Kognitiva Bias Flashcards
Dunning-Kruger effect
Dunning-Kruger-effekten är en kognitiv bias där okunniga personer överskattar sina kunskaper och blir överdrivet självsäkra, eftersom de saknar insikt om sin egen inkompetens. Detta beror på att de inte har de färdigheter som krävs för att bedöma sin egen förmåga.
Vi alla kan drabbas av denna bias, vilket gör att vi underskattar hur mycket det finns att lära inom andra områden och hindrar oss från att känna igen verklig expertis.
För att motverka Dunning-Kruger-effekten behövs självinsikt, medvetenhet om våra egna tankar, och intellektuell ödmjukhet. Sök feedback från experter och var öppen för att lära dig av dem.
Bekräftelse bias (Confirmation bias)
Bekräftelse bias är vår tendens att söka, tolka och minnas information som bekräftar våra uppfattningar. Detta förstärker våra övertygelser och filtrerar bort motsägande information. I dagens mediemiljö skapas filterbubblor som förvärrar detta, vilket gör oss mer mottagliga för falska nyheter. För att motverka bekräftelsebias bör vi vara medvetna om vår benägenhet för det, vara öppna för att ha fel och aktivt söka bevis som motsäger våra uppfattningar.
Availability Heuristic
Availability Heuristic innebär att vi bedömer sannolikhet baserat på hur lätt vi minns exempel. Detta leder till att vi överskattar vissa risker och fattar dåliga beslut, som att undvika simning efter att ha tänkt på hajattacker eller att köra bil istället för att flyga efter en flygkrasch på nyheterna.
Nyheter påverkar vår riskuppfattning genom att fokusera på ovanliga händelser, vilket får oss att tro att de är vanligare än de är.
För att motverka detta: var medveten om biasen, ifrågasätt dina första tankar och använd statistik.
Ankareeffekten (Anchoring effect)
Anchoringeffekten är en kognitiv bias där vi fastnar vid den första informationen vi får och baserar våra beslut på den, vilket kan leda till dåliga beslut. Till exempel, om du ser en bil för 5000 kr och erbjuds den för 4000 kr, kan du tro att det är ett bra pris, även om andra säljer den för 3000 kr.
För att motverka ankareffekten: var medveten om biasen, utvärdera olika alternativ och använd metakognition, alltså tänk på ditt eget tänkande.
Representativeness Heuristic
Representativitetsheuristik är en mental genväg som används för att bedöma sannolikheten för något baserat på hur likt det är befintliga mentala kategorier. Till exempel, om du får höra att någon är tystlåten och detaljorienterad, kanske du antar att personen är bibliotekarie snarare än mekaniker, baserat på stereotyper. Denna heuristik kan leda till felbedömningar, som att anta att en aggressiv hund är en pitbull på grund av dess rykte, eller att stereotypisera grupper av människor. Även om kategorisering underlättar beslutsfattande och hantering av kognitiva resurser, kan det också leda till missuppfattningar och förstärka fördomar. För att motverka detta är det bra att utveckla kritiskt tänkande, öka medvetenheten om bias och utbilda sig om kognitiva fel.
Barnum effect
Barnum-effekten beskriver hur människor tenderar att tro att vaga personbeskrivningar är specifikt riktade till dem, trots att de gäller nästan alla. Barnum-effekten utnyttjar vaga, positiva påståenden som kan tillämpas på de flesta och ofta innehåller motstridiga egenskaper. För att undvika att falla för denna effekt är det viktigt att vara skeptisk och medveten om att generella uttalanden ofta är avsedda att verka personliga. Kontrollera alltid bevisen bakom påståenden och var vaksam mot flattery.
Kognitiva bias
Systematiska men omedvetna tankefel som påverkar hur människor processar och tolkar information. Det påverkar hur vi gör bedömningar och tar beslut. Beror på att system 1 i våra hjärnor strävar efter att förenkla informationshanteringen i syfte att komma ihåg och förstå världen omkring oss, samt för att fatta snabba beslut.
Sunk cost fallacy
Sunk cost-fallacy innebär att vi fortsätter investera i ett beslut trots negativa konsekvenser, bara för att vi redan har lagt tid, pengar eller energi på det. Detta fenomen förklarar varför vi ibland fortsätter se en tråkig film eller stanna i en ogynnsam relation – vi vill inte förlora det vi redan investerat. Problemet är att dessa resurser är förlorade (sunk costs) och kan inte återvinnas, så att fortsätta investera är ofta irrationellt. För att undvika denna fallasi bör vi vara medvetna om våra tidigare investeringar, överväga om ytterligare investering är rimlig, och skilja mellan emotionella och rationella beslut. Att erkänna när det är dags att avsluta ett engagemang är nyckeln till att undvika att gräva oss djupare i en förlust.
