävande stationen och problematiken med ojämn svårighetsgrad mellan stationerna.
• Hanteringsförluster minskar med antalet stationer. Vi slipper gå och hämta nytt material hela tiden.
• Systemförluster minskar med antalet stationer
• Parallelliserat flöde ger ökad arbetsinnehåll och arbetsutvidgning. En driven line är består av monotont arbete. Parallelliserat flöde ger dock hög kvalificerat arbete som kan ta längre tid att lära sig. Långa cykler är svårare att lära sig.
• Parallelliserat flöde är mer robust då det är mindre störningskänsligt. Om en av linerna får stopp så kan resten fortfarande arbeta.