Kognition Flashcards

1
Q

Vad gjorde Donders? (1868)

A

Donders undersökte hur långt tid det tog att fatta beslut. Hypotesen var desto mer komplex uppgift desto längre reaktionstid. 3 olika sätt.

  • Simple reaction time, deltagare ska trycka på en knapp så fort en lampa tänds.
  • Choice reaction time, deltagare ska trycka på knapp som har samma färg som lampan.
    -Diskrimineringsreaktionstid, ska trycka på knapp när en ton överstiger en viss frekvens.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
1
Q

Vad är kognition?

A

Kognition är de mentala processer som innefattar tänkande, uppmärksamhet, minne, problemlösning, resonemang, språkförståelse och beslutsfattande genom vilka vi förstår och integrerar med världen omkring oss.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Describe the rise of behaviorism and how this has affected research of the mind?

A

Studera det observerbara, ansåg att kognition var omätbart, kritik mot introspektion. Fokus på enbart stimuli och respons. Effekt ➞ 50 år av forskning av inre mentala processer som faller ur fokus, fokus riktad på beteende.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Kognitiva revolutionen?

A
  • Behaviorism avtas, pga kan inte förklara komplexa fenomen
  • Datoranalogin, nytt språk
  • konsekvens: skifte från funktionella till mekaniska förklaringar; vilken kausal heja av händelser skapar det observerabara beteendet?
  • Modellfokuserad teoribildning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

3 vanliga modelltyper?

A
  • Processmodeller, vilka komponenter finns i svarta lådan, i vilken ordning gör komponenter saker? (Sensoriskt minne, stm, ltm) start till mål utan
  • Resursmodeller, vidareutveckling av processmodeller, tar hänsyn till vilka begränsningar vi har, vi kommer ex inte ihåg allt vi hör. Förstå ordningen av komponenterna utifrån våra egna begränsningar. Kan komponenter samarbeta? Vi kan göra saker parallellt. Inkluderar en faktor huruvida de är en process eller en annan
  • Strukturella modeller, avbildningar av den fysiska strukturen ex hjärnan, visar område och kopplad funktion men ej djupare.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Varför är modeller viktiga?

A

Simplifierar, bryter ner processer i steg, för att kunna försåt och testa kausala kedjor. Försåelse ➞ kunna predicera.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är uppmärksamhet?

A

Förmågan att fokusera på specifika stimuli eller platser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Give examples of situations that illustrate the following: selective attention, distraction, divided attention, attentional capture and scanning.

A
  • Selective attention, selektiv uppmärksamhet, fokus på specifikt stimuli. Fokus på svåra matteuppgifter som kräver koncentration och full uppmärksamhet: kan zooma in och stänga ute distraktioner.
  • Distraction, distraktion, stimuli som stör den fulla uppmärksamhet
  • Divided attention, två saker samtidigt, podcast och städa (ett skifte av uppmärksamhet)
  • Attentional capture and scanning, snabb skifte uppmärksamhet efter ett yttre fysiskt stimuli smäll, och starkt ljus/ljud, scanning, visuell skanning att med ögat se från ena sidan till det andra, flytta ögonkontakt mellan människor, identifiera kompisar på en pub.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Broadbents filtermodell?

A
  • Sensoriska minnet, håller informationen från stimuli och håller den i en bråkdel av en sekund och överför all info till nästa steg.
  • Filter, filtrerar vilka stimuli som är värda att processa beroende på fysiska egenskaper ex högt tonläge, talhastighet och skickar sedan vidare
  • Detektor, bearbetar informationen för att bestämma den högre nivån av egenskaper hos infon, ex betydelsen
  • Output från detektorn skickas till korttidsminnet som håller infon i 10-15 sekunder som i sin tur kan lagra det i långtidsminnet.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad fanns det för problem med Broadbents modell? ex 2 fenomen/experiment

A
  • Cocktailpartyfenomenet, om vi befinner oss i en stimulerande miljö i en konversation och någon utanför säger ditt namn, kommer vi att uppmärksamma det, vi har kapacitet att uppmärksamma det som är utanför vårt riktade fokus.
  • Dear Aunt-Jane experimentet, info kommer växlande i båda öron, Dear i höger, siffra i vänster, Aunt i vänster siffra i höger, Jane i höger siffra i vänster, deltagarna skulle lyssna i höger öra men uppgav hela meningen. (hade man helt kunna filtrera hade det inte gått)
    I en situation med risker kan det vara bra att vi har förmågan att inta yttre information.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Treismans dämpningsmodell?

A

Treisman föreslog att selektionen sker i två steg, kan filtreras tidigt men också i ett senare skede. Information/input ➞ sensoriska minnet som håller infon i en bråkdel av en sekund och över för allt till ➞ dämparen som filtrerar informationen utifrån fysiska egenskaper, språk och betydelse och infon är främst det man riktar fokus på men även unattended Messages, ex vårt namn, ordet brinner vilket skickas ➞ lexikonet som innehåller ord (påverkad av minne/tidigare erfarenhet) som har olika trösklar för att bli aktiverade, ett namn har ett lågt tröskelvärde vilket innebär att vi lätt uppmärksammar det, jämfört med ord som har högt tröskelvärde som vi sällan hör.

Problem med modellen, i en situation i ett rum där fler talar ryska som vanligtvis har ett högt tröskelvärde för oss fångar plötsligt vår uppmärksamhet eftersom det bryter mot det vi förväntar oss, en fysisk egenskap av något som tidigare vi inte lägger märke till.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

MacKay sena filtreringsmodell?

A
  • Sen filtrering i processen
  • tar in mer än vad man tror
  • Kan förklaras med Bank experimentet? (ordet påverkade valet vilket innebar att orden var procesande att ha betydeöse även fast man inte riktat uppmärksamhet till det)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Hur påverkar hög och låg belastning selektionsprocessen?

A
  • Låg belastning, enklare uppgift och har resurser till övers som kan användas för att processa irrelevant info (sen filtermodell)
  • Hög belastning, komplex uppgift, kräver mycket kognitiva resurser (tidig selektion)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Describe the Forster and Lavie experiment (2008) on how processing capacity and perceptual load determine distraction. Explain the load theory of attention.

A

Om det är hög perceptuell belastning, om det kräver mycket, så kommer ett störningsmoment med tex småprat kommer inte störa lika mycket än om man hade en låg belastning.

  • Processkapacitet, individens förmåga att hantera en mängd av info
  • Perceptual load, svårighetsgraden av uppgiften
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Uppmärksamhet kan drivas av 2 processer, BU eller TD faktorer?

A
  • Bottom-up faktorer, sätts igång gav externa, plötsliga ljud, färger, område som sticker ut, oväntade händelser, förändringar i vår yttre miljö. Något som uppstår i den miljön vi befinner oss i.
  • Top-down faktorer, uppmärksamheten drivs av egna interna processer, kunskap om vad som är typiskt för olika situationer, ex tappa bort barn på marknad ➞ fokus på vad barnet hade på sig och filtrerar bort stimuli som annars hade tagit uppmärksamhet. (scheman)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är stimulus salience?

A

fysiska egenskaper av ett stimuli färg, kontrakt, rörelse. Kopplat till attentional Capture, snabbt skiftet uppmärksamhet ex högt ljud. En bottom up faktor.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Saliency map?

A

först skannar vi efter egenskaper, ex kontraster efter de första fixations blir scanningen influerad av top-down processer som innebär våra mål och förväntningar från tidigare erfarenheter

17
Q

Vad är uppmärksamhetsblindhet resp förändringsblindhet?

A
  • Uppmärksamhetsblindhet, lyckas inte märka ett stimuli i ett fält som vi riktat fokus på, ex gorilla experimentet
  • Förändringsblindhet, lägger inte märke till en stor förändring, ex kör samma väg och uppmärksammar ej en ny skylt (uppmärksamhet påverkad av tidigare uppmärksamhet)
18
Q

Schneider och Shiffrin? Vad är automatiska och kontrollerande processer?

A
  1. Deltagare ombedda att komma ihåg en uppsättning tecken, 1-4 st
  2. Samtidigt övervakar de ett snabbt flöde av testbilder som innehöll slumpmässiga punktmönster, ett mål eller distraktioner.
  3. De skulle ha koll på om siffran förekommit i testbilderna.

Med träning verkade man bli bättre på att göra två saker samtidigt, desto längre testet pågick desto bättre blev deltagarna på att utföra det ➞ gick på automatik. Detta möjliggörs gebit 2 kompletterande processer:

Automatiska processer, snabb ansträngningslös och omedveten, kräver ingen uppmärksamhet ex löser ett enkelt mattetal 3+3 = 6.
Kontrollerade processer, långsamma, krävande, sker med medvetenhet, kan verbalisera vad det är som sker ex löser ett avancerat och nytt mattetal.

19
Q

Bindningsproblemet/egenskapsintegrering? Treisman och Schmidts experiment?

A

Hjärnan kombinerar objekt till en enhetlig bild, Treisman och Schmidts, deltagare skulle kolla på stimuli (display med 4 objekt, 2 siffror), ombedda att fokus på siffror, skulle återge siffrorna och därefter formerna och dess färger.
- Illusory concjunctions

Treismans egenskapsintegrering menar att vår perception av objekt sker i 2 faser.
Preattentive stage, analyserar objekten i form av deras egenskaper, karaktäristiska drag som form och färg, detta sker automatiskt och omedvetet, krävs ingen vidare uppmärksamhet. Skickas till nästa fas ➞
Focused attention stage, karaktären av objekten kombineras och blir en enhet, vår uppmärksamhet spelar roll.

20
Q

Vad är minne?

A

En kognitiv process som invlolverar förmågan att lagra, bibehålla samt att man kan återkalla info över tiden.

21
Q

Atkinson och Shiffrins modala modell?

A

Består av tre komponenter?

  • Sensoriskt minne, håller all inkommande information i några sekunder eller bråkdelar av sekunder.
  • Korttidsminne, kan hålla 5-7 enheter i ca 15-20 sek.
  • Långtidsminne, kan hålla en stor mängd information över ett längre tidsspann, år.
22
Q

Describe Baddeley´s three-component model of working memory. What are the differences between STM and working memory?

A
  • Fonologiska slingan, fonologisk lagring, artikulatorisk repetitionsprocess
  • Visouspatiala skissblocket, visuell info och rumslig info.
  • Centrala exekutiven, koordinator, uppmärksamhetontroll
    Uppgiftshantering
    LTM integration
    Uppdatering och övervakning

I arbetsminne använder man informationen för att utföra något i realtid. Manipulationen kan ses som att man agerar med information. I korttidsminnet håller man informationen under 15-20 sekunder, förutsätter att vi kan arbeta planera med informationen med hjälp av arbetsminne. Arbetsminnet interagerar med informationen på djupare sätt, ex används i beslutsfattande och planering.

23
Q

Describe why stress may reduce working memory capacity and explain what can be done to alleviate this influence.

A

Stressen och oroandet tar upp en del av arbetsminnet, det blir som en ytterligare uppgift som arbetsminne måste utföra simultant. Som i experimentet så kan man skriva av sig oroliga tankar och idéer innan ett test för att inte behöva hålla det i minnet och utföra båda uppgifterna.

24
Q

Vad är sensoriskt minne?

A

Kort behållande av effekterna av sensorisk stimulering, hålls i någon sekund. Ikoniskt minne: kortvarigt sensorisk minne av det vi ser och ekoniskt minne: kortvarigt sensorisk minne av det vi hör.

25
Q

Sperling experiment?

A

Deltager skulle kolla på en skärm med siffror, återge från 12 st. Ljudton hög ton = översta raden.
Resultatet antydde att det sensoriska minnet har stor kapacitet men kort varaktighet.

26
Q

Vad är korttidsminne?

A

Korttidsminne lagrar små mängder info under kort tidsperiod ca 15-20 sek.

27
Q

Vad är långtidsminne?

A

Ansvarar ör lagring av info för en längre tidsperiod, ett typ av arkiv.

28
Q

Vad är implicit minne?

A

Icke deklarativt, sker automatiskt, delas in i motoriskt och betingning.

29
Q

Vad är explicit minne?

A

Deklarativt, episodiskt minne och semantiskt minne.

30
Q

Vad är scene schema? Vad är skript?

A

En persons kunskap om vad som sannolikt kommer finnas i en viss situation/miljö. Skript handlar om kunskapen om hur ett händelseförlopp ter sig.

31
Q

Vad är inkodning?

A

Processen att inhämta och överföra info till LTM.

32
Q

Vad är konsolidering? Två olika sätt för konsolidering?

A

Processen att stabilisera nybildade minnen, sker under vakenhet och sömn.

  • Synaptisk: stärker synaptiska förbindelser mellan neuroner, tar sekunder, min, timmar att lagra representationen i hippocampus
  • systematisk: hjärnan omorganiserar minnen över olika hjärnregioner från HC till neocortex, processen tar timmar / dagar
33
Q

Olika modeller för konsolidering?

A

Standardmodellen, går via hippocampus och förflyttas till andra nätverk i hjärnan, episodiskt går via HC

Flerspårsmodellen, olika processer för olika typer av minnen, episodiskt kan gå till semantiskt (övergår)

34
Q

Vad kan påverka konsolidering?

A

Elaborativ upprepning
Bildskapande
Organisering
Omständigheter
Logik enligt scheman och skripts
Upprepning
Autobiografiskt (viktigt för en själv)
Generera info

35
Q

What is encoding specificity? Describe this context Baddeley and Godden´s (1975) ”diving” experiment.

A

Lättare att återkalla minnen om man är i samma kontext som när man skapade minnet, Godden och Baddeleys dykexperiment, studerade en ordlista under vatten, grupp delas i två varav ena på land och ena under vatten när de skulle återge orden. Under vatten = bäst resultat.

36
Q

What is state-dependent learning? Describe a typical experiment in which this phenomenon is demonstrated.

A

Lättare att återkalla minnen om man är i samma tillstånd som man var när man konsoliderade det, ex fysiologiskt tillstånd. Kodar information, kodar också in kontexten.

37
Q

What is mood congruent memory? Explain how mood congruent memory is demonstrates ion depression and what this means for the maintenance of this disorder.

A

Lättare att återkalla minnen om man är i samma sinnestillstånd som man var när man konsoliderade det, ex emotionell påverkan. Depression minnen blir enklare att återkalla, kan ses som en ond cirkel, återkallar minnen från när man var deprimerad om man hamnar i ett liknande tillstånd.

38
Q

Vad är återkallande? Ledtrådsbaserad återkallning? Matchning av kontext?

A

Återkallning är när vi plockar fram minnen ur LTM.

  • Ledtrådsbaserad, skapar egna ledtrådar som gör det enklare att plocka fram minne. egengenererade
  • Matchning av kontext, minns bättre om vi befinner oss i samma kontext som när vi skapade minnet. Både plats, kontext och emotionellt tillstånd.
39
Q

What is reconsolidation? What are the implications of the results of experiments that demonstrate reconsolidation?

A

Rekonsolidering är när vi återkallar ett minne som är labilt och sedan konsoliderar det på nytt, när minnet är labilt kan vi modifiera eller stärka det.

Experimentet handlar om en råtta som tidigare blivit betingad, ljud + elchock. Råttan får läkemedel efter fysiologisk respons och fick senare samma respons vid uppspelning av ljud. Testades om råttan fick läkemedel under den fysiologiska responsen ➞ då påvisades effekt och råttan blev inte rädd av att höra ljudet.

40
Q

Posner? Vad innebär endogenous och exogenous cueing?

A

Posner 1978 ville undersöka om man hade fokus på ett ställe (fixation) påverkade förmågan att respondera till ett stimuli som presenterades där, han föreslog två typer av ”ledtrådsprocedurer” cueing procedures.
- Endogenous cueing förekommer vid vår fixering, ex i experimentet var det en pil mellan två fyrkanter som pekar åt höger, genom att fokusera på pilen förstår vi att resultatet är en i kryssad högerruta. (Top down processer). - Exogenous cueing förekommer vid sidan av fixationen (bottom up, reflexiv) I experimentet var det två rutor med ett + tecken emellan, den till höger är fetstilad men vår fixation är på plustecknet, resultat är rutan till höger. Experimentet indikerar att deltagarna reagerar snabbare när uppmärksamheten är riktad på den plats där stimuli exponeras ➞ processande av info är mer effektivt där uppmärksamheten är riktad.

41
Q

Vad är proaktiv / retroaktiv interferens?

A

Proaktiv interferens: tidigare info som stör förmågan att minnas nya saker
Retroaktiv interferens: nu info som stör förmåga att minnas tidigare saker