Klinisk neuropsykologi Flashcards

Question

Tester för parietal funktion?

Answer 1

Taktil funktion, visuell guidning av rörelse och kognitiva funktioner som spaniel orientering och kopierande av komplexa geometriska figurer.

Answer 2

Temporalloberna är viktiga för minneslagring och för både inkommande visuell och auditiv information. Visual object recognition (Människor, verktyg, djur) Processande av auditiv input Långtidslagring av sensorisk input —> minne Temporalloberna kommunierar med andra kortikala och subkortikala områden via nätverk. Dessa är: ”Hierarchical sensory pathway” - Ventral ström av primära och sekundära auditiva och visuella intryck ”A dorsal auditory pathway” - Från de auditiva areorna av Temporalloberna projiceras till bakre parietalloberna. Detta kan liknas en auditiv variant av dorsal visual pathway, och är inblandat i att rikta rörelser mot auditiv information - man tror alltså att det är ett viktigt nätverk för att kunna bestämma var spatialt ett ljud kommer ifrån. ”A polymodal pathway” - Auditiv och Visuell information projiceras mot mitten av vänster temporallob och ligger troligen bakom auditiv och visuell stimuluskategorisering ”A medial projection”Auditiv och Visuell information projiceras inåt mot MTL, viktigt för minne. Information går först via Perirhinal cortex, entorhinal cortex, sedan till hippocampala formationen och slutligen eventuellt amygdala ”A frontal lobe projection” - Projicering till och från frontalloberna för rörelsekontroll, korttidsminne och affekt (via amygdala?).

Answer 3

Assymetri hos temporalloberna! Icke-verbal information lokaliserad främst till höger hemisfär och temporallob Verbal information till vänster hemisfär —> Dock okänt hur asymmetrin ter sig i sociala aspekter eller vad gäller affekt! Var också försiktig i vad man drar för slutsatser i exakt HUR mycket asymmetri som råder dem emellan. Främre delar av vänster sida = språkgenerering, Bakre delar = Språkförståelse (Broca/Wernicke) Skador på höger sida kan ge försämrad förmåga att känna igen ansikten och saker, visuellt semantiskt minne. —> Det är alltså inte hur denna information presenterats som är intressant från ett skadeperspektiv, utan vad den representerar - exempel på ordlistor och kortare historier - dessa kan både läsas och tas in auditivt, men de är språkliga och påverkas av skador i vänster TL.

Answer 4

Affekt och personlighet: Kopplingen mellan temporallober och affekt/personlighet har varit känd sedan länge. Kirurgi som innefattar borttag av ena temporalloben ger personlighetsskillnader, och skador kan göra detsamma. Temporala kortex är viktig för vilken visuell och auditiv information som sedan går in till mediala temporalloben —> amygdala och HC. ”Temporal lobe personality” - pedantiskt tal, egocentricitet, stickiness (att fastna i dialoger om personliga problem), paranoia, frågor om religion samt tendenser till aggressiva utbrott.

Answer 5

Verbalt: Wechsler memory scale | Icke-verbalt: Rey Complex figure

Answer 6

Pathways: Ventral: Vad-strömmen, occipital—> ventral temporal —> enthorinal, perirhinal, HC STS: Auditiv information Dorsal: Var-strömmen, occipital —> parietal

Answer 7

Auditivt & Visuellt —> Dichotic listening & McGill Picture Anomalies test Verbalt —> Wechsler Memory Scale Icke-verbalt minne (höger temporallob om vänster är dominant) Rey Complex figure test. —> Ett antal test finns angivna på s.425

Answer 8

Frontallioberna kan ses som slutstationen för information som processas från Occipitalloberna via Ventrala och Dorsala strömmarna. Dess främsta funktion är att välja beteendenutifrån kontext och internaliserad kunskap.

Answer 9

Frontalloberna kan delas in i tre distinkta zoner: Motorcortex: Ansvarigt för att skapa rörelser Premotorcortex: Väljer vilka rörelser som ska skapas Prefrontalcortex: Kontrollerar kognitiva processer så att passande rörelser och beteenden väljs vid rätt tid och plats.

Answer 10

Premotor cortex kan delas in i två zoner: lateral area som väljer beteende i relation till omgivningens cues och krav, supplementär area som väljer beteenden utefter inneboende kunskap. PFC kan delas upp i två zoner: Dorsolateral, som väljer beteende efter temporärt minne, och Inferior PF som väljer beteende efter kontext (nuvarande situation el tidigare vetskap inkl vad en vet om sig själv)

Answer 11

Störd motorfunktion, förlust av divergent tänkande (mental rigiditet?), Nedsatt responsinhibition och oflexibelt beteende, dåligt temporärt minne, och påverkan på socialt och sexuellt beteende. Skadans placering till höger eller vänster påverkar också - Vänster drabbar mer troligt språk och höger icke-verbalt som exempelvis emotioner.

Answer 12

Frontalloberna svarar på en mängd stimulin med olika kognitiva krav - Uppmärksamhet, Sensorisk diskriminerande uppgifter, motoriska uppgifter, spatial problemlösning och semantiskt processande av ord.

Answer 13

Bland annat Schizofreni, Parkinsons, Korsakoffs och drogberoende.

Answer 14

Lateraliseringar av egenskaper till ena eller andra hemisfären har studerats både genom personer som har hjärnskador, genom funktionell aktivering vid specifika uppgifter, samt via personer som har fått tagit bort eller fötts utan Corpus Callosum.

Answer 15

Detta påverkar: Synintryck, lukt, känsel (smak?), hörsel, motorik etc. Vissa egenskaper blir isolerade till intryck som rör den ena sidan i.o.m att commissuralfibrer tas bort, skadas eller att en föds utan dem. Vid Commissurotomi när Corpus Callosum opereras bort helt eller delvis så isoleras exempelvis tal till vänster hemisfär. Med intakt CC så finns minnesrepresentationen av verbala objekt i vänster sida men båda hemisfärer engageras vid tal. Exempel på video med Gazzaniga: En person fixerar blicket till mitten av en datorskärm. Orden som ses på höger sida kan han namnge, men inte de som finns på vänster sida. Om han ombeds kan han dock rita det höger synfält registrerat (alltså på vänster del av skärmen), lite som vid blindsight.

Answer 16

Callosal agenesis är att födas utan CC. Orsaken till detta är okänd, men det är bland samtliga studerade djurformer mkt vanligare bland albinos. Dessa personer blir dock inte lika påverkade av frånvaron av kommunikation mellan hemisfärerna som de som opererats eller skadats. De som opererats vid tidig ålder klarar sig också bättre än de som opereras senare, troligen för att vissa egenskaper kan bli mindre lateraliserade och att mer kan klaras av inom samma hemisfär

Answer 17

Lukt: Olikt alla andra sinnen så korsas inte luktsystemet så att vänster näsborres input går till höger sida. En person med borttagen CC kan inte benämna luktintryck från höger näsborre eftersom språket vanligtvis är placerad i vänster temporallob. Dock kan personen peka på rätt stimuli med vänster hand - detta pga att höger hemisfär behandlar olfaktorisk information samt att den kontrollerar vänster hand. Syn: Visuella systemet är korsat. Inte per öga, men per synfält! Detta innebär att höger synfält korsas över och behandlas av vänster hemisfär och vice versa. Verbalt material tolkas mer korrekt i höger visuella fält än i vänster - troligen för att det går till den kontralaterala sidan, vilken handhar det huvudsakliga ansvaret för språk. Dock blir vänster synfält bättre på spatial information eftersom detta finns lokaliserat i höger sida. Somesthesis: Somatosensoriska systemet. Liksom synsystemet så är somatosensoriska HELT korsat. Personer utan CC kan exempelvis inte känna om föremål i vänster och höger hand är likadana förutsatt att de har förbundna ögon. Personen kan namnge saker i höger hand men inte i vänster Auditiva intryck: Både korsat och okorsat system, därav mer komplext. Eftersom intryck från båda öronen kommer till båda hemisfärer (dock mkt mer till den kontralaterala sidan) så blir lateraliseringen inte lika uttalad. Dock finns ett exempel, och det gäller som vanligt språk. Om vänster får höra ett ord ”During a standard dichotic listening test, a participant is presented with two different auditory stimuli simultaneously (usually speech). The different stimuli are directed into different ears over headphones” - vid dichotic listening så förtrycks hörselintrycken från vänster öra totalt - lite förvånande eftersom vi normalt får intryck till båda sidor från samma öra. Det verkar dock inte gälla patienter utan CC Motorik: Vänster hand drabbas av apraxi (att lyda verbala order) och agrafi (att skriva), det drabbar dock inte höger. Om höger hand ombeds kopiera en geometrisk desig så blir även detta omöjligt - acopia. Samarbete mellan händerna kan också bli svårt - är detta eftersom proprioceptisk information inte går mellan hemisfärerna för vad respektive hand gör? Dock kan det går okej att få händerna att samarbeta ifall personen inte tänker på vad den gör. Hur fungerar detta om personen får se båda händerna samtidigt?

Answer 18

Forskning tyder på skillnad i processerna med inkodning och lagring av minnen - Anterograd amnesi är ofta mer allvarlig än retrograd dito (svårigheter med adaptivitet och arbete?). Mediotemporala och inferofrontala strukturer tycks inblandande i långtidsminnen som är kopplade till personliga erfarenheter och fakta. Denna typ av minnen är de som drabbas när samma områden skadas, medan implicita minnen lämnas intakta vid amnesier. Olikheter mellan anterograd och retrograd amnesi samt vilka typer av minnen som drabbas vid olika skador talar för ”Multiple Trace Memory”

Answer 19

PFC, MTL och förbindande subkortikala strukturer tros vara inblandade i medvetna explicita minnen. Ett andra system, med basala ganglierna och neocortex tros handha omedvetna och implicita processer. Ett tredje system med Amygdala och dess associerade strukturer bygger den neurala basen för Emotionella minnen (Är det HC, Insula och ACC i övrigt?) Explicit minne av autobiografisk karaktär vilar på HC och Ventrala frontalloberna - skador i dessa områden ger retrograd amnesi. Implicit minne är kopplat till basala ganglierna, motorcortex och cerebellum Dorsala och Ventrala strömmarnas parietala och temporala delar tillsammans med dorsolaterala frontalloberna handhar korttids sensoriskt minne innan det eventuellt kodas in till långtidsminne - beroende på hur pass elaborerade processerna är.

Answer 20

Nuvarande forskning om språkets lokalisering i hjärnan vilar på 4 slags metoder: Anatomiska studier av språk Personer med hjärnskador Studier med stimulering av vissa hjärnområden hos vakna patienter Hjärnavbildningsstudier

Answer 21

Broca’s area: Lokaliserad alldeles framför precenttal gyrus, ovan sulci mellan frontal och temporallober. Wernickes area: Superior temporal gyrus bakre del

Answer 22

Språkförståelse: Talat ord - Area 41 (nedan temporoparietal junxtion), Wernicke’s area (innehåller ljudbilder av ord) Tal: Kognition, Wernicke’s area, Broca’s area (motorprogram), ansiktets del av motorcortex, kranialnerver, SPRÅK Läsa skrivet språk: Ord - Area 17, Area 18, 19 (synkortex), Area 39 (angular gyrus), Wernicke’s area, LÄSA. Artikeln som lagts upp på PingPong - Redifining Broca… av Flinker tar upp att Broca i forskning visats inte vara aktiv under tal, men som mediator mellan temporala, motoriska och frontala områden när de behövs för språkproduktion.

Answer 23

Fluent afasi: Där talet är flytande men nedsatt förståelse eller repetition av ord, fraser eller meningar som sägs av andra - Wernicke’s Non-fluent: Svårt att uttala och artikulera, men bibehållen förståelse - Broca’s Pure afasi: selektiva nedsättningar i läsande, skrivande eller igenkänning av ord Lokalisering av skador vid afasi (s546)

Answer 24

Emotioner, eller affektiva beteenden, är lätta att identifiera men svåra att kvantifiera. Likaledes är det enkelt att hitta strukturer som vid skada kan påverka emotionellt beteende, men det är svårare att bestämma vilka områden som kontrollerar ett visst beteende.

Answer 25

Höger hemisfär tros vara sammankopplat med emotionellt beteende, och närmare bestämt så spelar limbiska systemet (främst amygdala) och frontala strukturer som ACC och inferior frontal kortex samt associeringar till Paralimbiska kortex och hypothalamus. Det verkar finnas ett överlapp mellan kognitivt processande och emotioner —> förändringar i perception, rörelse, minne och språk påverkar också emotioner. Så, stora delar av kortex deltar alltså både i kognitivt processande likväl som emotioner.

Answer 26

Det är viktigt att påpeka att även om höger hemisfär spelar en större roll i emotionsreglering och att skador på höger sida ger större emotionella utslag, så är båda hemisfärer inblandade och viktiga. Amygdala spelar också en viktig roll och vänster sida av amygdala är särskilt involverad i rädsla!

Answer 27

Processer som innefattar hur vi upplever och förstår andras beteende och intentioner likväl som våra egna, är ett växande fält för forskning. Hittills pekar det mesta av beviset på att ACC och prefrontala regioner utgör en viktig roll.

Answer 28

Bevis som inhämtats från personer med hjärnskador indikerar att höger hemisfär utgör en viktig roll spatialt beteende. Skada på höger hemisfär kan ge en rad nedsättningar i spatial förmåga beroende på lokalisation - Dorsal Parietal cortex och Cingulate Cortex ger nersättningar i Egocentriskt spatialt beteende där kroppsposition är en av de viktiga funktionerna (proprioception?). Skada på Lingual Gyrus och parahippocampal Gyrus ger nedsättningar i användningar av externa cues för Spatialt beteende (Svårt att lokalisera sig, avstånd etc?)

Answer 29

- Röra sig mot och från landmärken/cues - Följa en sensorisk gradient, som exempelvis en doft - ”Piloting” kallas det när man använder landmärken eller cues som hjälp för att hitta närbelägna platser i närheten av nämnda landmärken/cues - ”Dead reckoning” är att använda de egna kroppsrörelserna som använts för att kunna hitta tillbaka till sin ursprungsplats.

Answer 30

Djurstudier och imagingstudier indikerar att höger temporallob och den hippocampala formationen i höger hemisfär är viktiga för komplex navigation - exempelvis hos taxi-chaufförer när de navigerar mellan två platser.

Answer 31

Single cell recording visar på tre olika typer av celler i hippocampus som är viktiga för olika typer av spatiala stimulin: 1: Platsceller - dessa är aktiverade när ett djur befinner sig på en specifik plats eller tittar på en specifik plats 2. Huvudriktnings-celler: Celler som aktiveras när huvudet riktas åt ett visst håll 3: Grid cells: Aktiveras av enheter som tycks dela av synfältet —> Även om det finns ett visst överlapp så verkar platserna där dessa celler återfinns vara distinkt skilda från varandra.

Answer 32

Parietala skador ger svårigheter i att korrekt koordinera ögats eller handens rörelse mot ett visst objekt. Frontala skador påverkar minnesprocesserna i var blicken ska riktas mot ett specifikt mål

Answer 33

Det finns både funktionella och strukturella skillnader mellan kön och inom könsgrupper. Könshormoner och strukturella skillnader tycks alltså mediera skillnader i spatialt beteende! Tester i spatiala förmågor är därmed viktigt, både för att lokalisera på vilken plats och i vilken hemisfär en nedsättning finns.

Answer 34

Anledningen att det finns många olika teorier och substrat för uppmärksamhetens neurala grund, är att uppmärksamhet spänner över många domäner och det är svårt att reducera till en enhet. Men, forskare menar att åtminstone 4 processer måste vara delaktiga: - Arousal - Perception - Uppmärksamhet - Arbetsminne

Answer 35

Det finns olika idéer om vad de neurala substraten till uppmärksamhet skulle vara - Posner och Raichle har teorier som tagits upp i boken, dessa grundar sig på: Elektrofysiologisk aktivitet hos apor visar på 4st olika mekanismer av uppmärksamhet. - Mekanismer i Parietala cortex ökar spatial uppmärksamhet - Visuella och posteriora bakre cortex väljer objekts - egenskaper - Inferior temporala regioner väljer objekt - "Frontala ögat" väljer rörelse. De har skapat en modell som föreslår två ”attentional spotlights”, en som dirigerar var i vår omvärld som vi ska rikta uppmärksamheten mot, och den andra inhiberar och filtrerar bort irrelevant information. Dessa kallar de: Anterior attention system & Posterior Parietal system Anterior attention system: Posner och Raichle har 4 punkter som de menar bevisar ett främre uppmärksamhetssystem, dessa är: 1. Flertalet regioner i frontalloberna är aktiva i en rad aktiviteter, särskilt ACC. ACC är särskilt viktig när det gäller att lägga märke till ett objekt och särskilda karaktäristika hos objektet (i samarbete med temporallober?). 2. Personer med fråntaga skador är ökända för att säga en sak och göra en annan, som om de inte märkte dissonansen. 3. Engagerandet av frontala regioner är proportionell till hur mycket uppmärksamhet som krävs av en viss uppgift. Fler objekt = mer aktivitet 4.Bevis från djur och människorstudier visar enhälligt att frontalloberna spelar en viktig roll i arbetsminne för sensorisk information och detekterande av rörelse. Posterior Parietal system: Används för att frånkoppla, flytta eller upprätta uppmärksamhet, dvs en spatial funktion av uppmärksamhet. Skador i dessa områden ger nedsatt förmåga till detsamma. —> Posner och Raichle specificerar dock inte HUR detta fungerar ner på neuronal nivå!

Answer 36

Hjärnan är inte ett statiskt organ utan står under ständig förändring. Plasticitet hos vuxna kan studeras på flera sätt och nivåer: - Analysera beteendeförändringar - Mäta kortikala kartor med imaging-tekniker - Fysiologiska mått - Synaptisk förändring via golgi eller elektronmikroskopiska tekniker - Molekylära förändringar och genetiska förändringar - Genererande av nya neuron eller glia-celler

Answer 37

Hjärnskador är den vanligaste orsaken till nedsatt funktion. Olika molekylära processer startar inom de närmaste 2 dygnen som följer efter en skada och reparationsprocessen kan pågå i flera år. Hjärnan kan kompensera för skador men fullständig återhämtning är troligen inte möjligt utan att samma vävnad och kopplingar kan återstälas. Den praktiska definitionen på återhämtning är snarare att personen kan återgå till ett drägligt och fungerande liv

Answer 38

Detta ses som en gradvis process som kan pågå under lång tid, och kan jämföras med den som sker hos barn under utveckling

Answer 39

De flesta studier som utförts efter hjärnskador är icke-invasiva (antar att stor försiktighet iakttags för att inte åsamka ytterligare skador..?) och mäter sensorisk och motorisk funktion. Det tycks finnas dynamiska förändringar i hjärnaktivitet under återhämtningsprocessen, vilket tyder på att ett flertal processer är nödvändiga för att återhämtning ska kunna ske.

Answer 40

En rad faktorer verkar påverka - Ålder, vänster/högerhänt, kön, intelligens, personlighet och behandling. På det personliga planet gissar jag därmed att författarna syftar på att en skadas placering varieras med kön och vilken sida som är dominant, samt att intelligens kan ses som reservförmåga/skyddande faktor samt att motivation och den behandling som ges är viktiga faktorer i hur väl behandlingen kan fungera.

Answer 41

Behandling för hjärnskador kan idag sammanfattas som: - Rehab - frekvent användning av påverkade kroppsdelar eller kognitiva processer - Farmakologisk behandling för att stimulera plasticitet och/eller förhindra inflammation - Hjärnstimulering i syfte att öka hjärnans aktivitet - Stamcellsbehandlingar medelst endogen inducering av neurogenesis alternativt transplantation av stamceller för att ersätta skadade eller förlorade celler till följd av skada eller sjukdom

Answer 42

Vaskulära sjukdomar? Blödningar och restriktioner på blodflöde resulterar i en rad symtom beroende på var skadorna är belägna, och är en vanlig källa till följdsjukdom och död. TBI? Öppna/stängda - beroende på om skallbenet penetreras - skador till följd av mekanisk påverkan. Vanligast bland väldigt unga och väldigt gamla personer (vanligare att de ramlar och följdskadorna blir större), samt i olyckor och sport. Epilepsi? Ett antal olika varianter och orsaker finns, men den verksamma mekanismen är densamma - abnormal elektrisk aktivitet i neuron. Detta kan bero på skador, infektioner, tumörer och neuron som migrerat fel. Se separat dokument för mer info om Epilepsi! Tumörer, huvudvärk, infektioner Sjukdomar i Motorneuron och Ryggmärg? Myasthenia gravis, polio, MS, + skador som helt eller delvis skär av nervbanorna i ryggmärgen. Sömnrelaterade sjukdomar? Sömnapné (obstruktiv/central), Insomni, Narkolepsi, Överflödig sömn och drogrelaterade sömnstörningar.

Answer 43

Historiskt så har Psykologi och Neurologi fallit under samma paraply, det är först senare som uppdelningen blivit två tydliga entiteter. För patienten spelar den upplevelsevis arbiträra uppdelningen mindre roll!. Hjärnskador kan ge allvarliga följder på beteende, och orsakerna är ännu bara delvis kända.

Answer 44

En sjukdom som framkommer under utvecklingen, vanligtvis sena tonåren. Dorsolaterala PFC och MTL har hos Schiz.patienter vanligen abnormaliteter i struktur och funktion. Det rör sig troligen inte om en enskild sjukdom utan flera parallella processer som visar sig i form av positiva och negativa symptom.

Answer 45

De primära förstämningssjukdomarna är depression och bipolär sjukdom. Båda dessa är relaterade till hjärnans respons på stress-påslag via HPA-axeln - Vid depression är det onormalt hög aktivitet vid orbitofrontala cortex och amygdala, och farmakologiska preparat ämnar att sänka amygdalaaktivitet genom att öka monoamin-aktivitet. Bipolär sjukdom har att göra med en överkänslighet inför stressorer (inklusive droger), vilket i sin tur förändrar kemi och morfologi i celler. Särskilt så i Orbitofrontala cortex eller Amygdala, eller i båda. Frekvent återkommande episoder kan leda till Atrofi i Hippocampus och Fusiform gyrus.

Answer 46

Det vanligaste efter stroke är depression, GAD, katastrofiering och patologisk affekt.

Answer 47

Detta är ytterst ovanligt idag, men längre baks i tiden försökte man bota exempelvis schizofreni med kirurgiska ingrepp. Efter medicinska framsteg är det dock i princip uteslutet.

Answer 48

Motoriska sjukdomar? Traditionellt klassificeras motorsjukdomar som neurologiska sjukdomar, men med dem följer ofta även signifikanta psykologiska effekter. Detta beror mest troligt på obalans av neurotransmittorer som acethylkolin och katekolaminer (adrenalin, noradrenalin - torde ge störningar i sympatikus och parasympatikus). Dessa obalanser verkar ha effekt i frontala och temporala regioner och följaktligen på deras funktion med beteendesjukdomar som Tourettes och Parkinson som följd.

Answer 49

Med demografiska förändringar (en ökande medelålder och större andel äldre) så blir demenssjukdomar ett ökande samhälleligt problem. Alzheimers är klart vanligast och associerat till en rad patologiska förändringar i ”forebrain”. Orsaker är ännu okända men det finns korrelationer med aluminiumnivåer samt att forskare funnit tre gener som tros ge en predisposition för sjukdomen.

Answer 50

Agnosi är en medicinsk beteckning på förlusten av förmågan att känna igen föremål, personer, ljud, former och lukter, där det specifika sinnet inblandat är oskadat och där det inte rör sig om omfattande minnesförlust. Agnosi är vanligen förknippat med skador på hjärnan eller neurologisk sjukdom, i synnerhet när temporalloben skadats. Agnosi är en funktion som ligger i den dominanta hemisfären vilken hos de flesta är vänster. Denna kan exempelvis skadas vid en infarkt i a.cerebri media som försörjer största delen av kortex (barken). Andra exempel på kortikala symptom som kan uppstå vid skada i vänster a.cerebri media är afasi, och apraxi samt kontralateral hemipares och sensibilitetsnedsättning, homonym hemianopsi och central facialispares.

Answer 51

Bálint's syndrome is an uncommon and incompletely understood triad of severe neuropsychological impairments: - Inability to perceive the visual field as a whole (simultanagnosia), - Difficulty in fixating the eyes (oculomotor apraxia), and - Inability to move the hand to a specific object by using vision (optic ataxia).[1] It was named in 1909 for the Austro-Hungarian neurologist Rezső Bálint who first identified it.[2][3] Bálint's syndrome occurs most often with an acute onset as a consequence of two or more strokes at more or less the same place in each hemisphere. Therefore, it occurs rarely. The most frequent cause of complete Bálint's syndrome is said by some to be sudden and severe hypotension, resulting in bilateral borderzone infarction in the occipito-parietal region.[1] More rarely, cases of progressive Bálint's syndrome have been found in degenerative disorders such as Alzheimer's disease[4][5] or certain other traumatic brain injuries at the border of the parietal and the occipital lobes of the brain. Lack of awareness of this syndrome may lead to a misdiagnosis and resulting inappropriate or inadequate treatment. Therefore, clinicians should be familiar with Bálint's syndrome and its various etiologies.[6]

Answer 52

Bálint's syndrome symptoms can be quite debilitating since they impact visuospatial skills, visual scanning and attentional mechanisms.[7] Since it represents impairment of both visual and language functions, it is a significant disability that can affect the patient's safety—even in one's own home environment, and can render the person incapable of maintaining employment.[8] In many cases the complete trio of symptoms—inability to perceive the visual field as a whole (simultanagnosia), difficulty in fixating the eyes (oculomotor apraxia), and inability to move the hand to a specific object by using vision (optic ataxia)—may not be noticed until the patient is in rehabilitation. Therapists unfamiliar with Bálint's syndrome may misdiagnose a patient's inability to meet progress expectations in any of these symptom areas as simply indicating incapability of benefiting from further traditional therapy. The very nature of each Bálint symptom frustrates rehabilitation progress in each of the other symptoms. Much more research is needed to develop therapeutic protocols that address Bálint symptoms as a group since the disabilities are so intertwined.

Answer 53

Simultanagnosia[edit] See also: Simultanagnosia Simultanagnosia is the inability to perceive simultaneous events or objects in one's visual field.[9] Victims of Bálint's syndrome perceive the world erratically, as a series of single objects rather than seeing the wholeness of a scene.[10] This spatial disorder of visual attention—the ability to identify local elements of a scene, but not the global whole—has been referred to as a constriction of the individual's global gestalt window—their visual "window" of attention. People fixate their eyes to specific images in social scenes because they are informative to the meaning of the scene. Any forthcoming recovery in simultanagnosia may be related to somehow expanding the restricted attentional window that characterizes this disorder.[11] Simultanagnosia is a profound visual deficit. It impairs the ability to perceive multiple items in a visual display, while preserving the ability to recognize single objects. One study suggests that simultanagnosia may result from an extreme form of competition between objects which makes it difficult for attention to be disengaged from an object once it has been selected.[12] Patients with simultanagnosia have a restricted spatial window of visual attention and cannot see more than one object at a time. They see their world in a patchy, spotty manner. Therefore, they pick out a single object, or even components of an individual object, without being able to see the global "big picture." A study which directly tested the relationship between the restriction of the attentional window in simultanagnosia compared with the vision of healthy participants with normal limits of visual processing confirmed the limitations of difficulties of patients with simultanagnosia.[13] There is considerable evidence that a person's cortex is essentially divided into two functional streams: an occipital-parietal-frontal pathway that processes "where" information and an occipital-temporal-frontal pathway that provides "what" information to the individual.[14] Oculomotor apraxia[edit] Main article: Oculomotor apraxia See also: apraxia Bálint referred to this as "psychic paralysis of gaze"—the inability to voluntarily guide eye movements, changing to a new location of visual fixation. Optic ataxia[edit] See also: ataxia Optic ataxia is the inability to guide the hand toward an object using visual information[15] where the inability cannot be explained by motor, somatosensory, visual field deficits or acuity deficits. Optic ataxia is seen in Bálint's syndrome where it is characterized by an impaired visual control of the direction of arm-reaching to a visual target, accompanied by defective hand orientation and grip formation.[16] It is considered a specific visuomotor disorder, independent of visual space misperception. Optic ataxia is also known as misreaching or dysmetria (English: difficult to measure), secondary to visual perceptual deficits. A patient with Bálint's syndrome likely has defective hand movements under visual guidance, despite normal limb strength. The patient is unable to grab an object while looking at the object, due to a discoordination of eye and hand movement. It is especially true with their contralesional hand. Dysmetria refers to a lack of coordination of movement, typified by the undershoot or overshoot of intended position with the hand, arm, leg, or eye. It is sometimes described as an inability to judge distance or scale.

Answer 54

Hur vanligt är Epilepsi? Ca 50 milj i världen - 0,5-1% 90% i utvecklingsländer I Sverige minst 60.000 Näst vanligaste neurologiska sjukdomen efter stroke

Answer 55

Plötsliga, abnorma och snabba elektriska urladdningar hos nervceller i cortex. Personen upplever förändringar i motorik, sensorik, beteende och ofta medvetandegrad Symptom beror på var i hjärnan dessa urladdningar startar

Answer 56

Två eller fler anfall under en 2-års period Utgår från petientbeskrivning och anhörigas beskrivning av anfall Neurologisk undersökning: EEG, DT, MRT

Answer 57

Partiella (fokala) - omfattar inte hela hjärnan. Uppkommer vanligen till följd av skada, och beroende på vilken del som skadats tar sig symptom olika uttryck. Enkla partiella påverkar inte medvetandet, exempelvis om urladdningen sker i parietallob så kan följden bli synintryck som blixtar etc. I motorkortex kan detta leda till ryckningar i extremiteter. Komplexa partiella anfall påverkar medvetandegraden men gör inte personen medvetslös (medvetandegrumlingar) - kan leda till irrationella handlngar, konstiga svar på frågor etc. Vanligen drabbar detta temporalloberna. Kan även ge känslor av overklighet och hallucinationer. Kan vara socialt invalidiserande och ge upphov till dreglande, ljud etc. Viktigt att hitta vilka symptom som anfall startar med för att kunna hitta orsak och ge bra behandling. Generella Myoklona. Ger svåra symptom och inte sällan medvetslöshet. Påverkar båda hemisfärer och. Delas in i: Tonisk-kloniska anfall (grand mal), Tonisk kramp och kloniska kramper. Upphör som regel efter några minuter. Inte skadligt i sig men personen kan skadas under fall eller under själva anfallet. Efter anfallet blir personen trött och förvirrad. ”Status epilepticus” är ett livshotande stadium där flera anfall följer på varandra. Kan leda till nervcellsdöd och kognitiva störningar, förvärrar också sjukdomen. Absenser (petit mal). Frånvaroattacker med stirrande blick. Leder inte till muskelpåverkan. Kan hända flera gånger på rad. Vanligaste epileptiska formen bland barn, debuterar ofta mellan 4 till 8 års ålder. Kan förväxlas med dagdrömmeri/ADHD. Tros bero på en förändring i kopplingar mellan Thalamus och Kortex Myoklona anfall: Muskelryckningar ofta i samband med uppvaknande. Atoniska anfall: Muskeltonus upphör tillfälligt. All muskeltonus upphör och personen faller handlöst. Varar kort tid, ca 20s. Mycket ovanligt och drabbar främst barn. Skaderisken är stor och de bör därför gärna använda hjälm

Answer 58

Orsaker till Epilepsi? Hypoxi/Ischemi: Syrebrist eller brist på blodflöde i samband med förlossningar är en vanlig orsak. Detta tros också vara orsaken till att utvecklingsländer drabbas i större utsträckning pga sämre förlossningsvård. CNS-infektooner: Samma här, sämre hygien vid förlossningar i utvecklingsländer. Medfödda hjärnmissbildningar (felaktig migration och kemisk störning?) Hjärnblödning och skallskador Metabola rubbningar. (hypoglukemi, hypokalemi m.m) Kaliumbrist leder till störningar i aktionspotentialen! Barn upp till 1 år: Feber, trauma eller idiomatisk (okänd orsak) Tonåringar/vuxna: Stress/trauma, CNS-infektion, alkohol/narkotika-abstinens (obalans mellan GABA och Glutamat, nedreglering av GABA, upp av Glutamat). Hjärntumörer kan ge strukturella skador. Idiopatisk kan bero på genetiska orsaker. Äldre personer: Cerebrovaskulära sjukdomar, Hjärntumörer, Demens och andra CNS-sjudomar, trauma och metabola rubbningar ``` Vissa personer har en sänkt kramptröskel, hos dessa kan följande räcka för anfall: Hyperventilering Sömn och sömndeprivering Sensoriska stimuli Trauma Hormonella rubbningar Feber Emotionell stress Farmaka (tricykliska antidepressiva etc.) Alkohol och andra droger ```

Answer 59

Generella anfall beror ofta på mutationer som påverkar NA+-känsliga jonkanaler vilka blir aktiva snabbare = aktionspotential kan utlösas oftare Alternativt K+-kanaler som släpper igenom färre k+-joner och bidrar till hyperexcitabilitet Försvagad GABAerg transmission eller förstärkt Glutamaerg transmission kan också orsaka detta, tros bero på upp eller nedreglering av neurotransmittorer —> Både syntes av transmittor , mängden som frisätts, på receptornivå eller nedbrytningsnivå

Answer 60

``` Främst farmakologisk Blockera Na+ och CA2+ jonkanaler Förstärka GABAerg transmission Hämma Glutamaerg transmission —> Ca 20% av patienter får anfall trots medicinering ``` ``` Kognitiva biverkningar av Antiepileptika Uppmärksamhetsstörning Koncentrationssvårigheter Konfusion Minnesstörningar ``` Annan behandling? KBT fungerar på vissa, mer på klin2 Kirurgi, endast vid partiella fall som ej påverkas av farmaka. Viktigt att lokalisera skadan först, vanligt med temporallobsepilepsi Inducerad split brain genom att skära av Corpus Callosum —> Endast vid mkt svåra fall Hemisfärektomi —> Borttag av ena hemisfären, leder till förlamning i motsatt sida, mkt ovanligt att det utförs Stimulering av ex Vagus. för att hämma excitatorisk verksamhet Stimulering ”deep brain stimulation - under utveckling LCHF-diet kan ha viss verkan Epilepsihundar - kan lära sig att uppfatta tidiga symptom och lära sig att tillkalla hjälp. Kan öka autonomi hos patienter så att de vågar sig ut.

Answer 61

Livsuppehållande funktion och reglering Interceptisk/exteroceptisk information —> Producera beteende Viljestyrt initierade tankar, rörelser Minne, lärande, planering Koordinera rörelser: Vi behöver kunna förflytta oss för att skaffa mat och föröka oss Medvetande

Answer 62

Definieras utefter striktirella förbindelser eller funktionell samverkan Associatonsbanor Projektionsbanor Uppåt/nedåtgående Kommissurbanor (corpus callosum etc) Vissa symptom efter en hemisfäriskt lokaliserad skada kan te sig som de kommer från en annan punkt i en annan hemisfär, beroende på att de är sammankopplade i vissa nätverk. ”Fylogenetiskt bestämda”: Dvs närverken ser likadana ut hos varje individ i samma art ”Ontogenetiska”: Bestäms av erfarenheter - spelar gitarr så får du större områden som styr fingrar.

Answer 63

Default Mode Network Utvecklas från småbarnstiden och börjar likna det vuxna nätverket i tvåårsåldern mPFC börjar aktiveras i ettårsåldern Äldre personer har mindre deaktivering och omdistribuering - sämre fungerande DMN Grandma-cells?

Answer 64

”Split brain” - skadad corpus callosum eller avsaknad av densamma Syninput på vänster sida hanteras av höger hemisfär —> verbalt sitter vanligtvis på vänster sida. Skada på kommisurfibrer kan då leda till att en person som tittar på ett ansikte (med ovanstående problem) kan rita ett ansikte på ett papper men inte redogöra verbalt för vad det är denne har sett. Studier på Split Brain att hitta på nätet? Finns i boken!

Answer 65

Boston-processmodellen (Edith Kaplan): Distinktion mellan process och prestation. Notera kvalitativa observationer för att kunna validera prestationen på bästa sätt. Ger vardagsnyttig information - många test är beroende av uppmärksamhet och koncentration. Vad beror en dipp på?

Answer 66

Testsituationen är tyst och strukturerad Psykologen styr, uppgifterna korta och styrda Test är komplexa och ”orena” —> dvs är avhängiga andra funktioner Dagsform Exekutiva funktioner svårt att testa Viktigt med observationer —> Komplettera gärna med strukturerade intervjuer, tex DEX från BADS, anhörigintervjuer etc.

Answer 67

Kranialnerv I;1 Nervus olfactorius Luktnerven, Första kranialnerven, Fila olfactoria En "luktnerv" består egentligen, på hö. och vä. sida, av ett 20-tal nervtrådsbuntar (fila olfactoria). Dessa börjar i nässlemhinnan, tar sig upp i främre delen av kraniehålan genom silbensplattan i näshålans tak och slutar i luktknölens omkopplingsnystan (glomeruli). Varje trådbunt består av hundratusentals omyeliniserade axoner som utgår från luktnervcellerna i nässlemhinnan. Kranialnerv II; 2 Nervus opticus Synnerven, andra kranialnerven "Synnerven", tar sig in i kraniehålan från ögat och slutar i synnervskorset på utsidan av 3.dje ventrikelns golv, alltså under hypothalamus. Synnerven är inte en "vanlig" perifer nerv utan en ledningsbana som hör till mellanhjärnan. En synnerv består av ca 1 miljon tunna myeliniserade axoner. Dessa utgår från näthinnans ganglieceller och slutar, efter att ha passerat genom synnervskorset och synbanan (tractus opticus), till största delen i den yttre/laterala knäkroppen och till en mindre del i den övre fyrhögen (colliculus superior) och dess närmaste omgivning. Desutom slutar vissa trådar i thalamus bakre pol (pulvinar) Kranialnerv III; 3 Nervus oculomotorius Ögonmuskelnerven, tredje kranialnerven Kommer ut ur hjärnarmsgropen på framsidan/undersidan av mitthjärnan och tar sig ut ur skallhålan till ögonhålan. Nerven försörjer motoriskt den övre raka, den inre raka, den nedre raka och den nedre sneda ögonmuskeln, vilka alla fäster på ögonklotet samt ögonlockslyftarmuskeln. Nerven innehåller också de preganglionära parasympatiska nervtrådar som åstadkommer pupillsammandragning och förändrar ögonlinsens krökning d.v.s. dess ändrade ljusbrytningsförmåga (accomodation) vilket gör det möjligt för oss att se "skarpt" på olika avstånd. Kranialnerv IV; 4 Nervus trochlearis Rullmuskelnerven, fjärde kranialnerven Kommer ut nedanför det nedre fyrhögsparet på baksidan av mitthjärnan, svänger runt till framsidan och tar sig ut i ögonhålan. Nerven försörjer motoriskt den övre sneda ögonmuskeln. Kranialnerv V; 5 Nervus trigeminus Trillingnerven, Femte kranialnerven, Tuggmuskelnerven, Nervus masticatorius är ansluten till bryggan. Nerven består av en större känsel/sensorisk del och en mindre muskelkontrollerande/motorisk del. Den sensoriska delen är, alldeles intill bryggan, försedd med ett stort ganglion, trigeminusgangliet (ganglion semilunare, ganglion Gasseri) som innehåller cellkropparna för trigeminusnervens primärafferenta neuron. Trigeminusnerven består av tre stycken huvudgrenar som var och en ansluter till själva gangliet: ögonnerven (n. ophthalmicus), överkäksnerven (n. maxillaris) och underkäksnerven (n. mandibularis) vilka förmedlar känselintryck av alla de slag från ansiktets hud och muskulatur samt från de håligheter som mynnar i ansiktet, det vill säga ögonhålan med ögonklotet, näshålan med sin slemhinna och munhålan med slemhinna, tänder och tunga. Den motoriska delen (n. masticatorius) löper i underkäksnerven och aktiverar tuggmusklerna. Kranialnerv VI; 6 Nervus abducens Sidtittarnerven, sjätte kranialnerven Kommer ut ur hjärnstammens framsida alldeles nedanför brygga, tätt intill medellinjen. Nerven försörjer motoriskt den yttre raka ögonmuskeln. Kranialnerv VII; 7 Nervus facialis Ansiktsnerven, Sjunde kranialnerven, Nervus intermedius Kommer ut på förlängda märgens sida alldeles nedanför bryggan. Nerven försvinner in i tinning(temporal)benet där den tar sig igenom en lång, trång och slingrig kanal innan den når skallens utsida. På sin väg, inne i hjärnstammen, från den motoriska facialiskärnan och före utsläppet från hjärnstammen rundar facialisnervtrådarna den sjätte kranialnervens (n.abducens) kärna och bildar facialisnervens s.k. inre knä. Facialisnerven har två rötter där den kommer fram ur hjärnstammen: 1/ en större motorisk rot som utgår från den motoriska facialiskärnan och 2/ en mindre "sensorisk" rot som leder in smaktrådar till solitariuskärnan och som leder ut parasympatiska trådar från nucleus salivatorius superior. Den sensoriska roten kallades tidigare för "nervus intermedius". Nerven försörjer motoriskt ansiktets muskler (de mimiska musklerna, till vilka räknas kind/trumpetaremuskeln, mun-näs-öppningarnas muskler, blinkmuskeln, skrattmuskeln m.fl.). Parasympatiska nervtrådar påverkar salivbildning och produktion av tårvätska. Ansiktsnerven förmedlar även smak från främre delen av tungan och har ett litet sensoriskt(smak) ganglion inne i benkanalen. Kranialnerv VIII; 8 Nervus vestibulocochlearis Balans-hörselnerven, Åttonde kranialnerven ansluter till förlängda märgen vid sidan om ansiktsnerven. Åttonde kranialnerven kan delas upp i två delar: en balans/vestibularis-del och en hörsel/cochlearis-del som var och en är försedd med ett sensoriskt ganglion; ganglion vestibulare respektive ganglion cochlearis. Dessa ganglier ligger inneslutna i tinningbenets klippdel (pars petrosa). Kranialnerv IX; 9 Nervus glossopharyngeus Tung-svalgnerven, Smak-svalgnerven, Nionde kranialnerven, Caroticusnerven, Sinusnerven, Heringska nerven, Ramus sinus carotici n.IX ansluter till förlängda märgen bakom/dorsalt om oliven, nedanför åttonde kranialnerven. Kranialnerv 9 är den viktigaste smaknerven. Den är försedd med två sensoriska ganglier, ett alldeles innanför och ett utanför nervens utgångshål i skallbasen. Nerven försörjer motoriskt m. stylopharyngeus och bildar tillsammans med den tionde kranialnerven svalgflätan (plexus pharyngeus). Den sänder parasympatiska signaler till öronspottkörteln. Nionde kranialnerven förmedlar känsel från mellanörat/trumhålan och från svalget med halsmandlarna. Till kran.nerv 9 hör en mycket speciell inälvs-sensorisk del (visceral afferens): sinusnerven (caroticusnerven, den Heringska nerven). Här handlar det om primärafferens från två sinnesorgan (a och b) i övre delen av halspulsådern som registrerar: a) blodtrycket, i något som kallas för: sinus caroticus. Stimuleras sinnescellerna i sinus caroticus av ett ökat tryck (antingen en inre tryckökning i blodkärlet eller en yttre mekanisk påverkan) så leder detta till en reflexmässig sänkning av blodtrycket samt en pulsminskning. b) mängderna av syrgas och koldioxid i blodet, via chemoreceptorer i något som kallas för glomus caroticum. Sjunker syrgashalten i blodet och/eller stiger koldioxidhalten åstadkommes via sinusnerven och kopplingar i förlängda märgen ökad andningsfrekvens, ökat andningsdjup och lufthunger. Kranialnerv X; 10 Nervus vagus Den kringirrande nerven, Vagus, Tionde kranialnerven Utgår från förlängda märgen bakom/dorsalt om oliven och nedanför/caudalt om nionde kranialnerven. Vagusnerven sträcker sig från skallbasen ner genom halsen, ansluter sig till matstrupen, passerar genom brösthålan, tar sig igenom diaphragma tillsammans med matstrupen och splittrar upp sig i sina slutgrenar (alla parasympatiska) i övre delen av bukhålan. Vagus är försedd med två sensoriska ganglier, ett alldeles innanför och ett utanför utgångshålet i skallbasen. Nerven försörjer motoriskt svalgets muskler (tillsammans med kran.nerv 9), mjuka gommens/gomseglets muskler(tillsammans med kran.nerv 5) och har hand om stämbandsmuskulaturen. Nervus vagus är den stora parasympatiska nerven - preganglionära (visceral efferens) nervtrådar - som under sitt kringirrande förlopp påverkar omkringliggande inälvsorgan i halsen, brösthålan samt bukhålan och som förmedlar sinnesintryck - visceral afferens - därifrån till nucl. solitarius i förlängda märgen. De visceralafferenta trådarna är 4 - 5 gånger så många som de visceralefferenta. Kranialnerv XI; 11 Nervus accessorius Extranerven, Elfte kranialnerven Börjar i ryggmärgens halssegment (C1 tom C6) där ett stort antal tunna nervtrådsbuntar på en rad nerifrån och upp tränger ut ur sidosträngen. Buntarna smälter samman till en enhet som ligger tätt intill ryggmärgens yta och som till sist försvinner in i kraniehålan genom det stora nackhålet (foramen magnum). Extranerven når upp till platsen där vagusnerven kommer ut ur förlängda märgen (medulla oblongata) och slår sedan följe med denna nerv ut ur kraniehålan där den motoriskt försörjer en hals- och en skulder-nackmuskel (m.sternocleidomastoideus=nickmuskeln; m.trapezius=kappmuskeln). N.accessorius består egentligen av två komponenter: a) en ryggmärgsdel och b) en del som kommer ut ur förlängda märgen och som innehåller nervtrådar avsedda för n. vagus. Dom två delarna (a+b) smälter samman till en enhet inne i skallhålan. Sammansmältningen löper bredvid och tillsammans med n. vagus ut ur skallhålan. Väl ute övergår den del som utgått från förlängda märgen i n. vagus och den egentliga n. accessorius, som nu består enbart av nervtrådar som kommer från ryggmärgsdelen, söker sig till nick- och kappmusklerna. Kranialnerv XII; 12 Nervus hypoglossus Tungmuskelnerven Lämnar förlängda märgen mellan pyramiden och oliven. Försörjer tungans muskler.

Answer 68

Bunt av nervtrådar i centrala nervsystemet som, i princip, har ett gemensamt ursprung, ett gemensamt målområde och förmedlar en likartad nervös kvalitet ex.vis. smärta, hörsel, syn, olika rörelsekommandon. En ledningsbana börjar i det område där nervtrådarna/axonerna har sina cellkroppar och slutar där nervtrådarna delar upp sig i sina slutgrenar och kontaktar andra nervceller, d.v.s. i målområdet. Så t.ex. kallas en bana som börjar i ryggmärgen och slutar i lillhjärnan för en spino-cerebellär bana, eller ta en bana som börjar i thalamus och slutar i cortex, det blir då en thalamo-cortical bana. En ledningsbana som börjar på en lägre nivå än den där den slutar kallar man för en uppåtstgande ledningsbana. Är förloppet det omvända är banan nedåtstigande. Ligger ursprung och målomåde på olika sidor om medellinjen säger man att banan är korsad. Ledningsbanor delas in i 3 huvudgrupper: Projektionsbanor Associationsbanor Commisurbanor

Answer 69

Ledningsbanor som passerar en eller flera av centrala nervsystemets nivågränser; t.ex. tr.spino-thalamicus lateralis som förbinder ryggmärgen med mellanhjärnan, tr cortico-spinalis som förbinder storhjärnsbark med ryggmärg. En projektionsbana är antingen uppåtstigande eller nedåtstigande dvs att signalflödet börjar på en lägre och slutar på en högre nivå respektive börjar på en högre nivå och slutar på en lägre. En projektionsbana är dessutom antingen okorsad eller korsad dvs att signalflödet börjar och slutar på samma sida om medellinjen respektive börjar på ena sidan och slutar på den andra.

Answer 70

Ledningsbanor som håller sig inom en o samma nivå av centrala nervsystemet och inom en o samma halva av nivån. Vanligtvis, när det talas om associationsbanor, syftar begreppet på förbindelser mellan olika hjärnbarksområden. Till exempel: arcuatusbanan (fasciculus arcuatus) som binder samman motoriska och sensoriska talcentrum; uncinatusbanan (fasciculus uncinatus) som binder ihop främre delen av temporalloben med undersidan av frontalloben (orbitofrontala cortex); cingulumbanan som löper i hela den limbiska loben och kopplar samman olika delar av limbiska systemets hjärnbark.

Answer 71

Ledningsbana som som håller sig inom en o samma nivå av centrala nervsystemet men korsar medellinjen, d.v.s. går från hö.sida över till vä. eller tvärt om. Ofta förbinder en commissurbana likabelägna områden på de båda sidorna om medellinjen. De viktigaste kommissurbanorna är: 1/ "stora kommissuren", hjärnbalken (corpus callosum) som förbinder huvuddelen av de båda storhjärnshalvornas barkområden med varandra; 2/ främre kommissuren, (commissura anterior) som speciellt samordnar aktiviteten i hö. o vä. temporallob; 3/ valvkommissuren, (commissura fornicis/ hippocampi), som sammanbinder sjöhästvindlingen (hippocampus) på hö. o vä. sida med varandra.

Answer 72

Autosomatiskt dominant, dvs risken är 50% från en drabbad förälder och om du ärver den degeneration genen så kommer du att drabbas (100% penetrans) Atrofier i Basala ganglierna leder till symptom som chorea (ofrivilliga rörelser), nedstämdhet och kognitiva förändringar. Prevalensen är normalt 1-2 per 100.000 Överlevnad är ca 15 år i vuxen form (30-40 år onset) och 10 år i juvenil form. Dödsorsak är ofta lunginflammation eller kvävning till följd av mat som hamnar fel. Peristaltisk aktivitet lär störas - hur är det med andra centralmotoriska program?

Answer 73

Dopaminproducerande och projicerande celler i substantia nigra bryts ner och dör. Drygt hälften av patientens celler är döda när symptom börjar framträda. Symptomatisk triad: Hypokinesi (långsamma och små rörelser), tremor (ofrivilliga skakningar) samt rigiditet Övriga vanliga symptom: Nedsatt balans, Hyposmi (nedsatt doft, uppträder ofta innan diagnos), Framåtlutad hållning, Freezing (svårt att initiera gång) Ettårsregeln: Om de kognitiva problemen uppträder inom ett år efter att de motoriska problemen börjar så kallas det Lewy-Body demens, annars Parkinson-Demens Noradrenalin, serotonin och acetylkolin påverkas också Ca 10% är ärftliga former, annars är etiologi okänd. Olika mutationer misstänks ligga bakom Patologi: Alfa-synuklein inklusionskroppar —> Lewy-Bodies —> se nedan Prevalens ca 150/100.000, lifetime risk 2,9% Onset ca 60 år, men kan även ske betydligt tidigare Finns ingen 100%-ig biomarkör Behandling: Levodopa (dopamin-agonist), CAOB-hämmare etc Förlopp - 4 farliga D: dyskinesi (chorea), dysautonomi (autonoma nervsystemets funktion påverkas och därmed blodtryck, tömning av blåsa..), depression, demens Avancerad behandling: Djupstimulering av hjärnan, Duodopa/Apomorfin-pumpar som motverkar de svängningar i över/underfunktion som sjukdomsförloppet kan medföra.

Answer 74

Påverkas också av Alfa-synuklein inklusionskroppar, men är differentieringen från Parkinson att det drabbar olika delar av hjärnan? 3:e vanligaste formen av demens efter Alzheimer och Vaskulär demens Symptomtriad: Fluktuerande kognition (bättre/sämre i timmar/dagar), Visuella hallucinationer, Parkinsonism Ettårsregeln: Om de kognitiva problemen uppträder inom ett år efter att de motoriska problemen börjar så kallas det Lewy-Body demens, annars Parkinson-Demens. Vanligtvis uppkommer de kognitiva problemen först! Patienter med denna typ av demens är mkt känsliga för neuroleptika! (Ex Haldol)

Answer 75

Motorneuronsjukdom Drabbar 1-2/100.000 och år, prevalens 4-6/100.000 —> snabb dödlighet Symptom: Pares, Muskelatrofi, Fascikulationer, Spasticitet Förloppets början är olika. Vid klassisk ALS börjar problemen i flera kroppsdelar, men det finns även förekomst av förlopp som börjar i ansiktsmuskulatur etc. Orsaken är okänd, men viss genetisk faktor Behandling: Riluzole kan förlänga livet några månader, annars hjälp med andning och ventilering vilket annars ofta är dödsorsaken. 75% avlider inom 5 år Vanligt överlapp med Frontotemporallobsdemens, beteendeförändringar, empatistörningar och talsvårigheter

Answer 76

Inte primärt neurodegenerativ (tros vara inflammatorisk/autoimmun) Immunologisk attack mot myelin —> Leder till inflammation och demyelinisering Vid MR/Mikroskop kan man se plack/ärrvävnad som innehåller immunceller som makrofager , T och B-lymfocyter etc. Varierar i prevalens över jorden, vanligare närmare polerna Låga D-vitaminnivåer tros påverka, kan förklara högre prevalens vid polerna pga mindre solljus. Rökning i tonåren tros påverka Viss virusinfektion (Barvirusinfektion) Incidens 3-5/100.000 —> Prevalens 189/100.000 Onset runt 30års ålder (10-50) Karaktäriseras av skov under dagar eller veckor innan de klingar av Motorisk/Känsel-bortfall och synbortfall Vanligast är att sjukdomen är progressiv —> Börjar med skov som klingar av, men senare i sjukdomen kan dessa bli värre och mer eller mindre permanenta. Undersöks i MR eller med CSV-prov, dock ingen 100%-ig biomarkör. Oftast diagnosticeras man med en kombination av kliniska symptom, MR och CSV-prov Fler kvinnor än män drabbas, men män verkar drabbas av svårare sjukdomsförlopp. Tidig debut är värre, liksom motorisk i förhållande till sensorisk. Stort antal skov under första två åren är också illavarslande. Vanligt med depression, trötthet och kognitiv nedsättning. Depression t.o.m. vanligare hos MS-patienter än ALS-patienter. Tyder på inflammatorisk koppling till depression! Kognitiva nedsättningar tidigt i förloppet är också illavarslande. Av kognitiva funktioner som påverkas är processhastighet, exekutiva funktioner, uppmärksamhet och episodiskt minne vanligt. Överlapp med depression? Behandling mot skov: Kortison (symotomlindrande). Bromsmediciner finns mot förlopp (beta-interferoner, Glatirameracetat —> måttlig inverkan). Finns även starkare preparat som kan sättas in om de förstnämnda inte fungerar, dock med fler biverkningar. Även nya preparat på ingång - mkt forskning på området. Stamcellsbehandling?

Answer 77

Delas upp i degenerativa och icke-degenerativa. Alzheimers sjukdom är degenerativ, likväl som Huntingtons, Parkinson, Frontotemporal demens, Leukodystrofier, Creutzfeldt Jakobs och WIlson’s sjukdom. Vaskulär demens, infektionsdemens (AIDS), demens pga MS, Korsakoffs etc är icke degenerativa - dvs de beror på något annat än att kroppen själv börjar atrofiera neuron.

Answer 78

Två kända orsaker finnes - Plack och Tangles. Senila myloida plack är extracellulära och trasslar samman axon, dendriter osv och beror på ett degenererande protein som inte bryts ned. Tangles är också proteinberoende men drabbar istället microtubuli i axonen så att de förtvinar - således kan inte nervcellen kommunicera, tappar sina synapskopplingar och dör. —> Posterior parietala områden, inferior temporal och limbiska cortex drabbas hårdast medan visuella och sensimotor cortex generellt klarar sig bra. —> Den exakta orsaken bakom är okänd, men tillskrivs både höga aluminiumnivåer, immunreaktioner och minskat blodflöde i de drabbade områdena. Man har mätt upp att glukoskonsumtionen minskar men det verkar vara sekundärt till atrofierna - glukos kan syntetiseras till glutamat och används också av mitokondrier i cellkärnan samt i axonterminalerna. Beteendepåverkan? Alzheimers kommer ofta smygande med relativt milda symptom i början - svårt att minnas var man lagt vissa saker, glömma namn etc, men fungerar relativt normalt i sociala situationer och i arbete. Över tid blir affekter flackande, äldre minnen förtvinar, man får svårt att hitta ord och språket blir alltmer lidande. Personen glömmer nära och käras namn och ansikten och till slut kan de inte klara sig själva utan behöver assistans dygnet runt. Tidig onset har mer diffus atrofi och HC drabbas inte i samma utsträckning som hos äldre.

Answer 79

Lider patienten av neurologiskt sjukdom eller är symptomen sekundära? Om neurologisk sjukdom är sannolik —> Stationär eller progredierande? Drabbar sjukdomen centrala eller perifera nervsystemet? Är sjukdomen fokal eller disseminerad inom nervsystemet? Vilken är sjukdomens sannolika patologi - differentialdiagnoser? Vilken ytterligare info behövs för diagnos?

Answer 80

Högre cerebrala funktioner: Vakenhet/orientering (graderat enl Glasgow Coma Scale - GCS - mäter grad av vakenhet via hur ögonen svarar på kroppslig smärta, tal etc, verbal respons samt motorisk respons. Mäts från 3-15 där 15 är full funktion., Tal (Afasier - Broca’s/Wernicke’s, Gnosis (visuell, taktil agnosi - kan personen via syn och känsel identifiera ett föremål?) Praxis (Kan personen använda en kam? —> Om inte så beror det sannolikt på funktionsstörning i den dominanta hemisfären), Visuospatial förmåga (”Butterfly test”, neglect - vanligtvis vänster sida men beror på vilken sida som är dominant. Sitter oftast i icke dominant parietal-lob), Exekutiva funktioner Kranialnerver: Vilka är kranialnerverna och vad är deras funktion? Motorik: Hypokinesi, Bradykinesi, Tremor, Hyperkinesi, Dyskinesi, Tics, Dystoni. Hur är det med styrka och uthållbarhet? Pareser? pares=plegi=paralys. Muskeltonus? Tonus är ofta ökad vid central skada, Rigiditet (vanl vid Parkinson), Paratoni (svårt att slappna av, vanl vid demens), Muskelatrofi? —> Perifer nervskada, Fascikulationer (ex vid ALS). Vid nervskada börjar musklerna tappa sitt omfång redan efter ett par veckor! Reflexer: Svårbedömt, stor variation i reflexers funktion mellan personer. De kan vara asymmetriska och förändras över tid. Övre/nedre extremiteter, Babinski (smärtstimulering under foten) Koordination - Främst Cerebellum! Testas finger-näsa, häl-knä (med finger). Intentionstremor? Ataxi? Rombergs test - bålkoordination & balans. Viktigt med båda armar för att utesluta skada från båda hemisfärer. Sensorik: På många sätt det svåraste i en neurologisk undersökning. Går ej att mäta objektivt! Kan delas in i 5 modaliteter: Beröring, Smärta, Temperatur, Vibration, Ledsinne (proprioception) Central sensorisk skada testas med dubbel simultan stimulering - om båda händerna stimuleras samtidigt kan patienten uppfatta att bara den ena sidan stimuleras, detta tyder på en central skada.

Answer 81

Personer som lider av olika grad av prosopagnosi har ofta svårt att känna igen människor de borde känna igen och har även lätt att ta miste på person. Detta beror på ett fel i det fusiforma ansiktsområdet (FFA) i området gyrus fusiformis i hjärnan. FFA är en "specialkonstruerad modul" människan har för att kunna hantera ansiktsdata. Felet tros uppkomma på grund av en genmutation. Felet kan uppstå till följd av en fysisk skada i hjärnan men kan också vara medfött. Man brukar tala om tre olika graders ansiktsblindhet. Den stora massan har lätt ansiktsblindhet, d.v.s. de har svårt att lära sig nya ansikten, känner kanske inte igen folk som de bara träffat någon eller några gånger och kan även ha svårt att följa med i filmer och tv-serier med många skådespelare, eftersom de blandar ihop personerna. Det finns också mellansvår ansiktsblindhet, d.v.s. de känner igen familjen, nära vänner, grannar och andra personer de träffar varje dag, men har svårare för t ex nya kollegor, släktingar de inte träffar så ofta eller nya kontakter. Den ovanligaste formen av ansiktsblindhet är svår ansiktsblindhet. De känner inte igen sin familj, sina vänner eller andra personer omkring dem. I väldigt svåra fall känner personen inte igen sitt eget ansikte i spegeln eller på ett fotografi.

Answer 82

Broca’s area is widely recognized to be important for speech production, but its specific role in the dynamics of cortical language networks is largely unknown. Using direct cortical recordings of these dynamics during vocal repetition of written and spoken words, we found that Broca’s area mediates a cascade of activation from sensory representations of words in temporal cortex to their corresponding articulatory ges- tures in motor cortex, but it is surprisingly quiescent during articulation. Contrary to classic notions of this area’s role in speech, our results indicate that Broca’s area does not partici- pate in production of individual words, but coordinates the transformation of information processing across large-scale cortical networks involved in spoken word production, prior to articulation.

Answer 83

Vanligast förekommande hjärntumören hos barn, över 50% av de drabbade. Debutsyndrom är hydrocephalus —> interkraniellt tryck, vilket kan ge huvudvärk, yrsel, kräkning. Kraniofaryngeom: Ovanlig tumör, sitter nära hypofysen. Dess centrala placering gör operationen riskfylld sett till möjliga kognitiva nedsättningar, kirurgiska ingrepp görs från frontalt håll. Ej maligna men återkommer ofta. Debutsymptom är planande tillväxt och synbortfall.

Answer 84

även känd som von Recklinghausens sjukdom är en neurologisk sjukdom som är resultatet av en mutation i cellens sjuttonde kromosom. Sjukdomen är indelad i två varianter, neurofibromatos 1 (NF1) och NF2. Beteckningen von Recklinghausens sjukdom används numera bara för NF1. Eftersom anlaget för NF är ett så kallad dominant anlag krävs det bara att barnet ärver anlaget till NF från en av sina föräldrar för att själv drabbas. Alltså om ena föräldern har NF är risken att barnet ärver sjukdomen 50%, hälften av fallen med NF1 uppstår dock genom nymutation hos kromosom 17 i Neurofibromen 1. Man räknar med att en på 3000 bär på NF1, vilket innebär att det finns cirka 3000 med sjukdomen i Sverige. Sjukdomen är lika vanlig hos män som kvinnor. NF2 uppstår genom en mutation hos proteinet merlin även kallad Neurofibrom 2 hos kromosomen 22. NF2 är betydligt ovanligare än NF1 och står för 10% av alla fall av NF. Fibromen som ser ut som knölar är godartade tumörer som kan innebära ökad risk för cancer. Dessa tumörer bildas genom förtjockningar på nerverna. Detta kan ske hos perifera nerver och fibromen syns då genom huden. Fibromen kan även uppstå på det centrala nervsystemet och kan ses vid magnetisk resonanstomografi. På dessa bilder syns fibromen som vita fläckar, eller om de sitter tätt, som vita områden. Fibromen kan ibland, främst av kosmetiska skäl opereras bort, exempelvis om fibromen skaver mot kläder eller glasögonskalmar. Detta är dock inte alltid möjligt. Om fibromen har satt sig längs ryggraden eller halsen är operation ofta olämpligt. I det senare fallet så ligger ofta halspulsådern nära området som en eventuell operation ligger i. Neurofibromatos kan medföra inlärningssvårigheter och/eller Aspergerliknande symptom.

Answer 85

Angiom: Medfödda ansamlingar av abnormala blodkärl, vilka påverkar normalt blodflöde. Dessa kan orsaka rubbningar av blodflödet och är svaga i väggarna. Ibland går blodet inte direkt till Aneurysm: Vaskulär utvidgning av ett kärl till följd av defekt elasticitet. Dessa är ofta försvagade och mer benägna till rupturer. Cerebral blödning: Abrupt start och mycket skadligt, vanligen orsakat av högt blodtryck. Om personen är medvetslös i mer än 48 timmar är prognosen dålig. Migrän Stroke: Relativt ovanligt men tros ligga bakom ett stort antal av de strokeincidenter som inträffar under 40 års ålder. Förmodligen inträffar stroken som följd av en vasospasm, sammandragningar av kärl. Bakre cerebrala artären är vanligast lokaliseringen av dessa.

Answer 86

Delas in i två kategorier - öppna/stängda hjärnskador - beroende på om skallbenet penetreras. Coup/Countercoup: Ett slag mot bakre delen av skallen orsakar ett coup vokalt vid traumat och om traumat är kraftigt nog för att hjärnan ska slå i hårt på motsatt sida så skapas ett ”countercoup”. Shearing: När hjärnan sätts i rörelse kan axen och nervfiberdelar slitas av på grund av vridningar eller sträckningar av hjärnan. Detta kan skada viktiga white matter tracts vilket kan få stora följder i kortikal kommunikation. Blödning: Vanligt till följd av trauman. Blod som lämnar kärlen kan skada vävnad genom att tryck ökar i de omkringliggande strukturerna. —> Vanligt i sport, bilolyckor etc. Vanligt med skador på frontal och temporallober vilket kan få följder på personlighet och ens sociala liv. —> Hur mäta? MR, CT samt kvalitativt med GCS (Glasgow coma scale). —> Återhämtning? Den största återhämtningen sker inom 6-9 månader men kan fortgå åtminstone 2-3 år.

Answer 87

Myastenia Gravis: Svår muskelsvaghet till följd av aktivitet, övergående vid vila. Kan påverka samtliga muskler i kroppen, men vanligast är de som utgår från kranialnerverna. Svårighetsgraden varierar och kan vara allt ifrån ensidig och lätt till att drabba större delar av kroppen. Mest allvarligt är om den angriper andningsmuskulaturen, detta kan orsaka kvävning. Orsakas av att receptorer för Acethylkolin stängs av periodvis. Beroende av ATP? Behandlas med acethylkolin-terapi eller kirurgiskt borttag av thymus. Autoimmun? Polio: Akut virussjukdom som påverkar motorneuron i ryggmärgen. Detta orsakar förlamning och muskelförtvining. Oklart varför det drabbar motorneuron, men om det drabbar neuron som styr andningen kan det vara dödligt. Väl kontrollerat i större delarna av världen tack vare vaccin, men vissa länder har fortfarande problem med Polio. MS: Myelinskidor kring axon bryts ned och orsakar långsammare neurotransmission, främst motoriskt men även sensoriskt. Initiala symptom är bortfall av känsel i ansikte, armar/ben, synbortfall samt kontroll av armar/ben. Orsaken är okänd, men vanligare hos kvinnor och drabbar ca 50 nya fall årligen per 100.000. Vanligare på nordliga breddgrader, troligen pga d-vitamin brist till följd av mindre solljus. En föreslagen orsak är bakteriell infektion i CNS. Tidigare onset och svårare/tätare anfall ger en sämre sjukdomsbild. Paraplegi/Quadriplegi: Komplett förlamning i nedre extremiteter alternativt i nedre och övre extremiteter. Detta beroende på att förbindelsen i ryggmärgen helt skurits av (bilateralt) så att ingen nervförbindelse finns kvar. Påverkar: Rörelse, Reflexer, Känsel, Värmereglering. Detta är permanent såvida det inte gäller ”spinal chock” vilket kan leda till liknande symptom. Ibland går det att belasta benen något men sällan så pass att personen kan stå själv. Brown-Séquard Syndrome: Unilateral skada på ryggmärgen vilket gör att smärta och temparaturperception går förlorad kontralateralt till skadan, finkänslighet taktilt och tryckförnimmelse går förlorat ipsilateralt till skadan. Hemiplegi: Halvsidesförlamning vanligen orsakat av blödning i ena hemisfären. Hos yngre personer beror detta oftast på en medfödd aneurysm som går sönder, äldre personer beroende på blodtryck. Personer med denna skada får en inverterad respons vid Babinski - tårna böjs uppåt vid stimulering under foten.

Answer 88

Artärer - Blodförsörjning Inre halspulsådern Arteria carotis interna Inre halsartären, Hjärnartär, inre halsartären Inre halspulsådern, en på hö. och en på vä. sida, avgår från den gemensamma halspulsådern på halsen nedanför skallen. Artären tar sig in till kraniehålan genom en kanal i tinningbenet, avger ögonartären (arteria ophthalmica) till ögonhålan, delar sedan upp sig i sina slutgrenar, den mellersta och den främre storhjärnsartären (a. cerebri media; a. cerebri anterior), ibland också blodkärlsflätans artär (a. choroidea) samt avger bakåt den bakre sammanbindningsartären (a. communicans posterior). Kotartären Arteria vertebralis Hjärnartär, kotartären artär, en på hö. och en på vä. sida, som löper upp längs halskotpelaren och in i kraniehålan genom det stora nackhålet (foramen magnum). Väl inne i kraniehålan ligger kotartärerna på förlängda märgens framsida där de förenas till den grova mittställda basartären. Basartären Arteria basilaris Hjärnartär, basartären ligger i mittlinjen på hjärnstammens fram-/undersida. Basartären bildas i och med att de båda kotartärerna smälter samman till ett kärl och tar slut i och med att den delar sig i de båda bakre storhjärnsartärerna. Basartären sänder ut ett stort antal grenar som försörjer olika delar av lilla hjärnan och hjärnstammen. Främre ryggmärgsartären Arteria spinalis anterior Främre ryggmärgsartären bildas genom att kotartären (a. vertebralis) på hö. och vä. sida inne i kraniehålan avger en tunn sidogren som, längs med förlängda märgens framsida, söker sig ut genom det stora nackhålet och där smälter samman med sin partner till ett nedåtstigande blodkärl. Hjärnans artärcirkel Circulus arteriosus cerebri Circulus Willisi den circulära artärslynga som omger mellanhjärnans undersida och som avger de artärer som förser stora hjärnan med blod. Artärcirken uppstår på följande sätt. De bakre storhjärnsartärerna, en på på hö. och en på vä. sida, är baktill förenade med varandra genom sitt gemensamma ursprung ur basartären. Den bakre storhjärnsartären avger framåt den bakre sammanbindningsartären som ansluter till den inre halsartärens greningsställe eller till den mellersta storhjärnsartärens allra första del. Härifrån avgår, i sin tur, den främre storhjärnsartären. De båda främre storhjärnsartärerna kommer att ligga tätt bredvid varandra och förbinds med varandra över medellinjen av den främre sammanbindningsartären. Cirkeln är sluten!! DET ÄR VIKTIGT ATT HÅLLA I MINNET ATT DET FÖRELIGGER STORA INDIVIDVARIATIONER I ARTÄRCIRKELNS UTSEENDE. Man kan säga att artärcirken tillförs blod med hjälp av 4 st stora yttre pulsådror Framtill tar sig den högra och vänstra inre halsartären in till hjärnans undersida genom en kanal i tinningbenet. Baktill tar sig den högra och vänstra kotartären in i kraniehålan genom det stora nackhålet. De båda kotartärerna smälter ihop till basartären. Artärcirkeln avger sedan de 6 större hjärnartärerna: hö. och vä. bakre storhjärnsartär, hö. och vä. mellersta storhjärnsartär samt hö. och vä. främre storhjärnsartär. Artärcirkeln anses, åtminstone hos yngre individer, utgöra ett möjligt säkerhetssystem vars betydelse visar sig om någon av de fyra tillförande pulsådrorna skulle bli tilltäppt. Med hjälp av de olika sammanbindnings-artärerna kan områden som annars skulle blivit utslagna, förses med blod. Främre storhjärnsartären Arteria cerebri anterior Hjärnartär, främre storhjärnsartären, Akinetisk mutism Avgår framåt från inre halsartären, en på hö. och en på vä. sida. De båda sidornas artärer löper tätt tillsammans in i den längsgående hjärnsprickan och sträcker sig på ovansidan av hjärnbalken ända bort till hjäss-nackfåran. Den främre hjärnartären försörjer pannlobens under- och insida samt hjässlobens insida. Räknas till hjärnans artärcirkel (circulus arteriosus cerebri) Skadebilden vid ett stroke som engagerar den främre storhjärnsartären varierar allt efter var i kärlet och dess grenar som stoppet/blödningen sitter. Vanligtvis föreligger muskelsvaghet/förlamning och känselnedsättning inom motsatta kroppshalvan, räknat från och med en nivå ett stycke nedanför naveln till och med tåspetsarna. Ofta skadas också Brodmannarea 24 och 32 tillsammans med den ovanför liggande delen av area 6 (supplementära motoriska cortex på lobulus paracentralis) vilket ger upphov till akinetisk mutism. Detta tillstånd innebär att driften till kommunikation med omgivningen är nedsatt eller har upphört. Den sjuke ligger "och stirrar i taket", ointresserad av sin omgivningen och utan egna försök till att ta kontakt. Den egna initiativförmågan har försvunnit bortsett från så grundläggande verksamheter som att äta, gå på toaletten och liknande. Mellersta storhjärnsartären Arteria cerebri media Hjärnartär, mellersta storhjärnsartären Avgår ur inre halsartären vid sidan om synnervskorset och drar iväg rakt ut åt sidan, bort från mittlinjen över det parti på hjärnans undersida som kallas insulagränsen (limen insulae) och in i mellanrummet mellan pannlobens undersida och tinningloben. Artären - nu som mellersta storhjärnsartärens barkstam - dyker sen upp på ön (insula) i sidofårans bottnen, slingrar sig bakåt och avger ett stort antal radierande sidogrenar vilka sammantager försörjer nästan hela den yttre hemisfärytan. Undantaget är själva kantzonen mot hemisfärens insida där försörjningen tas över av främre och bakre storhjärnsartärerna. Efter avgången från inre halsartären och innan det att den mellersta storhjärnsartären (pars sphenoidalis) når ut på insulan så avger den som på en rad, 5 - 10 stycken smala till en början ogrenade pulsådror vilka tränger genom det främre kärlinsläppet (substantia perforata anterior) och rakt upp i den ovanför liggande hjärnvävnaden . Detta är de främre yttre centrala/perforerande hjärnartärerna (arteria thalamo-striata, arteria lenticulo-striata m.fl.) som skall försörja de djupa delarna av stora hjärnan d.v.s. delar av thalamus, inre nervtrådskapselns knä, dess bak- nack- och tinningpartier, skalkärnan och svanskärnan. Proppar eller blödningar i någon eller några av de djupa hjärnartärerna är vanliga orsaker till stroke med svåra funktionsrubbningar inom motsatta kroppshalvan. Väl ute på insulan (pars insularis)slingrar sig artären i djupet av sidofåran på ett invecklat buktande sätt. Här brukar den också dela upp sig i sina tre avslutande huvudgrenar: den främre, den mellersta och den bakre huvudstammen. När dessa huvudstammar når upp på den fria cortexytan kallas hela den allt mer finförgrenade kärlnmängden för den "mellersta storhjärnsartärens slutdel" (pars terminalis). Skadebilden: En skada direkt efter avgången från inre halspulsådern ger mycket svåra funktionsrubbningar - förlamning och känselnedsättning - inom hela motsatta kroppshalvan. Rör det sig om en blödning är tillståndet livshotande. Till detta kommer bortfall av (blindhet i) ena synfältshalvan på båda ögonen motsatt den sida där skadan sitter (höger- eller vänstersidig homonym hemianopsi), samt att ögonen tittar åt den sida där skadan sitter; blickriktningspares. Sitter skadan i den vänstra hjärnhalvan drabbas den sjuke av omfattande(global) talförlamning(afasi). En högersidig skada ger ett svårartat vänstersidigt neglekttillstånd. Skadebilden vid ett stroke som engagerar den mellersta storhjärnsartären varierar allt efter var i kärlet och dess grenar som stoppet/blödningen sitter. Bakre storhjärnsartären Arteria cerebri posterior Hjärnartär, bakre storhjärnsartären Utgör, en på hö. och en på vä. sida, basartärens främre slutgrenar. Försörjer bl.a. tinninglobens och nacklobens insida. Är en del av hjärnans artärcirkel. De båda bakre storhjärnsartärna, en på höger och en på vänster sida, avger där de utgår från basartären och tillsammans med denna de bakre centrala/perforerande hjärnartärerna. Dessa tar sig in i hjärnstammens övre del genom det bakre blodkärlsinsläppet. Skadebilden vid ett stroke som engagerar den bakre storhjärnsartären varierar allt efter var i kärlet och dess grenar som stoppet/blödningen sitter. En skada på kärlet efter det att de bakre centrala/perforerande hjärnartärerna avgått, slår bl.a. ut primära synbarken och ger ett bortfall av (blindhet i) ena synfältshalvan på båda ögonen motsatt den sida där skadan sitter (höger- eller vänstersidig homonym hemianopsi). Omfattar skadan även bakre centrala/perforerande hjärnartärer tillkommer ibland smärtsensationer utlösta av en thalamuspåverkan, motoriska rubbningar beroende på skador i subthalamusregionen och ofta även olika tecken på en övre hjärnstamsskada i mitthjärnan.

Answer 89

Ataxier utmärks av osäkra, ryckiga eller överdrivna rörelser. Exempel är ostadiga ben och svårighet att hålla balansen, svårighet att träffa munnen när man ska äta, hackigt tal eller ryckiga ögonrörelser. Ataxi är ett symtom på olika sjukdomar i lillhjärnan, där rörelser koordineras.[2] Det förekommer också hos hjärnskadade barn, till exempel vid cerebral pares (CP), och vid sjukdomar i de nerver som leder impulser från muskelsinnet. Skadan som leder till ataxi kan vara ärftlig Vad är då apraxi? Oförmåga att utföra viljemässiga rörelser trots att grundläggande motorik, som muskelkraft och koordinationsförmåga, är intakt. Inte ovanligt att dessa patienter också har språkliga problem. Vart är hjärnskadan lokaliserad om man drabbats av apraxi? Vanligast förekommande efter skador i vänster parietallob och frontallob.