Klinik och sjukdomar

Question 1

Definiera följande.
1. Mukocele
2. ranula

Answer 1

1. Hålrum som innehåller slem.
2. Spottkörtelcysta som är belägen i munnboten.

Question 2

Vad är påssjuka (parotis epidemica)

Answer 2

Påssjuka orsakas av ett RNA-virus inom gruppen paramyxovirus. Smittar (droppsmitta) från ett par dagar före symtomdebut tills spottkörtelsvullnaden gått helt tillbaka. Påssjuka är minst smittsam av de fem klassiska barnsjukdomarna.

Sedan vaccination mot parotit infördes i Sverige under 70-talet och blev allmän 1982 har sjukdomen blivit sällsynt. Dock har ca 15–35 fall årligen rapporterats de senaste åren fram till 2021 och 2022 då endast 6 fall rapporterades (covideffekt?).

Question 3

Komplikationer som kan ses vid påssjuka?

Answer 3

Menigoecefalit, pankreatit och orkit. De sist nämnda två uppträder i ca 20% av fallen.

Question 4

Behandling av ranula?

Answer 4

Marsupialisation.

Question 5

CMV, cytomegalvirus kan orsaka påssjuka, hur ter sig inflammationen (cytologi)?
Vid vilket tillstånd ska man tänka sig denna som diff?

Answer 5

Inflammation med jätteceller i spottkörtlarna.
Vid immunbristtillstånd.

Question 6

Vilket virus kan orsaka lipomatös parotisatrofi?

Answer 6

Coxsackievirus A

Question 7

Vilka drabbas och akut purulent parotit, hur ter sig kliniken och hur behandlar du tillståndet.

Answer 7

Patienter med nedsatt allmäntillstånd oftast äldre. De har nedsatt salivproduktion –> underlättar kanalikulär eller hematogenspridning.
Behandling är antibiotika, vätska och oftast inneliggande.

Question 8

Vilka agens orsaker vanligtvis akut purulent parotit?

Answer 8

Streptokocker och stafylokocker.

Question 9

Hur ter sig kronisk recidiverande parotit kliniskt?

Answer 9

Unilateral med kan vara bilateral. Patienten har periodvis återkommande, smärtande, måttlig svullnad inom parotisregionen med ibland lätt feber. Saliven som pressas ut är flockitgt vitt material, smakar salt eller surt. Salivsekretion är nedsatt.

Question 10

Hur ser histologin ut vid kronisk recidiverande parotit?

Answer 10

Dilaterade intralobulära spottgångar och en lätt lymfocyter inflammation. I senare stadier inträder ökad fibros och körtelatrofi.

Question 11

Behandling av kronisk recidiverande parotit?

Answer 11

Konservativ.

Question 12

Varför kan sialografi vara viktigt diagnostiskt hjälpmedel vid kronisk recidiverande parotit?

Answer 12

Man kan påvisa sialekektasi

Question 13

Vad är sialektasier?

Answer 13

is cystic dilation of the ducts of salivary glands.[2] It may be caused by salivary duct strictures or stones (sialolithiasis).[3] It can also rarely be congenital.[4]

Question 14

Förutom infektioner som kan orsaka inflammation hos parotis kan även immunsjukdomar göra det. Ange några

Answer 14

Spottkörtelsarkoidos, sjögrens syndrom,

Question 15

Vad är Heerfordts syndrom?

Answer 15

Heerfordt’s syndrom, även känt som Heerfordt-Waldenströms syndrom, är en sällsynt tillstånd som betraktas som en variant av sarkoidos. Sarkoidos är en systemisk inflammatorisk sjukdom som kan påverka olika organ i kroppen, men den påverkar oftast lungorna och lymfkörtlarna men även spottkörtlar.

Question 16

Heerfordt’s syndrom kännetecknas av vilka egenskaper?

Answer 16

Svullnad av parotiskörtlar: En av de karakteristiska symtomen på Heerfordt’s syndrom är svullnad i de parotiska körtlarna, som är de största salivkörtlarna som finns på vardera sidan av ansiktet, nära öronen.

Uveit: Uveit är en inflammation i uvea, ögats mellersta skikt som innehåller iris, ciliärkroppen och koroiden. Patienter med Heerfordt’s syndrom kan uppleva ögonsymtom som ögonsmärta, rodnad och ljuskänslighet.

Feber: Feber är ett vanligt symptom vid många fall av Heerfordt’s syndrom och åtföljer ofta de andra symtomen.

Fasial nervförlamning: Vissa individer med Heerfordt’s syndrom kan utveckla förlamning av ansiktsnerven, vilket kan leda till svaghet eller förlamning i ansiktsmusklerna.

Andra sarkoidossymtom: Patienter med Heerfordt’s syndrom kan också uppvisa andra symtom på systemisk sarkoidos, såsom andningsproblem, hudutslag, ledvärk och trötthet.

Question 17

Behandling av Heerfordts-Waldenströms syndrom?

Answer 17

Behandlingen för Heerfordt’s syndrom innebär oftast användning av kortikosteroider eller andra immunosuppressiva läkemedel för att minska inflammationen och hantera symtomen. Prognosen kan variera beroende på allvaret av tillståndet och svaret på behandlingen.