Kognitiv neurovetenskap

Question 1

Aristotle

Answer 1

Aristotle trodde på att hjärtat är det centrala för våra mentala funktioner och även för vår själ, och att hjärnan finns för att kyla ned blodet.

Question 2

Plato

Answer 2

Plato trodde på en tredelad själ.
- Nous - den rationella själen : belägen i hjärnan som styr våra högre kognitiva funktioner, även den själen som lever efter döden och är speciell för människan. 
- Noble passions : mod, kärlek och stolthet beläget i lungorna och hjärtat. 
- Base passions : girighet och lust, alltså det omedvetna och djuriska beläget i levern och magen.

Question 3

Hippocrate

Answer 3

Hippocrate : avvisade iden om att andrar och gudar är orsaken till mental och fysisk ohälsa, tillskrev även mentala funktioner och perception till hjärnan.

Question 4

Galenos

Answer 4

Galenos - the ventricle theory
- Han utförde dissektion och klinisk tillämpning, märkte då cbs-vätska och trodde att det var vävnad.
- Han var medveten om att nerverna kopplar till hjärnan. 
- Ventrikel teorin innebär att man trodde att sätet för själen fanns i de tre ventriklarna, dessa var fantasi, kognition och minne. Sade även att själen inte är en del av kroppen eller hjärnan, och därför meningslöst att studera det för att finna något om själen. Den här uppfattningen levde kvar i 1500 år.

Question 5

Andreas Vesalius

Answer 5

Andreas Vesalius
- Var den första att kartlägga den mänskliga anatomin. Genom att göra dissektioner så observerade han den mänskliga kroppen och hjärnan, och gav ut en bok som än idag är världskänd och var den första att beskriva den mänskliga anatomin mer detaljerat.
- Ifrågasatte att själen skulle sitta i ventriklarna då han märkt att även djur har ventriklar.

Question 6

René Decartes

Answer 6

René Decartes : utvecklade en egen teori om själen, att själen är kopplad till hela kroppen men har sitt säte i en körtel i mitten av hjärnan. 
- påstod även att våra nerver var hydrauliska mekanismer och från vår hjärna färgade cbs-vätskan vidare.

Question 7

Luigi Galvani

Answer 7

Luigi Galvani : upptäckte elektrisk stimulation av nerver, att elektricitet skapar muskelsammandragningar.

Question 8

Atomism

Answer 8

Atomism
- Hjärnan kan delas in i olika anatomiska strukturer, och även delas in i olika fysiska funktioner.

Question 9

Holism

Answer 9

Holism
- Hjärnan är en helhet, det går inte att dela in i olika strukturer eller funktioner, utan får vi en impuls eller skall reagera på något så är det hela hjärnan som aktiveras inte bara specifika områden.

Question 10

The cell theory

Answer 10

The cell theory : levande organismer är gjorda av celler, Schwann 1839

Question 11

The neuron Doctrine

Answer 11

The neuron doctrine : att varje neuron är självständig, de är alltså individuella och det finns ett mellanrum mellan dom. Cajal.

Question 12

The reticular theory

Answer 12

The reticular theory : att hela nätverket av neuroner och nervtrådar är sammankopplade, det finns inga mellanrum mellan dom, ett sammanhängande nätverk. En holistisk syn. Golgi.

Question 13

Localizationism

Answer 13

Localizationism : mentala funktioner kan lokaliseras i olika delar av hjärnan, ’’mentala organ’’.

Question 14

Anti-localizationism

Answer 14

Anti- localizationism : mentala funktioner kan inte lokaliseras i olika delar av hjärnan., det finns inga ’’mentala organ’’. Varje fysisk funktion aktiverar hela hjärnan och hela hjärnan deltar i alla sorters mentala funktioner.

Question 15

Paul Broca

Answer 15

Paul Broca : mannen som lokaliserade språkproduktion. Brocas afasi: vi förstår allt språk, men talar med svårighet och har avsaknad av grammatisk struktur och funktionella ord.

Question 16

Carl Wernicke

Answer 16

Carl Wernicke : mannen som lokaliserade språkförståelse. Wernickes afasi: vi talar flytande och utan svårighet, men vad som sägs saknar mening och innefattar fel eller nonsensord.

Question 17

Cognitive Science

Answer 17

Cognitive science : karta över hjärnan och dess funktioner
- specialiserar sig på mentala funktioner och processer, ex perception.

Question 18

Neuroscience

Answer 18

Neuroscience
- Karta över hjärnstruktur, anatomiska strukturer och bryr sig om vad de olika strukturerna processar.

Question 19

Gross anatomy

Answer 19

Gross anatomy
- den äldsta av metoder, obduktion av hjärna genom att man tar ut den och delar upp den för att betrakta huvudstrukturerna.

Question 20

Fine neuroanatomy

Answer 20

Fine neuroanatomy
- Behöver mikroskop och kräver stor förberedelse av vävnaden man vill observera.

Question 21

Brodmann areas

Answer 21

Brodmann areas
- Områden i hjärnan som delades upp baserat på vad man fann för olika celler i de olika områdena, används fortfarrande.

Question 22

Connectomics

Answer 22

Connectomics
- kartlägger hur våra neuroner är wired.

Question 23

Ct-scan

Answer 23

Ct-scan
- röntgenbilder av hjärnan, den kan säga saker till oss om vilken densitet olika studerade områden av hjärnan har. Den kan inte ge oss speciellt mycket eller detaljerad information, men kan visa på ex tumörer eller en stroke. Det är en billig metod och finns vid de flesta sjukhus.

Question 24

MRI

Answer 24

MRI
- Mer detaljer, det är som en stor magnet som skickar magnetisk pulser in i kroppen och påverkar våra hydrogen. 
- Våra hydrogen ändrar då sin rörelse och ger ifrån sig ett slags echo, det här echot spelas in och tolkas sedan.

Question 25

fMRI

Answer 25

fMRI
- Kan kartlägga var hjärnan är aktiv genom att hålla koll på våra oxyhemoglobin, som är syrebärande blod som då tillförs till aktiva delar av hjärnan.

Question 26

PET

Answer 26

PET
- Injicerande av radioaktiva isotoper för att följa blodflöde och konsumtion.

Question 27

EEG

Answer 27

Elektroder på utsidan av kraniet. Sökte efter psychic energy, fann istället spontana elektrisk aktivitet.

Question 28

MEG

Answer 28

avlyssnar hjärnan från utsidan.

Question 29

Scientific realism

Answer 29

Scientific realism - man tror att det finns en djupare verklighet. Att våra upplevelser av världen och vår omgivning inte är den riktiga verkligheten, utan att det är vår tolkning av verkligheten.

Question 30

Naiv realism

Answer 30

Naiv realism - när vi tror att det vi upplever är stämmer överens med hur verkligheten är. Vi tror inte på att vi kan vara präglade av olika uppfattningar eller vinklade på olika sätt, utan att det vi upplever är den riktiga verkligheten.

Question 31

Correspondence theory

Answer 31

Correspondence theory - truthlikeness
- Teori som använder sig av en bedömning av hur nära något är att vara likt eller stämma överens med den riktiga verkligheten. Motsvarar uppfattningen eller det observerade, ex en slutledning, den riktiga verkligheten eller inte? Samt till vilket grad? I gradering använder man sig då av truthlikeness som en mätskalan av hur korrekt något motsvarar den djupa verkligheten.

Question 32

Falsifierbarhet

Answer 32

Falsifierbarhet - att ett resultat skall kunna förkastas. Teorin skall kunna avfärdas, alltså prövas på ett sätt som gör att den går att förkasta. Det här är ett krav för att en teori skall kunna bli vetenskaplig, alltså ett steg en teori går igenom för att i slutändan bli vetenskaplig.

Question 33

Trepanation

Answer 33

Trepanation - gjordes på 1800-talet. Vad som verkar vara medvetet gjorda hål i kraniet, man har teorier om varför som ex att lätta på huvudvärk, släppa ut onda andar, lätta på trycket, bli av md epilepsi etc.