Kapitel 6 Flashcards
Beteendeekonomi (behavirol ecnomics)
En gren i ekonomi som studerar hur individer fattar ekonomiska beslut i praktiken. Utgår ifrån att människor inte alltid agerar strikt rationellt när de fattar beslut
Budgetlinje (budget constraints or budget line)
Visar grafiskt alla möjliga kombinationer av två varor eller tjänster en person kan köpa med sin tillgängliga budget.
Vi har en viss tillfällig budget som sätter begränsningar till hur och hur mycket vi kan konsumera. Maximala vi kan konsumera.
Konsumentjämvikt (consumer equilibrium)
När efterfrågan på en vara eller tjänst motsvarar tillgången till den vid en given marknadsprisnivå.
Avtagande marginalnytta (diminishing marginal utility)
Beskriver den gradvisa minskningen av nytta eller tillfredsställelse som en konsument får av att konsumera ytterligare en enhet av en vara eller tjänst. Marginalnytta är generellt avtagande.
Man talar om en mättnadsnivån - nivån där det inte går att nå högre marginalnytta, efter denna punkt blir den istället avtagande alternativ stagnerar helt
Marginalnytta (marginal utility)
Anger den extra nytta som en individ upplever av att konsumera ytterligare en enhet av en vara.
MU = d(TU)/d(Q)
Marginalnytta per krona (marginal utility per dollar)
Beskriver den extra tillfredsställelsen man får för varje extra spenderad krona på en vara eller tjänst. Ju högre värde, desto bättre används pengarna för att tillgodose individens preferenser.
Marginaltnytta per krona = MU/P
Substitutionseffekten (substitution effect)
Hur en konsuments konsumtionsmönster förändras när priset på en vara eller tjänst ändras. Byter då till andra varor eller tjänster som blir mer fördelaktiga med det nya priset.
Total nytta (total utility)
Den totala tillfredsställelse man får av att konsumera en viss mängd av en viss produkt.
Nytta (utility)
Tillfredsställelse/glädje/nöjdhet som konsumenten erhåller från konsumtion av varor och tjänster
Vilken enhet mäts nytta?
”A util”, en fiktiv enhet som man brukar använda för att mäta nytta
Indifferenskurvor
En indifferenskurva visar alla kombinationer av två produkter som ger en konsument en viss nivå av total nytta, och som konsumenten därför är indifferen mellan
Varje potentiell nivå av total nytta för en konsument representeras av en indifferenskurva
Kurvor längre ut från origo representerar högre nytta
Det är alltid konvexa mot origo
De kan aldrig skära varandra
De är högst individuella, baserat på personliga preferenser
Varje enskild linje representerar olika nivåer av total nytta. Alla punkter på en och samma linje representerar ”samma” totala nytta.
Har vi ett oändligt antal nytto-nivåer har vi ett oändligt antal indifferenskurvor
Vad innebär nyttomaximering?
Marginalnytta per krona = (MU/P)
Har vi pengar över vill vi få ut så mycket nytta som möjligt för dessa pengar.
Teoretiskt villkor för nyttomaximering
- Den nyttomaximerande kombinationen av flera produkter måste ligga på budgetlinje. Använda (hela) vår budget.
- Marginalnytta per krona måste vara samma för samtliga produkter.
Nyttomaximering (två produkter): (MU1/P1)=(MU2/P2)
Alternativ logik, (P1/P2) = (MU1/MU2)
Nyttomaximering (n produkter): MU1/P1 = MU2/P2 = … = MUn/Pn
Nyttomaximerande konsumtion motsvars av den punkt där budgetlinjen tangerar den högsta nårbara indifferenskurvan
Vi vill nå en så hög indifferenskurva som möjligt då det representerar högsta nyttan men vi kan inte nå en kurva som ligger ovanför vår budgetlinje (det har vi inte råd med)
Hur påverkar beteendeekonomin vid konsumtionsval?
- Kraften hos GRATIS
- Sociala bevis - om andra tenderar att göra något följer man många gånger efter.
- Låg tillgång - om det bara finns ett begränsat antal blir folk mer intresserade eller om det bara finns under en kort period. ”LIMITED EDITION”
- Förlustaversion - om man upplever att man har något vill man inte bli av med det. ”Passa på idag för i morgon finns det inte”
- Partiellt ägarskap - Free trials, man vill inte sluta när man väl har börjat. Större negativt värde att bli av med något.
- Inramning (framing) - man ”highlightning” aspekter av produkten i en sån väg som gör att det blir mer lockande och skapar mer känslor för kunderna.
- Dominerat alternativ - presenterar mindre attraktiva alternativ. Ex. Liten kaffe 20, mellan 22 och stor 25. man blir inlockad till att välja det som företaget tjänar bäst på.
- Valparadoxen - människor kan inte processa all information, utan vi behöver lite information, få valmöjligheter. Får man för många alternativ är det lätt att kunderna inte väljer något alls istället.
- Förankringseffekten - presenterar det dyraste alternativet först för att få alla andra alternativ att verka billiga.
Vilken punkt motsvarar den
nyttomaximerande
konsumtionen i diagrammet?
B är högst nytta i detta exempel
