Klinisk neuropsykologi Flashcards
Nervsystem?
CNS: Hjärna, Ryggrad
Somatiska nervsystemet: Cranial och spinalnerver
Autonoma Nervsystemet: Sympatikus (Thoracic, Lumbar), Parasympatikus (Cranial, Sacral)
White matter tracts?
Comissural (Coepus Callosum), Association (Framåt & bakåt inom hemisfär), Projection (upp & ned inom samma hemisfär)
Nervsystemets utveckling?
Stamceller —> Delar sig ett stort antal gånger —> I vuxen ålder dör den äldre delen av cellen så att mängden hålls i princip konstant. Den nya delen kallas Progenitor. —> Progenitorn antar formen av en Neuroblast eller Glioblast.
Neuroblast kan utvecklas till Interneuron eller ett Exitatoriskt neuron (pyramidalcell?).
Glioblast kan utvecklas till Astrocyter eller Oligodendrocyter (Myelinformande)
Schwannceller är myeliniserande celler i PNS (sensoriska och motoriska)
Ependymalceller producerar CSF
Storhjärna, mellanhjärna, mitthjärna?
Telencephalon: Storhjärnan - Cortex, Limbiska, Striatum etc.
Diencephalon: Mellanhjärnan - Talamus, Hypothalamus, Tallkottskörteln (melatoninprod)
Hjärnstam: Mitthjärnan (mesencephalon), Hindbrain (Pons, Medulla Oblongata + Cerebellum) - främre delar ansvarar för motoriska funktioner och de bakre för sensoriska. Kontrollerar även andning, puls etc. Ansiktsmuskler regleras också via Hjärnstammen
Limbiska loben
Hippocampus, Amygdala, Hypothalamus, Luktbulben (räknas egentligen inte med), Septum, Fornix, Cingulate Cortex
Primärafferent neuron?
Primärsensoriskt neuron
Primärsensoriska( -afferenta) neuron fortleder nervimpulser från sinnesorganen - receptorerna - in till CNS där axonets ändgrenar bildar boutonger/nervändslut och knyter synaptiska kontakter med olika sorters interneuron.
Primär-afferenta/sensoriska neuron är delvis belägna i PNS (dendrit-träd, cellkropp och delar av axonet) och delvis i CNS (axon, axongrenar, boutonger, synapser). Antalet primärsensoriska neuron hos människan torde inte överstiga 20 miljoner (2x107) varav majoriteten utgörs av lukt- och synnervsneuron.
Det typiska primärsensoriska neuronet (så som det vanligtvis presenteras, men som inte gäller för lukt och syn)
har sin cellkropp i ett sensoriskt ganglion (spinal- eller karanialnervsganglion)
har inga anknutna synapser,
har vanligtvis ett enda utskott som delar sig i en gren ut till registreringsområdet (sinnesorganet) och en gren in till CNS.
Interneuron
är med alla sina delar belägna inuti centrala nervsystemet. Här bildar interneuronen kärnor och bark.
Interneuronen tar emot information från de primärsensoriska neuronen, bearbetar informationen, fördelar informationen, lagrar in den /minnesfunktion/, värderar den och samordnar den med centrala nervsystemets ständigt pågående såväl medvetna som omedvetna verksamheter (vilka även de naturligtvis ombesörjs av interneuron).
Kräver den aktuella situationen att organismens beteende måste förändras (muskler dras samman eller slappas av, blodtrycket ändras, magsaft bildas etc.) förmedlas beslut om detta av interneuron genom synaptisk transmission till motorneuronen.
Interneuron förekommer i centrala nervsystemet där de utgör så gott som allt neuronmaterial. Man räknar med att antalet interneuron är omkring 100 miljarder (1011) i hjärnan + ryggmärgen.
Interneuronen är till typ, utseende och funktion en synnerligen blandad grupp. Det finns uppgifter om allt ifrån något hundratal olika typer upp till flera tusen. Här finns i ena “ytterkanten” de små korncellerna (t.ex. i lilla hjärnan) vars cellkroppar är 4-5 micrometer i genomskärning, och som den andra ytterligheten de sk. Betz jättecellerna (i primära motoriska cortex) som mäter ca.100 micrometer i genomskärning
Motorneuron?
Extrafusal muskelcell, Intrafusal muskelcell, Muskelcell.
Motorneuronen tar emot “synaptiska befallningar” från olika interneurongrupper och sänder ut signaler till “verkställande” cellsystem - effektorer (tvärstrimmig muskulatur, glatt muskulatur och körtlar) - ute i kroppen.
Man skiljer på två huvudtyper av motorneuron.
1) Somatiska motorneuron. Vanligtvis, när det talas om motorneuron, syftar begreppet just på de somatiska motorneuronen. Dessa har sina dendritträd och cellkroppar helt o hållet i CNS och sänder sina axoner direkt ut till och kontaktar tvärstrimmiga skelettmuskelceller. Man brukar i detta sammanhang tala om två slags motorneurontyper:
a) alfa-motorneuron, som påverkar de långa och grova s.k. extrafusala muskelcellerna, vilka löper från en muskels ursprungssena till dess fästsena och som svarar för muskelns kraftutveckling
b) gamma-motorneuron, som påverkar de korta och tunna s.k. intrafusala muskelcellerna vilka hopbuntade 5 - 15 st. bildar en s.k. muskelspole.
Muskelspolen är ett slags sinnesorgan som mäter hur mycket och hur snabbt en muskel förändrar sin längd under en rörelse. Gamma-motorneuronet reglerar muskelspolens känslighet.
2) Viscerala motorneuron. Hit räknas sympatiska och parasympatiska nervsystemens pre- och postganglionära neuron samt det enteriska nervsystemets motorneuron. Pregangionära neuron har sina dendritträd och cellkroppar belägna helt och hållet i CNS, men sänder ut sina axoner i PNS där de synaptiskt kontaktar grupper av post-ganglionära neuron. De senare, i sin tur, vidarebefordrar signalen till glatt muskulatur i olika inälvor, till hjärtmuskulaturen och till olika slags körtlar.
Synapsens struktur?
Axonterminalens ände och dendrit/cellkropp/annat axon eller axonterminal bildar tillsammans en synaps. Synapsen består av presynaptiskt membran, synapsklyfta och postsynaptiskt membran. En neurotransmitter frisätts i gapet och tas upp av postsynaptiska cellens receptorer för att excitera eller inhibera neuronets elektriska aktivitet eller förändra dess funktion på annat sätt.
Steg i neurotransmission?
De generella stegen kan beskrivas som följer: Syntes av neurotransmitter Frisättning Receptoraktivering Återupptag
Vilka olika typer av synapser finns det?
Synapser kan bildas mellan axon-dendrit, axon-cellkropp, axon-axon, axon-synaps, axon-muskel etc. Standardförfarandet i excitatorisk signalering är att dendriter mottager elektrisk aktivitet från andra celler vilka om de är synkrona når över tröskelvärdet för en aktionspotential —> och vips så har vi elektrisk aktivitet och en aktionspotential genom axonet. Inhibitorisk verkan sker främst genom att axonterminaler bildar en synaps direkt med en cellkropp, men även på andra sätt.
Olika transmittorer?
Främst finns det tre kategorier av transmittorer:
Småmolekyls-transmittorer: Aminer och aminosyror som Dopamin, Noradrenalin, Adrenalin, Glutamat, Glycine, Histamin
Neuropeptider: Opioider, Insulin, Gastrin, Vasopressin, Oxytocin
Transmittorgaser: Kolmonoxid och Nitratoxid - Dessa packas inte i vesiklar utan diffunderar över synapsklyftan.
Receptortyper? (I synapser?)
Jonotropa: Spänningskänsliga kanaler som binder till en neurotransmitter och en por som tillåter inflöde av neurotransmittorn för snabb och direkt verkan
Metabotropa: Dessa receptorer har ingen egen por utan binder till en transmittor som i sin tur genom en budbärare förändrar metabolismen på olika sätt för att kunna mediera långsammare verkan av neurotransmittorn.
Vad är en neuropsykologs främsta intressen?
Det primära intresset för neuropsykologer är neokortex - detta kapitel fokuserar på hierarkisk funktionsbeskrivning av centrala nervsystemet och sedan funktionell organisation av neokortex. Dessa funktioner börjar i ryggmärgen och slutar i kortex. Nämnda hierarki studeras genom djurstudier där man fått operera bort gradvis allt mer vävnad och betraktat resultaten - really?
Neokortex består av två huvudtyper av neuron: Spinala och icke-spinala (neron och interneuron?)
De kortikala lagren kan delas in i sensoriska, motoriska och associationsditon. Den vertikala organisationen of kortikala lager delas in i kolumner eller moduler och är synliga som ränder eller prickar medelst olika imagingtekniker. Något som förundrar forskare är hur dessa olika nätverk inte är formellt sammankopplade men ändå upplever vi vår omvärld som en enhet.
Funktionell organisering?
Hjärnans aktivitet influeras av olika feedbackloopar eller feedbacksystem både mellan olika kortikala områden samt mellan kortikala och subkortikala områden som hippocampus och amygdala. Därför menar vi att kortex är funktionellt organiserat som ett hierarkiskt nätverk!
Specifika egenskaper i höger/vänster hemisfär?
Höger: Icke-språkliga ljud Komplexa geometriska mönster Musik Riktning Icke-verbalt minne Mental rotation Geometri Ansiktsigenkänning (FFA finns på båda sidor men främst aktiv i höger) Taktil igenkänning - Blindskrift Prosodi (tonfall & röstläge)
Vänster: Språk: Bokstäer, ord, språkrelaterade ljud, verbalt minne Läsa Skriva Aritmetik Teckenspråk Komplexa frivilliga rörelser
Funktionell asymmetri och höger/vänsterhänthet?
Det finns många teorier om vad detta beror på och vad det har för implikationer och neurala korrelat. Högerhänta har generellt vänster hemisfär som dominant - det vill säga att språket är lateraliserat till vänster sida. Men det faktum att vänsterhänta inte sällan har vänster hemisfär som dominant grumlar till sambandet. Att vara vänsterhänt verkar ha en genetisk komponent, det går ofta inom familjer. Det tydligaste och säkraste fyndet inom asymmetri är att språk och spatiala funktioner tycks vara lateraliserade.
Skiljer sig män och kvinnor åt i neural organisation?
Ja! Det finns fortfarande mycket att förstå, men precis som med könsidentitet så verkar gonadala hormoner påverka hjärnans organisation under utvecklingen och påverka hjärnans aktivitet även som vuxen. Kvinnor och män skiljer sig åt kognitivt vad gäller struktur och viss funktion som i språk, matte och spatiala funktioner. Dock är det oklart hur mycket av dessa funktionella skillnader som gonadala hormoner bakomligger.
Hur påverkar miljö neural struktur och organisation?
Faktorer som stör utvecklingen kommer att förändra hjärnan både strukturellt och funktionellt, på vilket sätt beror på när en skada, infektion etc inträffar och var den sätter sig. Viss utveckling är beroende av exponering (som språk), så det är också ett sätt som miljön inverkar. Epigenetik kan också påverka hur gener tar sig uttryck!
Hur skilja Occipitalloberna från Parietala och Temporala regioner?
Occipitalloberna är svåra att skilja från Parietala och Temporala regioner, delvis beroende på att de inte har en precis avdelning med gyrus eller sulcus. Vidare har mycket av kartläggningen av specifika regioner gjorts via primat-hjärnor så de mänskliga motsvarigheterna är inte lika noggrannt kartlagda. De bevis som finns hos människor är kartlagda medelst fMRI!
Hur ser yttre/inre uppdelning av Occipitalloberna ut?
Till det yttre kan Occipitalloerna delas upp enl följande:
Calcarine sulcus mitt på occipitalloben längst bak delar övre och nedre delen av synfältet. Ovan finns Cuneate gyrus och nedan Collateral Gyrus.
Vissa av delarna V1-V4 behandlar hela synfältet, andra har övre/nedre delar. Detta tros bero på att de används till olika saker som:
Övre delen av synfätt: Visuell sökning och igenkänning
Nedre delen: Visuomotorisk guidning
V1: Primära visuella kortex, det är här synintrycken inkommer från Thalamus. Detta område har en komplex fördelning av olika underliggande underområden och därmed flera funktioner:
”Tunna ränder” har hand om färgperception
Tjocka och bleka sträck - rörelseperception
—> V1 representerar färg, form och rörelse
V2: Behandlar samma saker som V1 fast med annan organisering
Färgseende troddes tidigare vara skilt från perception av rörelse, position och djup, men har nyligen bevisats fylla en viktig funktion i att kunna särskilja objekts rörelse, position och djup. Är detta månne särskilt viktigt i svagare ljus? Tänker att ljus i liknande mörkerskala måste särskiljas via färg. Färg behandlas i: V1, V2, V4, V8.
Kopplingar inom Occipitalloberna:
V1 projicerar till alla delar av occipitalloberna, det gör även V2.
Efter V2 delas signalerna upp i strömmar för vidare processande:
Ventral - Objektsperception
STS-ström - Visuospatiala funktioner
Dorsal ström - Visuell guidning av rörelse
Ventrala strömmen innehåller: Lateral Occipitel - Objektanalys FFA - Ansiktsanalys Extrastriate body area - Kroppsanalys Fusiform body area - Kroppsanalys STS - Biologisk rörelse STSp (posterior) - Analys av kropp i rörelse PPA (Parahippocampal place area) - ”Landmarks”
Dorsala strömmen innehåller:
Lateral Intraparietal sulcus - Frivillig ögonrörelse
Anterior Intraparietal sulcus - Objektsriktad fattning
Ventral intraparietal sulcus - Visuomotorguidning
Parietal Reach region - Visuellt guidad räckrörelse
Intraparietal sulcus - Objekt-fokuserad action
Vad kan hända vid Occipital skada?
Agnosi:Visuell agnosi kan delas in i två undergruper: Apperceptiv agnosi och Associative agnosi
Apperceptiv agnosi innebär att personen i fråga inte kan känna igen objekt, men har bevarad syn i form av färg, rörelse etc. Symotomen hos patienter kan vara mkt heterogena, men de får inte ihopobjektet till en helhet.
Många patienter lider också av Multiagnosi, de har förmågan att se ett objekt, men inte flera samtidigt.
Associative agnosi - perspnen kan se objektet och har intakt perception, men kopplingen till minnet för att känna igen föremålet fungerar inte
Prosopagnosi: Ansiktsblindhet. Personen ser delar av ansiktet och kan explicit förklara olika delar, men lyckas inte känna igen ansikten. Saknad holistisk bild? Personen i videoklippet från pingpong kunde kategorisera efter grundläggande utseendedrag, men inte känna igen personerna i fråga. Till och med hans fru var svår att känna igen om han inte hade rösten att utgå från. Vissa personer kan heller inte känna igen sina barn eller andra nära släktingar.
- Bilaterala skador i regionen under Calcarine fissure vid temporära junction. Processen tros alltså vara bilateral men asymmetrisk
Alexi: Oförmåga som är liknande ansiktsblindhet. Personen kan inte läsa på ett sammanhängande sätt, troligen på grund av att bokstäverna kan identifieras men kopplingen till igenkänning av ord i minnet når inte en samlad enhetlighet och representation. Koppling till minnet fungerar ej.
- Troligtvis vänster Fusiform och Lingual areor.
Visuospatiell Agnosi: (Samma som topografisk amnesi?) Oförmåga att hitta visuospatialt. Personer med dessa symptom kan ha svårigheter att hitta i sitt eget närområde. De kan inte hitta landmärken för att veta hur de ska lokalisera sig. Många personer med dessa problem har också svårt med ansiktsigenkänning
—> Skada i höger occipitotemporala region, inklusive fusiform och lingual area.
Balint’s syndrom: Personen har svårt att få samman öga-hand rörelser. Skador i bakre Parietalloberna påverkar dorsala strömmen och därmed signaler från Occipitalloberna. Orsakar alltså optisk ataxi!
Vilka är parietallobernas funktionella indelning?
Parietalloberna kan delas in i 3 funktionella zoner:
- Somatosensoriska processer —> Anteriora delar
- Rörelse —> Superiora delar - visuell guidning av rörelse i händer, fingrar, extremiteter, huvud och ögon. Rörelse av kroppen innefattar även rumslig information runtom kroppen
- Spatial kognition —> Posterior del. Exakt hur ”spatial kognition” ska specificeras är dock oklart.
Teori om parietal funktion?
Händerna är centrala för parietallobernas funktion, och hur händernas rörelse kan guidas till spatiala lokalisationer. Inferiora delar tros också vara inblandade i kvasi-spatiala funktioner som aritmetik och läsande.
Hur påverkar skador på parietalloberna ens funktion?
Somatosensoriska skador ger symptom i form av nedsättning i taktila funktioner och objektsigenkänning medelst taktil perception.
Posteriora skador stör hand/öga-koordination samt koordination mellan syn och andra kroppsdelar vilket leder till Apraxi för vänstersidiga skador och konstruktionell apraxi för högersidig (svårighet att rita, sätta samman delar som hör ihop (ikea-paket ;). Vänstersidiga skador kan också ge kognitiv påverkan som för aritmetik och skrivande. Högersidiga skador kan ge kontralateralt neglect och olika nedsättningar i spatial kognition.
Tester för parietal funktion?
Taktil funktion, visuell guidning av rörelse och kognitiva funktioner som spaniel orientering och kopierande av komplexa geometriska figurer.
Hur ser temporallobernas funktion och funktionella nätverk ut?
Temporalloberna är viktiga för minneslagring och för både inkommande visuell och auditiv information.
Visual object recognition (Människor, verktyg, djur)
Processande av auditiv input
Långtidslagring av sensorisk input —> minne
Temporalloberna kommunierar med andra kortikala och subkortikala områden via nätverk.
Dessa är:
”Hierarchical sensory pathway” - Ventral ström av primära och sekundära auditiva och visuella intryck
”A dorsal auditory pathway” - Från de auditiva areorna av Temporalloberna projiceras till bakre parietalloberna. Detta kan liknas en auditiv variant av dorsal visual pathway, och är inblandat i att rikta rörelser mot auditiv information - man tror alltså att det är ett viktigt nätverk för att kunna bestämma var spatialt ett ljud kommer ifrån.
”A polymodal pathway” - Auditiv och Visuell information projiceras mot mitten av vänster temporallob och ligger troligen bakom auditiv och visuell stimuluskategorisering
”A medial projection”Auditiv och Visuell information projiceras inåt mot MTL, viktigt för minne. Information går först via Perirhinal cortex, entorhinal cortex, sedan till hippocampala formationen och slutligen eventuellt amygdala
”A frontal lobe projection” - Projicering till och från frontalloberna för rörelsekontroll, korttidsminne och affekt (via amygdala?).
På vilket sätt kan Temporalloberna sägas vara assymetriska vad gäller funktion?
Assymetri hos temporalloberna!
Icke-verbal information lokaliserad främst till höger hemisfär och temporallob
Verbal information till vänster hemisfär
—> Dock okänt hur asymmetrin ter sig i sociala aspekter eller vad gäller affekt! Var också försiktig i vad man drar för slutsatser i exakt HUR mycket asymmetri som råder dem emellan.
Främre delar av vänster sida = språkgenerering, Bakre delar = Språkförståelse (Broca/Wernicke)
Skador på höger sida kan ge försämrad förmåga att känna igen ansikten och saker, visuellt semantiskt minne.
—> Det är alltså inte hur denna information presenterats som är intressant från ett skadeperspektiv, utan vad den representerar - exempel på ordlistor och kortare historier - dessa kan både läsas och tas in auditivt, men de är språkliga och påverkas av skador i vänster TL.
Hur är Temporalloberna kopplade till personlighet och affekt?
Affekt och personlighet:
Kopplingen mellan temporallober och affekt/personlighet har varit känd sedan länge. Kirurgi som innefattar borttag av ena temporalloben ger personlighetsskillnader, och skador kan göra detsamma. Temporala kortex är viktig för vilken visuell och auditiv information som sedan går in till mediala temporalloben —> amygdala och HC.
”Temporal lobe personality” - pedantiskt tal, egocentricitet, stickiness (att fastna i dialoger om personliga problem), paranoia, frågor om religion samt tendenser till aggressiva utbrott.
Hur testar man temporala skador?
Verbalt: Wechsler memory scale
Icke-verbalt: Rey Complex figure
Vilka nätverk ingår Temporalloberna i?
Pathways:
Ventral: Vad-strömmen, occipital—> ventral temporal —> enthorinal, perirhinal, HC
STS: Auditiv information
Dorsal: Var-strömmen, occipital —> parietal
Hur undersöks temporala skador
Auditivt & Visuellt —> Dichotic listening & McGill Picture Anomalies test
Verbalt —> Wechsler Memory Scale
Icke-verbalt minne (höger temporallob om vänster är dominant) Rey Complex figure test.
—> Ett antal test finns angivna på s.425
Vad är Frontallobernas uppgifter rent funktionellt?
Frontallioberna kan ses som slutstationen för information som processas från Occipitalloberna via Ventrala och Dorsala strömmarna. Dess främsta funktion är att välja beteendenutifrån kontext och internaliserad kunskap.
Beskriv frontallobernas övergripande anatomi!
Frontalloberna kan delas in i tre distinkta zoner:
Motorcortex: Ansvarigt för att skapa rörelser
Premotorcortex: Väljer vilka rörelser som ska skapas
Prefrontalcortex: Kontrollerar kognitiva processer så att passande rörelser och beteenden väljs vid rätt tid och plats.
Vad har frontallobernas huvudområden för funktioner?
Premotor cortex kan delas in i två zoner: lateral area som väljer beteende i relation till omgivningens cues och krav, supplementär area som väljer beteenden utefter inneboende kunskap.
PFC kan delas upp i två zoner: Dorsolateral, som väljer beteende efter temporärt minne, och Inferior PF som väljer beteende efter kontext (nuvarande situation el tidigare vetskap inkl vad en vet om sig själv)
Vilka symptom kan vi främst vänta oss av frontallobsskador?
Störd motorfunktion, förlust av divergent tänkande (mental rigiditet?), Nedsatt responsinhibition och oflexibelt beteende, dåligt temporärt minne, och påverkan på socialt och sexuellt beteende. Skadans placering till höger eller vänster påverkar också - Vänster drabbar mer troligt språk och höger icke-verbalt som exempelvis emotioner.
Vad inducerar aktivitet i frontalloberna?
Frontalloberna svarar på en mängd stimulin med olika kognitiva krav - Uppmärksamhet, Sensorisk diskriminerande uppgifter, motoriska uppgifter, spatial problemlösning och semantiskt processande av ord.
Vilka sjukdomar korrelerar med abnormaliteter i frontalloberna?
Bland annat Schizofreni, Parkinsons, Korsakoffs och drogberoende.
Hur studeras lateraliseringar av olika egenskaper?
Lateraliseringar av egenskaper till ena eller andra hemisfären har studerats både genom personer som har hjärnskador, genom funktionell aktivering vid specifika uppgifter, samt via personer som har fått tagit bort eller fötts utan Corpus Callosum.
Vilka sinnesintryck påverkas av “split brain”?
Detta påverkar: Synintryck, lukt, känsel (smak?), hörsel, motorik etc.
Vissa egenskaper blir isolerade till intryck som rör den ena sidan i.o.m att commissuralfibrer tas bort, skadas eller att en föds utan dem. Vid Commissurotomi när Corpus Callosum opereras bort helt eller delvis så isoleras exempelvis tal till vänster hemisfär. Med intakt CC så finns minnesrepresentationen av verbala objekt i vänster sida men båda hemisfärer engageras vid tal.
Exempel på video med Gazzaniga: En person fixerar blicket till mitten av en datorskärm. Orden som ses på höger sida kan han namnge, men inte de som finns på vänster sida. Om han ombeds kan han dock rita det höger synfält registrerat (alltså på vänster del av skärmen), lite som vid blindsight.
Vad innebär colossal agenesis?
Callosal agenesis är att födas utan CC. Orsaken till detta är okänd, men det är bland samtliga studerade djurformer mkt vanligare bland albinos. Dessa personer blir dock inte lika påverkade av frånvaron av kommunikation mellan hemisfärerna som de som opererats eller skadats. De som opererats vid tidig ålder klarar sig också bättre än de som opereras senare, troligen för att vissa egenskaper kan bli mindre lateraliserade och att mer kan klaras av inom samma hemisfär
Vad händer med specifika sinnen vid hemisfäriskt bortkopplande?
Lukt: Olikt alla andra sinnen så korsas inte luktsystemet så att vänster näsborres input går till höger sida. En person med borttagen CC kan inte benämna luktintryck från höger näsborre eftersom språket vanligtvis är placerad i vänster temporallob. Dock kan personen peka på rätt stimuli med vänster hand - detta pga att höger hemisfär behandlar olfaktorisk information samt att den kontrollerar vänster hand.
Syn: Visuella systemet är korsat. Inte per öga, men per synfält! Detta innebär att höger synfält korsas över och behandlas av vänster hemisfär och vice versa. Verbalt material tolkas mer korrekt i höger visuella fält än i vänster - troligen för att det går till den kontralaterala sidan, vilken handhar det huvudsakliga ansvaret för språk. Dock blir vänster synfält bättre på spatial information eftersom detta finns lokaliserat i höger sida.
Somesthesis: Somatosensoriska systemet. Liksom synsystemet så är somatosensoriska HELT korsat. Personer utan CC kan exempelvis inte känna om föremål i vänster och höger hand är likadana förutsatt att de har förbundna ögon. Personen kan namnge saker i höger hand men inte i vänster
Auditiva intryck: Både korsat och okorsat system, därav mer komplext. Eftersom intryck från båda öronen kommer till båda hemisfärer (dock mkt mer till den kontralaterala sidan) så blir lateraliseringen inte lika uttalad. Dock finns ett exempel, och det gäller som vanligt språk. Om vänster får höra ett ord ”During a standard dichotic listening test, a participant is presented with two different auditory stimuli simultaneously (usually speech). The different stimuli are directed into different ears over headphones” - vid dichotic listening så förtrycks hörselintrycken från vänster öra totalt - lite förvånande eftersom vi normalt får intryck till båda sidor från samma öra. Det verkar dock inte gälla patienter utan CC
Motorik: Vänster hand drabbas av apraxi (att lyda verbala order) och agrafi (att skriva), det drabbar dock inte höger. Om höger hand ombeds kopiera en geometrisk desig så blir även detta omöjligt - acopia. Samarbete mellan händerna kan också bli svårt - är detta eftersom proprioceptisk information inte går mellan hemisfärerna för vad respektive hand gör? Dock kan det går okej att få händerna att samarbeta ifall personen inte tänker på vad den gör. Hur fungerar detta om personen får se båda händerna samtidigt?
Ge en konsensusbild av forskningsfältet för lärande och amnesi?
Forskning tyder på skillnad i processerna med inkodning och lagring av minnen - Anterograd amnesi är ofta mer allvarlig än retrograd dito (svårigheter med adaptivitet och arbete?). Mediotemporala och inferofrontala strukturer tycks inblandande i långtidsminnen som är kopplade till personliga erfarenheter och fakta. Denna typ av minnen är de som drabbas när samma områden skadas, medan implicita minnen lämnas intakta vid amnesier. Olikheter mellan anterograd och retrograd amnesi samt vilka typer av minnen som drabbas vid olika skador talar för ”Multiple Trace Memory”
Vad har vi för olika långtidsminnessystem och nätverk?
PFC, MTL och förbindande subkortikala strukturer tros vara inblandade i medvetna explicita minnen. Ett andra system, med basala ganglierna och neocortex tros handha omedvetna och implicita processer. Ett tredje system med Amygdala och dess associerade strukturer bygger den neurala basen för Emotionella minnen (Är det HC, Insula och ACC i övrigt?)
Explicit minne av autobiografisk karaktär vilar på HC och Ventrala frontalloberna - skador i dessa områden ger retrograd amnesi.
Implicit minne är kopplat till basala ganglierna, motorcortex och cerebellum
Dorsala och Ventrala strömmarnas parietala och temporala delar tillsammans med dorsolaterala frontalloberna handhar korttids sensoriskt minne innan det eventuellt kodas in till långtidsminne - beroende på hur pass elaborerade processerna är.
Hur studeras språkets lokalisering i hjärnan?
Nuvarande forskning om språkets lokalisering i hjärnan vilar på 4 slags metoder:
Anatomiska studier av språk
Personer med hjärnskador
Studier med stimulering av vissa hjärnområden hos vakna patienter
Hjärnavbildningsstudier
Beskriv Broca’s och Wernickes areors lokalisering?
Broca’s area: Lokaliserad alldeles framför precenttal gyrus, ovan sulci mellan frontal och temporallober.
Wernickes area: Superior temporal gyrus bakre del
