KOGNITIONSPSYKOLOGI Flashcards
Baddeley’s modell av arbetsminnet består av fyra komponenter. Nämn dessa fyra komponenter och ge en kort beskrivning av vad varje komponents funktion är (vad komponentens uppgift är).
- FONOLOGISKA LOOPEN - Lagrar kortfattat mentala representationer av ljud, du kan tänka på det som ditt inre öra. Den fonologiska loopen är aktiv när du lyssnar på ett talat ord eller när du ljudar ett ord för dig själv när du läser det. Genom att tyst upprepa namnet på personen som du presenteras för kommer du kort att uppdatera de akustiska koderna som är lagrade i den fonologiska slingan.
- VISUOSPATIAL SKETCHPAD - Lagrar kort visuell och rumslig information, vilket sker när du bildar en mental bild av någons ansikte eller av den rumsliga layouten i ditt sovrum.
- EPISODISK BUFFERT - Tillhandahåller ett tillfälligt lagringsutrymme där information från långtidsminnet och från den fonologiska slingan och/eller den visuospatiala skissplattan kan integreras, manipuleras och göras tillgänglig för medveten medvetenhet.
- CENTRAL EXEKUTIVE - Styr den övergripande handlingen. När man löser aritmetiska problem lagrar den centrala befattningshavaren inte siffrorna eller additionsreglerna. Istället planerar och kontrollerar den sekvensen av åtgärder som måste utföras, delar upp och allokerar uppmärksamhet till de andra delsystemen och integrerar information i den episodiska bufferten.
Vad innebär kodnings-specificitets-principen (the encoding specificity principle)? Förklara vad som menas med denna princip samt ge ett konkret exempel på hur principen påverkar vår förmåga att minnas.
The Encoding Specificity Principle innebär det fenomen där minnet av en sak/händelse förbättras när de förhållanden som finns under återhämtning av ett minne matchar de förhållanden som var när ett minne kodades in.
Exempelvis när en kvinna var ute och joggade så blev hon våldtagen. När hon sedan hittades av en annan joggare kunde hon inte komma ihåg vad som hade hänt henne. Polisen hade tagit med henne till platsen där det hänt, men hon kunde fortfarande inte komma ihåg något. En tid senare var hjon återigen ute och joggade för sig själv på samma ställe och plötsligt kom alla minnen tillbaka till henne.
Beskriv och förklara vad som inom kognitionspsykologi menas med:
- ”Chunk”
- ”Heuristik”
- “Chunk”
“Chunk” eller “chunking” innebär att vi grupper enheter som vi ska minnas. Exempelvis om vi ska komma ihåg ett nytt mobiltelefonnummer (0738411999) så är det lättare för oss att komma ihåg numret om vi delar in det i mindre delar, = 073 841 19 99 alternativ 0738 4119 99. - “Heuristik”
“Heuristik” innebär enklare tumregler som vi använder oss av för att lösa kognitiva problem. Istället för att varje gång ett problem uppstår att vi ska resonera och resonera oss fram till ett svar skapar vi istället genvägar i sinnet. Heuristikerna hjälper oss omformulera komplexa kognitiva problem till nästan automatiska operationer. Heuristiker är inte alltid helt korrekta.
Beskriv med exempel från boken ett stöd för att apor kan utveckla mänskliga språkliga förmågor samt ett stöd/argument mot att apor kan utveckla mänskliga språkliga förmågor.
Stöd för att apor kan utveckla språkliga förmågor är att de kan lära sig teckenspråk. Aporna kan använda de tecken de lärt sig för att sätta samman kortare meningar såsom Schimpansen Kanzi kunde uttrycka “give banana” när han ville ha en banan. Dock kan apor INTE använda sig av syntax, dvs regler för grammatik och hur ord kan sättas samman till meningar. Ytterligare argument mot att apor kan utveckla mänskliga språkförmågor är att aporna inte har den generativa förmågan att generera nya ord eller meningar utan är de är begränsade till de ord som är inlärda.
Det har i språkforskning föreslagits att människor är utrustade med vad som på engelska kallas ett ”language acquisition device”. Vilken aspekt på det mänskliga språket antas hanteras av denna modul och hur yttrar sig dess existens när man tittar på olika språk?
Language Acquisition Device (LAD) är enligt Noam Chomsky den medfödda modulen alla människor har som innehåller de allmänna grammatiska reglerna (som han kallar “universell grammatik”) som är gemensamma för alla språk.
Exempelvis i spanska och engelska så skiljer sig ordföljderna åt för att språket ska uppfattas logiskt. I engelskan när vi vill något behöver vi sätta in “I”
före “want” för att meningen ska uppfattas korrekt. I spanskan däremot behöver vi inte sätta in “yo” före “quiero” eftersom att verbet “quiero” redan implementerar vem det är som vill något. Det är alltså syntaxen i språket som skiljer sig åt.
Vad är innebörden i begreppet konfirmations-bias (eng: ”confirmation bias”) så som det förekommer i kognitions psykologi och ge ett exempel på hur den yttrar sig.
Konfirmations-bias är tendensen vi människor har att leta efter bekräftelse för det vi redan tror på och bortse från information som säger emot vår övertygelse. Exempelvis under Corona krisen där människor som INTE anser att Sveriges regering och deras strategier har varit korrekta för att lösa situationer kommer aktivt att söka efter bevisa att regeringen i fråga har gjort fel. De som å andra sidan anser att regeringen har gjort rätt kommer att leta efter bevis som stödjer regeringen agerande.
