Kirurgi Flashcards

1
Q
  • Hur stor andel av vuxna befolkningen har gallsten?

- Hur stor del är symptomgivande?

A
  • 10-25 %

- 10 %

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Gallsten relaterat till kön och ålder?

A

Vanligare bland kvinnor och ökande med ålder.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Var fastnar en gallsten som ger upphov till ett gallstensanfall?

A

Gallblåsehalsen eller ductus cysticus.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad leder en sten i gallblåsehalsen/ductus cysticus till?

A

Tryckstegring i gallblåsan när den försöker tömma sig i samband med födointag.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Anamnes gallstensanfall?

A

Smärta under hö arcus/epigastriet, ofta strålar ut i ryggen och upp mot höger skuldra. Attackvis med debut 15-60 min efter måltid, ihållande några timmar. Illamående/kräkning förekommer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad talar för kolecystit hos pat med misstänkt gallsten?

A

Smärta som består ≥6-8 h, särskilt om feber tillstöter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Status gallstensanfall?

A

Palpöm, ej peritonit, nedom hö arcus/epigastriet samt dunköm hö arcus.
Bukstatus kan vara normalt när anfallet gått i regress.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Lab gallstensanfall?

A

Leverstatus (inkl pankreasamylas). LPK, CRP (normala i regel). Temp. EKG, hjärtmarkörer + u-sticka ofta för diffdiagnostik.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Handläggning gallstensanfall?

A
  • Toradol (ketoralak)
    Allergi/kontraindikation NSAID - 1-2 ml Spasmofen.
    Otillräcklig effekt - opioid + spasmolytikum (Ketogan supp)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Uppföljning gallstensanfall?

A

Polikliniskt UL inom 4 v. Supp naproxen vb eller supp spasmofen (vid kontraindikation). Om noterat viss mat som gör det värre - undvik denna mat.
Sök åter om nya anfall som ej svarar på given smärtlindring eller i kombination med feber utan annan uppenbar förklaring.
Upprepade anfall - åb på kirurgmottagning, ställningstagande till kolecystektomi.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad innebär porslinsgallblåsa?

A

Förkalkningar i gallblåseväggen - prevalensen gallblåsecancer hos denna grupp = 25 %. Absolut indikation för kolecystektomi.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Hur beskriver pat en inflammatorisk smärta?

A

Djup, molande, smygande debut.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Hur beskriver pat smärta orsakad av kramp i glatt muskulatur (ileus, sten)?

A

Intervallartad, huggande.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad kan “pain out of proportion” vid buksmärta vara tecken på?

A

Ischemi, strangulation.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Ge exempel på diagnoser med plötsligt insättande svår buksmärta?

A

Ischemi (mesenteriell emboli)
Mekaniskt ileus med ruptur (cysta, aorta)
Perforation (ulcus, tarm)
Svår pankreatit (ibland)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Ge exempel på diagnoser med stegrande buksmärta?

A

Inflammatoriskt medierad smärta

  • appendicit
  • kolecystit
  • divertikulit
  • mildare pankreatit
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Ge exempel på diagnoser med intervallsmärta?

A

Gallsten
Njursten
Ileus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Ge exempel på diagnoser med brännande buksmärta?

A

Esofagit
Dyspepsi
Ulcus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad är speciellt för barn med buksmärta?

A
  • Ej alltid tydlig peritonit
  • Svårtolkad anamnes
  • Hastigare insjuknande vid app
  • Buksmärta även vid andra sjd
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad är speciellt för gamla med buksmärta?

A
  • Ej alltid tydlig peritonit
  • Många tänkbara orsaker
  • Vanligare med perforationer och andra akuta buktillstånd orsakade av underliggande cancersjd
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad är speciellt för gravida med buksmärta?

A

Bukorganen förskjuts. Kan ha diskretare symptom, vid misstanke om app/gallsten - använd i 1a hand UL.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Exempel på hur medicinering kan påverka presentationen av buksmärta?

A
  • Kortikosteroider och NSAID kan maskera inflammation och peritonit och orsaka perforation.
  • Kronisk opioidbeh kan ge dysmotilitet + hyperalgesi
  • Notera om pat har fått smärtlindring inför undersökning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vad är viktigt att fråga om avseende illamående/kräkning?

A
  • Kräkning före/efter smärtdebut? (Orsakad av smärtan?)

- Hematemes

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vad kan diarré vara ett tecken på?

A

Ospecifikt symptom tex:

  • gastroenterit
  • kolit
  • inflammatorisk process som retar tarmen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vad är viktigt att veta avseende avföringen?

A
  • Diarré/förstoppning
  • Melena (ulcusblödning)
  • Hematochezi (utan cirk.påverkan - distal kolonblödning)
  • “Kittfärgad” avföring (gallvägshinder, koledokussten, gallvägs-/pankreastumör)
  • Förändrade avföringsvanor, förvärrade över lång tid (GI-cancer)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vad talar ikterus för?

A

Lever-, gallvägs- eller pankreassjukdom.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Vilka symptom från genitalia aktuella att fråga om vid buksmärta hos kvinnor?

A
  • Blödningsrubbningar
  • Dysuri eller dysmenorré
  • Flytningar
  • Senaste mens & ägglossning
  • Sexualanamnes och preventivmedel
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Om rörelser förvärrar buksmärtan vad kan detta vara tecken på?

A

Peritoneal retning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Exempel på när PR kan vara indicerat?

A
  • Förstoppning
  • GI-blödning
  • Kolonileus
  • Urinstämma hos män
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Vad gör man med pat som står på metformin som ska röntgas med iv kontrast?

A

Utsättning i 2 dygn, kontroll krea innan återinsättning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Vad är en viktig skillnad mellan bedside UL och röntgenologisk UL?

A

Bedside UL används för att bekräfta/stärka klinisk misstanke (rule in).
Röntgenologisk UL kan användas till att diagnosticera eller avfärda vissa sjd (rule out).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

När bör en misstänka gynekologisk genes?

A
  • Fertil ålder
  • Graviditet
  • Låg buksmärta
  • Specifika gyn symptom såsom vaginal flytning/blödning, dysmenorré, amenorré, mensrubbning, spiral, eller misstänkt STI.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Vad göra om misstänkt gyn genes till buksmärta?

A

Kontakta gyn för undersökning + vaginalt UL. Lab: bukprover, u-sticka + u-hcg.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Vad måste misstänkas hos ung kvinna med låg buksmärta och chock?

A

Rupturerad extrauterin grav.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Hur stor andel av graviditeter är extrauterina?

A

2 %.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Hur ställs diagnosen X?

A

Positivt u-hcg + transvaginalt UL.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Vad avgör om X behandlas kirurgiskt eller konservativt?

A
  • Hemodynamisk stabilitet
  • S-hcg nivå (>7500 kir, <200 konservativ)
  • Grad av buksmärtor
  • Viabel grav (kirurgi)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Diff.diagnoser hos gravid kvinna med buksmärta?

A

X, cystit, hydronefros

Missfall, cystor, myomsmärtor, foglossning, preeklampsi, v. iliacatrombos, hotande prematur börd och placentaavlossning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Hos vilka kvinnor kan man misstänka bäckeninflammation?

A

Fertila, sexuellt aktiva kvinnor.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Vad innefattar bäckeninflammation?

A

Cervicit, pyosalpinx, endometrit, salpingit och tuboovarialabscess.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Symptom vid bäckeninflammation?

A

Konstant, tilltagande och ofta symmetrisk smärta i nedre buken. Ofta feber, missfärgade flytningar och mellanblödningar. CRP ev förhöjt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

När föreligger ökad risk för bäckeninflammation?

A

Partnerbyte, spiralinsättning, oskyddade samlag, abort, missfall och efter avslutad menstruation.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Hur behandlas ovarialtorsion?

A

Urakut tillstånd, op.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Hur ställs diagnosen ovarialtorsion?

A

Transvaginalt UL / DT.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Anamnes på ovarialtorsion?

A

Akut debut av ensidiga, låg buksmärtor. Svår smärta, ibland intervallartad.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

När kan feber och stegrat CRP ses vid ovarialtorsion?

A

Vid lång anamnes.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

Symptom ovarialtumör?

A

Symptom ofta i sent skede.

  • Uppdriven buk (ascites)
  • Tryckande känsla mot underliv/ändtarm
  • Täta miktioner
  • Påverkade avföringsvanor
  • Störningar menstruationscykeln
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

Hos vilka kvinnor är ovarialcystor vanligt?

A

Menstruerande (p-piller minskar risken).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

Vad är risken med funktionell ovarialcysta?

A

Kan rupturera och ge fri vätska och blödning i bukhålan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

Vid vilken storlek har ovarialcysta ökad torsionsrisk?

A

> 5 cm

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

Uppföljning vid DT fynd med ovarialcysta < 5 cm?

A

Krävs ej åtgärd/uppföljning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
52
Q

Anamnes cystruptur?

A

Akut debut, kraftiga, ihållande, låga buksmärtor. Kan debutera efter fysisk ansträngning/samlag. Debuterar ensidig men kan bli bilat pga spridning av blod i buken.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
53
Q

Prognos cystruptur?

A

Symptom avtar efter några timmar, försvinner efter 2-3d. Vid fortsatt blödning från cystkapseln kan pat bli cirk instabil.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
54
Q

Hos vilka pat är myom vanligast?

A

Medelålders kvinnor före menopaus.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
55
Q

Akuta symptom myom?

A
  • Vaginala blödningar (vid stora blödningar risk för cirk instabilitet)
  • Konstant nedre buksmärta
  • Feber vid myomnekros
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
56
Q

Status myom?

A

Ev resistens nedtill i buken.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
57
Q

Hur vanligt är endometrios bland fertila kvinnor?

A

5-10 %

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
58
Q

3 kardinalsymptom endometrios?

A
  • sekundär dysmenorré som tilltar i intensitet och duration över lång tid
  • djup dyspareuni
  • infertilitet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
59
Q

Utredning + behandling endometrios?

A
  • gynbedömning, transvaginalt ul
  • undvik akuta op
  • P-piller, GnRH-analog + smärtlindring
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
60
Q

Exempel på fysiologiska och anatomiska förändringar under graviditeten som kan försvåra diagnostiken?

A
  • fysiologisk leukocytos
  • har normalt högre ALP
  • anemi
  • takykardi
  • ökad AF
  • frånvaro av lokal peritonit
  • symtpom vid GI sjd kan misstolkas som grav relaterat (illamående, sura uppstötningar, buksmärta, kräkning)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
61
Q

Referensvärde för fysiologisk leukocytos hos gravid kvinna i v 33, 36 och 39?

A

33 - 14
36 - 15
39 - 16.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
62
Q

Största risken för foster hos sjuk gravid kvinna?

A

Försenad diagnos och beh av sjd som kräver kirurgi (som ex app, cholecystit och ileus)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
63
Q

Vad bör man tänka på vid kirurgi av graviditet?

A
  • samarbete med gyn/obs - bör bedömas inför och efter kir
  • trombosprofylax med lågmol heparin
  • pat i 3e trimestern vä sidoläge
  • undvik mobilisering av uterus
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
64
Q

Fördel och nackdel med laparoskopi jämfört med öppen kir på gravida?

A

+ minskad uterusmobilisering

- risk uterusskada (öppen troakarinsättningsteknik rekommenderas)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
65
Q

Vanligaste och näst vanligaste orsaken till akut buksjd hos gravida?

A

1 Appendicit

2 Gallstenssjd

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
66
Q

Varför bildar många gravida sludge och stenar i gallblåsan?

A

Östrogen ökar utsöndring kolesterol. Progesteron minskar utsöndringen av gallsyror och hämmar tömning av gallblåsan. (Kan tillbakabildas efter grav.)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
67
Q

Vad avgör om cholecystit hos gravid behandlas konservativt eller kirurgiskt?

A

Klinisk bild.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
68
Q

Behandling av ileus, gallstenspankreatit och svår pankreatit hos gravid?

A

Som hos icke-gravid.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
69
Q

Vad är Mallory Weiss syndrom och vad kan det orsaka?

A

Ett sjukdomstillstånd som kännetecknas av slemhinnesprickor mellan matstrupe och magsäck och kan orsaka blodiga kräkningar. Orsakas oftast av kraftiga kräkningar vid t.ex. alkoholism/bulimi.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
70
Q

Vilka utseenden på kräkningar kan vara viktiga att veta?

A
  • kaffesump (blod i kontakt med magsyra)
  • rött blod (mallory weiss, ulcus, esofagusvaricer)
  • matrester (ventrikelparalys, proximalt hinder)
  • fekal kräkning (distalt hinder)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
71
Q

Hur kan vätskebalansen bedömas?

A
  • törst & urinproduktion
  • hudturgor & slemhinnor
  • ökad AF
  • svår dehydrering (> 10 %)- hypotension, takykardi, stigande krea och Hb
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
72
Q

Diffdiagnoser vid illamående/kräkning?

A
  • illamående pga LM eller toxiska substanser
  • infektioner
  • ileus
  • inflammation i buken
  • tumörer
  • ulcus
  • tarmischemi
  • hjärtinfarkt
  • metabola orsaker
  • förhöjt ICP
  • lillhjärnsinfarkt
  • endokrinologiska orsaker (graviditet, diabetes)
  • cytostatika
  • postop eller strålningsinducerat
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
73
Q

Vid illamående/kräkning - när bör v-sond sättas?

A

Vid misstanke om ventrikelretention (ökad aspirationsrisk) eller ileus.
Alltid hos GBP op eller efter genomgången fundoplicatio (svårare att kräkas).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
74
Q

När är primperan kontraindicerat?

A

GI-blödning och ileus (ge ondansetron då ist).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
75
Q

Hur definieras förstoppning?

A

Färre än tre tarmtömningar/vecka under flera veckor eller mer än tre dygn mellan tarmtömningarna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
76
Q

Alarmsymptom vid förstoppning?

A
  • Blod- eller slemtillblandad avföring
  • Buksmärta
  • Viktnedgång och allmänpåverkan
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
77
Q

Status vid förstoppning?

A
  • Om buksmärta - bedöm om tecken till ileus/peritonit

- PR - blod, smärta, fekalier. Om tom ampull - strikturerande process högre upp?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
78
Q

Handläggning förstoppning (opåverkad, utan analgetikakrävande smärtor/feber/peritonit/lokal ömhet)?

A
  • PR fylld - klyx på akuten. Inled beh med movicol 4 x 2 i 3 dgr. Uppföljning vc (ev kolonutredning).
  • PR tom ampull - DT buk, om inga tecken till kolonhinder gör som ovan.
  • PR hård, svårgenomtränglig - fekalom? Överväg inläggning med movicol 8 x 1. Överväg plockning om ingen effekt 2-3 d.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
79
Q

Handläggning förstoppning - buksmärta, feber, lokal ömhet, resistenser, uttalad tympanism

A

Misstänk kolonhinder - DT buk. Överväg inläggning.

  • Lokal peritonit höger fossa kan beror på cirk.rubbning i utspänd cekalpol (mkt akut)
  • Palpabel tumör i rektum som misstänks obstruera - inläggning utredning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
80
Q

I vilka tre typer av smärta kan den akuta (<4v) nociceptiva smärtan vidare indelas?

A
  • Somatisk smärta (ytlig smärta, hud/ytliga strukturer)
  • Djup smärta (ledkapslar/muskler/annan vävnad)
  • Visceral smärta (från inre organ)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
81
Q

Hur uppstår nociceptiv smärta?

A

Genom att nociceptorer (smärtreceptorer) stimuleras tex av kemiska/mekaniska/termiska stimuli.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
82
Q

Hur upplevs somatisk smärta jämfört med djup & visceral?

A

Skarp, vällokaliserad till skillnad från molande och diffus.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
83
Q

Hur ser behandlingsstegen ut?

A
  1. Paracetamol
  2. Paracetamol och/eller NSAID (naproxen/ibuprofen)
  3. Tillägg stark opioid
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
84
Q

Till vem kan paracetamol ges?

A

Alla med normal leverfunktion utan känd överkänslighet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
85
Q

Till vilka bör man vara försiktig vid behandling med NSAID?

A
  • Ulcussjukdom i anamnesen
  • Inflammatorisk tarmsjukdom
  • Njursvikt
  • Blödningsrubbningar
  • Hypertoni och hjärtsvikt
  • Graviditet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
86
Q

Vad innebär den “takeffekt” som finns hos medelstarka opioider som tex kodein?

A

Doser över vad som är maximalt rekommenderat ger ökad risk för biverkningar men inte ökad analgetisk effekt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
87
Q

Vad är den korrekta dosen av en stark opioid?

A

Den som ger adekvat smärtlindring utan intolerabla sidoeffekter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
88
Q

Hur kan överdosering av stark opioid (sedering, andningsdepression) hävas?

A

Inj naloxon 0,4 mg/ml, 0,25-0,5 ml iv.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
89
Q

Varför kan naloxondosen behöva upprepas efter ett tag?

A

Pga kortare halveringstid än opioider.

90
Q

Vad heter långverkande morfin?

A

Dolcontin

91
Q

Vad är startdos morfin till opioidnaiv patient (obs ej äldre)?

A

5-10 mg po eller iv.

92
Q

Varför kan Ketogan (liksom oxykodon) ges till pat med njursvikt?
Vid vilket tillstånd är det ett andrahandspreparat?
Startdos?

A

Inga kända metaboliter. Njurstessmärta (och gallsten).

5-10 mg

93
Q

Oxykodon a) kortverkande b) långverkande

A

a) oxynorm

b) oxycontin

94
Q

Vad innehåller spasmofen?

A

3 olika morfinliknande opioider + papaverin + metylskopolamin

95
Q

Dosering spasmofen?

A

1 supp 1-4 ggr/d

1-2 ml sc, im, iv 1-2 ggr/d

96
Q

Hur beräknas vb-dosen hos pat som behandlas med långverkande opioid?

A

1/6 av dygnsdosen (om samma andministrationsform)

97
Q

Hur bör obstipation förebyggas hos pat som behandlas med morfin?

A

Laktulos 10-25 ml/d
Movicol 1-3 påsar/d
Laxoberal 10-20 droppar/d
(Vid svåra förstoppningsbesvär kan kombinationspreparat opioid + lokalt naloxon användas = Targiniq)

98
Q

Hur kan illamående förebyggas hos pat med morfin?

A

Primperan inj (5mg/ml) 2 ml/ 20 mg po/20 mg supp.
Ondansetron iv eller 4-8 mg po
Postafen 25 mg vid lättare besvär

99
Q

Varför bör morfin ges med försiktighet hos pat med njursvikt?

A

Aktiva metaboliter som kan ansamlas, risk för biverkningar. (Kan ist ge ketogan/oxykodon)

100
Q

Hur mycket vanligare är övre GI blödningar jämfört med nedre?

A

4-5:1

101
Q

Vad finns det för orsaker till övre GI-blödning?

A

Ulcus (>50%)
Blödande gastrit/esofagit (1/4)
Esofagusvaricer, Mallory-Weiss, nedsvalt blod, tumör, angiodysplasi, trauma, aortoduodenal fistel (efter aortgraft-op)

102
Q

Hur kan man bedöma storleken på en övre GI-blödning?

A

Spolning av v-sond.

103
Q

Handläggning av övre GI-blödning vid cirk instabil pat?

A
  • Narkosjour
  • Syrgas
  • 2 grova infarter, ringerbolus, PPI 80 mg följt av 8 mg/h i 72 h (alt bolusdoser).
  • Beställ 2-6 E konc
  • Grov ventrikelsond och spola med kranvatten tills klarnar
  • KAD
  • Ev IVA för stabilisering/operationssal för gastroskopi
104
Q

Handläggning av övre GI-blödning vid cirk stabil pat?

A
  • Hb >100 - fastande avd, övervakning puls + BT, Hb var 6e h

- Undantagsfall återkomma dagen efter för poliklinisk gastroskopi

105
Q

Vilka undantagsfall kan pat med melena göra poliklinisk gastroskopi dagen efter?

A
  • Hb >120
  • Ej rinnande melena
  • Ej kräkts blod
  • Helt opåverkad
  • Utan hjärt- lungsjukdom
  • Anamnes på några dagar
  • Återkomma vid försämring!
106
Q

Ca Hb gräns vid övre GI-blödning?

A
  1. Om hjärtsjuk 100-110.
107
Q

Hur bör man tänka kring koagulation och antikoagulantia vid övre GI-blödning?

A

Sätt ut antikoagulantia och trombocythämmande.
Reversera.
Överväg plasma om PK >1,6 eller misstanke koagulationsrubbning.

108
Q

När gastroskopi vid övre GI-blödning?

A

Akut om leversjukdom och/eller transfusionskrävande blödning.
Inom 24 h om cirk stabil och inga tecken till pågående blödning.

109
Q

När ges endokarditprofylax inför terapeutisk gastroskopi?

A

Om klaffprotes, -vitium eller hjärtmissbildning.

110
Q

Vilken endokarditprofylax inför terapeutisk gastroskopi?

A
Inf ampicillin (Doktacillin) 2g iv 30-60 min inför 
(Pc allergi - Vancomycin 1g iv 60 min inför)
111
Q

Hur bör man behandla pat med misstänkt/verifierad cirrhos med tecken till övre GI-blödning?

A

Som varicerblödning:

  • Gastroskopi fort, vb varicerligatur/skleroterapi.
  • Terlipressin 2 mg x 6 iv i 3d (sänka portaventrycket)
  • Antibiotikaprofylax (Ciprofloxacin 500 mg x2)
112
Q

Varför är pat med cirrhos känsliga för blödning?

A

Risk för leverkoma.

113
Q

Terapi ulcusblödning?

A

Gastroskopi.
Överväg angiografi och coiling av blödande kärlet hos högriskpat (>80, stor pågående blödning, skopverifierad blödn).
Om inget ovan fungerar - ev op.

114
Q

Vad är dyspepsi?

A

Symptombegrepp som innefattar smärtor/obehag i övre delen av buken, uppkördhet och tidig/obehaglig mättnadskänsla.

115
Q

Vad är funktionell dyspepsi?

A

Om organisk orsak ej kan påvisas till dyspepsin. För att skilja från organisk sjukdom måste gastroskopi göras.

116
Q

Vad är majoriteten av fallen med ulcus associerat till?

A

NSAID eller Helicobacter pylori.

117
Q

Varför bör uppföljande skopi för att kontrollera läkning göras vid ventrikelulcus?

A

Cancer ovanlig men förekommande orsak.

118
Q

Allvarliga komplikationer till ulcus?

A

Blödning och perforation.

119
Q

Vad är GERD?

A

Samlingsnamn på all syrarelaterad sjukdom i matstrupen (refluxbesvär).

120
Q

Hur diagnosticeras GERD?

A

Kliniskt vid tydlig anamnes. Halsbränna och sura uppstötningar talar starkt för GERD.

121
Q

Vad kan höga relativa hinder i GI-kanalen ge som enda symptom?

A

Refluxbesvär.

122
Q

Varningssymptom för malignitet vid ulcus/dyspepsi/GERD?

A
GI-blödning
Järnbristanemi
Viktnedgång
Palpabel resistens i buken
Förstorade lymfkörtlar
Tidig mättnadskänsla
Lång anamnes på tilltagande besvär/sväljningssvårigheter
123
Q

Vilka pat med dyspepsi ska gastroskoperas polikliniskt?

A

Symptomdebut >50.

Om varningssymptom oavsett ålder.

124
Q

Hur bör dyspepsi hos pat <50 som ej står på NSAID/ASA handläggas?

A

Låg risk organisk sjukdom. UBT eller F-H. pylori på vc. Eradikering vid positivt test.
Om utebliven förbättring/hög misstanke organisk sjd - gastroskopi.

125
Q

Vad bör man förskriva till pat med dyspepsi utan riskfaktorer?

A

Undvik PPI, välj i 1a hand H2-blockare (pepcid) 2v med uppföljande kontroll. Rökstopp.

126
Q

Behandling vid gastroskopiverifierat ulkus duodeni?

A

Eradikeringsbehandling 7d

  • PPI 20 mg 1 x 2
  • Metronidazol 400 mg 1 x 2
  • Klaritromycin 250 mg 1 x 2
127
Q

Behandling vid gastroskopiverifierat ulkus ventriculi?

A

Pos HP-test: Eradikeringsbehandling + PPI 20 mg x 1 till kontrollgastro 4-8 v.
Neg HP-test: PPI 20 mg x 1 + kontrollgastro 4-8 v.

128
Q

Hur länge bör man följa pat med ventrikelulcus med gastroskopi?

A

Till läkning.

129
Q

Hur bör man tänka med NSAID/ASA behandling hos pat med ulcus?

A

Sätt ut, om stark indikation - PPI som profylax.

130
Q

Hur handlägga pat med GERD på akuten?

A

Om behandling initieras (H2 blockare/PPI/Gaviscon) - uppföljning efter 2v på vc, då ställningstagande till gastroskopi.

131
Q

På vilka pat med GERD bör gastroskopi göras?

A

Alla pat med:

  • sväljningssvårigheter
  • smärta vid matintag
  • tecken till blödning
  • oklar/atypisk symptombild
  • tveksam effekt av PPI
132
Q

Vilket bland hiatusbråck är vanligast?

A

Glidbråck (cardia glider upp ovanför hiatus)

133
Q

Vilka besvär kan orsakas av glidbråck?

A

Sällan akuta besvär utöver reflux och dysfagi.

134
Q

Vad är ett paraesofagealt bråck?

A

Cardia nedanför hiatus men en glipa bredvid ger förutsättning för att en del eller större delen av ventrikeln hernierar upp i thorax. Mer akut än glidbråck.

135
Q

Varför är paraesofagealt bråck mer akut än glidbråck?

A

Delar av det inkarcererade innehållet kan få cirkulationsrubbning. Kräver snabb diagnos och behandling.

136
Q

Symptom vid paraesofagealt bråck?

A

Kräkningar. Svårigheter att svälja, smärta thorax, utstrålning till rygg och skuldra. Ibland allmänpåverkan och feber.

137
Q

Utredning vid paraesofagealt bråck?

A

Bukprover, blodgas, blodgruppering. BAS-test vid beslut om op. Ev EKG, troponin, D-dimer beroende på symptombild. DT thorax/buk.

138
Q

Hur ställs diagnosen paraesofagealt bråck?

A

DT thorax/buk. Kan även ställas vid gastroskopi.

139
Q

Handläggning paraesofagealt bråck?

A

Avlastande V-sond. Op efter radiologisk/endoskopisk diagnos. Op kan vänta till dagtid om ej allmänpåverkande eller alarmerande stegring CRP.

140
Q

Symptom perforerat ulcus?

A

Plötslig kraftig smärta. Ibland föregås av några dagars dyspeptiska besvär. Ligger still ofta blek och allmänpåverkad.

141
Q

Bukstatus vid perforerat ulcus?

A

Tyst buk, peritonitstatus. Muskelförsvar kan saknas hos ex äldre.

142
Q

Utredning perforerat ulcus?

A

Bukprover. Blodgruppering + BAS-test. EKG. DT kan bekräfta misstanke om fri gas, bör göras skyndsamt för att ej fördröja op. (Bedside UL på akuten kan visa fri vätska i buken.)

143
Q

Handläggning perforerat ulcus?

A

Kontakta kirurgjour. Smärtlindra. V-sond. Förbered pat för op. Inläggning, fastande med dropp. PPI (ex 80 mgx2). De flesta opereras, men om hög anestesirisk kan konservativ behandling + PPI bli aktuellt.

144
Q

Varför är esofagusperforation ett livshotande tillstånd?

A

Innehåll i matstrupen läcker ut i mediastinum vilket leder till mediastinit och snabbt pregredierande sepsis.

145
Q

Vad ses klassiskt vid esofagusperforation (Macklers triad)?

A

Plötsligt påkommen bröstsmärta och subkutant emfysem (mindre vanligt) på halsen efter kräkning.

146
Q

Vad kan esofagusperforationorsakas av?

A
  • Kraftig kräkning (ofta distal perforation med läckage ut i vä pleura).
  • Andra orsaker till plötslig tryckökning i esofagus såsom heimlich-manöver.
  • Iatrogena skador i samband med gastroskopi (ffa vid endoskopiska terapeutiska ingrepp).
147
Q

Status vid esofagusperforation?

A

Bröstsmärta, feber, andningsbesvör. Subkutant emfysem kring hals ca 25 %. Heshet, dysfagi och hematemes kan förekomma. Påverkade vitalparametrar.

148
Q

Utredning esofagusperforation?

A
  • Temp.
  • Bukprover, koagulationsstatus, blodgruppering + BAS test.
  • EKG. Ev D-dimer och troponin.
  • DT med peroral kontrast (direkt i samband med undersökningen). Vid perforation ses luft i mediastinum, ev kontrastläckage och vä.sidig pleuravätska).
149
Q

Handläggning esofagusperforation?

A
  • Inläggning med fasta, dropp, smärtlindring. Syrgas om tecken till cirkulatorisk svikt.
  • Konsultera kirurgjour tidigt, DT frikostigt om misstänkt esofagusperforation.
  • Överväg IVA/IMA då mediastinit ej sällan mkt aggressivt förlopp.
  • Antibiotika (Cefotaxim/pip/tazo).
  • Planera för thoraxdränage.
  • Behandlas oftast med gastroskopi och stentning i narkos. I vissa fall föredras op.
150
Q

Vilka är de tre trånga områden där främmande kroppar lättast fastnar i esofagus?

A
  • cricofaryngeusmuskeln (proximalt)
  • arcus aortae
  • nedre esofagussfinktern
151
Q

Möjliga orsaker till att främmande kroppar fastnar i esofagus?

A
  • Ofta ingen grundorsak, intagit något för stort
  • Mekaniskt hinder (zenkerdivertikel, striktur, web, ring (ex Schatsky ring), tumör, eosinofil esofagit)
  • Motorikstörning (akalasi, esofagusspasm mm)
152
Q

Vad är bra att fråga pat om vid främmande kropp i esofagus?

A
  • Liknande problem tid
  • Känd striktur i esofagus
  • Zenkerdivertikel
153
Q

Var brukar pat förlägga främmande kropp som ej sitter proximalt?

A

Jugulum.

154
Q

När bör främmande kropp i esofagus extraheras?

A
  • Snabbt vid misstanke om perforerande/retande föremål eller allmänpåverkan.
  • Övriga < 24h
155
Q

Vad kan prövas att ge i väntan på extraktion av främmande kropp esofagus?

A
  • Stesolid 2-5 mg

- Vischyvatten

156
Q

Hur bör pat med främmande kropp i esofagus följas upp?

A

Ingen uppföljning, men om upprepade besvär - gastroskopi för att utesluta organisk orsak. Esofagusröntgen & manometri om motorikstörning misstänks.

157
Q

Vad orsakas majoriteten (90-95 %) av alla kolecystiter av?

A

Gallsten som fastnat i gallblåsehalsen (ductus cysticus/ductus koledokus) vilket leder till tryckstegring i gallblåsan och en inflammatorisk process. Initialt aseptisk, kan bli sekundärinfekterad.

158
Q

Anamnes vid kolecystit?

A

Under timmar successiv stegrande molvärk nedom hö arcus, ofta utstrålning mot ryggen/hö skuldra. Feber/subfebrilitet, ofta sjukdomskänsla, illamående/kräkning.

159
Q

Status kolecystit?

A

Palpömhet nedom hö arcus/epigastriet, ofta med lokal peritonit, ibland palpabel resistens. Med/utan feber.

160
Q

Handläggning kolecystit?

A

Ibland behövs lungröntgen/DT buk/EKG för diffdiagnostik. Inläggning fastande med vätska, smärtlindring och remiss UL buk. Om allmänpåverkad/flera diffdiagnoser - akut DT buk.

161
Q

När ska pat med kolecystit antibiotikabehandlas?

A

Övervägs vid hög feber, frossa och allmänpåverkan och immunosupprimerade. Blododla!

162
Q

Vilken antibiotika vid kolecystit om indicerat?

A
  1. Pip-tazo

Pc allergi: Trimsulfa/ciprofloxacin

163
Q

Vad talar emot operation vid kolecystektomi?

A
  • Om dåligt hälsotillstånd i övrigt

- Lång anamnes >7d

164
Q

Hur behandlas kolecystektomi konservativt?

A

Fasta + dropp. Ev antibiotika och/eller UL ledd gallblåsedränering. Ev elektiv kolecystektomi efter 6-8v.

165
Q

Vad är akut pankreatit och vad kan svår pankreatit leda till?

A

Inflammation i pankreas, varierande engagemang av omkrinliggande vävnad - ödem, nekroser. Svår pankreatit kan leda till systemisk inflammation - multiorgansvikt med hög mortalitet.

166
Q

Vad orsakar pankreatit?

A

Alkohol (50 %)
Gallsten (40 %)
post ERCP, trauma, läkemedel, pankreascancer, hyperlipidemi, hypercalcemi, virusinfektioner, idiopatisk pankreatit.

167
Q

Behandling pankreatit?

A

Endast symptomatisk och understödjande. Gallstenspankreatit - gallop för att undvika nytt insjuknande.

168
Q

Anamnes pankreatit?

A

Ganska snabbt insättande, kraftiga smärtor i epigastriet, och/eller bukens övre vänstra del, ofta utstrålning mot ryggen. Kräkningar och feber 38-39 förekommer ofta.

169
Q

Status pankreatit?

A

Ofta kraftig palpömhet i epigastriet/vä arcus med lokal/generell peritonit. Tidigt kan tydligt status saknas.

170
Q

Nämn två diagnoser förutom pankreatit som kan ge förhöjt pankreasamylas? Hur högt värde talar starkt för pankreatit?

A
  • Perforerat ulcus och tarmischemi.

- > 3 x normalvärdet

171
Q

Vilket labprov ger indikation om svårighetsgrad av pankreatit?

A

CRP

172
Q

Utredning pankreatit?

A

Vid oklar diagnos/generell peritonit/påverkat allmäntillstånd - DT buk. Annars UL buk, fråga efter gallsten, behöver ej göras nattetid.

173
Q

Handläggning pankreatit?

A

Inläggning kirurgavdelning/IVA/AVA beroende på AT.
Rehydrering & smärtlindring & pankreatitkontroller. Sällan AB. Ej längre strikt fasta, om ej svårt illamående, kräkningar, smärta kan börja belasta GI kanalen.
Vid alkoholgenes - b-vit + oxascand vb.

174
Q

Vad innebär pankreatitkontroller?

A

Noggrann monitorering av sat, puls, BT, urinproduktion, temp och b-glukoskurva.

175
Q

Varför leder pankreatit till dehydrering?

A

Pankreasinflammation –> vätskeuträde retroperitonealt och i bukhålan. Kräkningar + oförmåga att försörja sig peroralt.

176
Q

Vad avgörs vätskebehandlingen av vid pankreatit?

A

Vikt, kardiopulmonellt status, dehydreringsgrad, klinisk bild. Diures: > 0,5 ml/kg/h.

177
Q

Vad orsakas ofta kolangit av?

A
  • Bakterieinfektion i gallvägarna pga avflödeshinder, vanligen pga koledokussten, tumör eller skleroserande kolangit.
  • Nyligen genomgången ERCP/förekomst av stent/drän i gallvägarna.
  • Tid op med koppling av tarm till gallvägarna (hepaticojejunostomi)
178
Q

Klinisk bild vid kolangit?

A

Sepsis med feber, frossa och allmänpåverkan. I regel ikterus + molvärk nedom hö arcus.

179
Q

Status kolangit?

A

Sepsisbilden dominerar. Buk palperas mjuk och ofta utan uttalat bukstatus.

180
Q

Handläggning kolangit?

A

Bukprover + blododling. UL beställs akut , behöver ej göras nattetid. Inlägges fastande, ev IVA med iv. vätska och antibiotika. Ställningstagande vidare handläggning avdelning (ERCP/PTC).

181
Q

Antibiotika vid kolangit?

A

Tazocin. (Vid allergi trimsulfa/ciprofloxacin).

182
Q

Vad är PTC?

A

Perkutan transhepatisk kolangiografi. Levern punkteras med tunn nål UL-lett, när träffar gallgång - kontrastfylles gallträdet och bilder tas. Följs ofta av internt/externt dränage.

183
Q

Vad är ERCP?

A

Endoskopisk Retrograd Cholangio- Pankreatografi. Går in endoskopiskt till duodenum, visualiserar papilla major, röntgengenomlysning. Kan extrahera stenar, stenta, dränera mm.

184
Q

Hur indelas orsakerna till ikterus?

A

Överskott av bilirubin i vävnaderna, orsaken kan vara

  • prehepatisk
  • intrahepatisk
  • posthepatisk
185
Q

Hur uppkommer posthepatisk ikterus och vad är ett annat ord för det?

A

Försämrat gallavflöde till tolvfingertarmen. Stasikterus.

186
Q

Ge exempel på benigna och maligna hinder vid stasikterus?

A

Benignt: Sten i gallgång, striktur, gallstens-pankreatit.
Malignt: Tumör i gallväg, lever, duodenum eller pankreas.

187
Q

Vid vilket bilirubin blir ikterus synligt i huden och i ögonvitorna?

A

50-70 mmol i huden. Syns ofta i ögonvitorna vid bilirubin kring 40.

188
Q

Anamnes stasikterus?

A

Mörk urin kan vara ett första symptom. Kittfärgad avföring, gula ögonvitor och klåda. Kort förlopp med buksmärta - koledokussten/pankreatit. Långdraget, nedsatt aptit, viktminskning - malignitet. Feber + stasikterus - kolangit.

189
Q

Vad är tyst ikterus?

A

Ikterus utan feber eller buksmärta.

190
Q

Status stasikterus?

A
  • Palpömhet + muskelförsvar i övre buken talar för inflammation (kolecystit/gallstenspankreatit).
  • Palpabel leverkant med resistenser, palpabel gallblåsa (Courvoisers tecken), avmagring eller lymfkörtlar supraklavikulärt talar för malignigtet.
191
Q

Hur ser ALAT ASAT resp ALP ofta ut vid stasikterus?

A

ASAT ALAT måttligt förhöjda, ALP kraftigt förhöjd. Om tvärtom indikerar leverparenkymskada, alt tidigt vid ockluderande koledockussten.

192
Q

Varför koagulationsprover vid stasikterus?

A

Dessa pat kan ha försämrad koagulationsförmåga.

193
Q

Radiologi vid stasikterus?

A

UL - bra förstahandsundersökning, gallsten, vidgade gallvägar, levermetastaser. Om ej finner uppenbar benign orsak - DT (UL dåligt kring papillområdet och pankreas).

194
Q

Handläggning tyst ikterus?

A

Ej alltid behov av att läggas in omedelbart men skyndsam utredning via kirurgklinik. Allmäntillstånd får vägleda.

195
Q

Vilka två obesitasoperationer dominerar i Sverige idag?

A
  • RYGB (Roux-en Y gastric bypass) = GBP

- SL (Sleeve gastrectomy)

196
Q

När brukar pat gå hem efter obesitaskirurgi?

A

Efter 1-2 d eller när de klarar av att få i sig 1 L vätska över en dag.

197
Q

Hur indelas komplikationer till obesitaskirurgi?

A

Akuta (inom 30 d)

Sena

198
Q

30-dagarsmorbiditet och 30-dagarsmortalitet vid obesitaskirurgi?

A

8 %

0,02 %

199
Q

Läckage vid obesitaskirurgi, vart kan det ske? När brukar det upptäckas? Hur vanligt är det?

A
  • GE (gastroenteroanastomosen), EEA (enteroenterala anastomosen) eller stapelraden.
  • Som regel innan pat skrivs ut men finns fall då det skett upp till 1 mån efter op.
  • 1 % drabbas.
200
Q

Status vid läckage efter obesitaskirurgi?

A

Svårbedömt bukstatus. Var frikostig med kontraströntgen vid allmänpåverkan, takykardi (>100) eller feber.
Om söker efter utskrivning - buksmärta och feber.

201
Q

Handläggning misstänkt läckage efter obesitaskirurgi?

A

DT buk, fasta. Om stark misstanke (septisk) eller konstaterad tarmperforation - pip/tazo.

202
Q

Behandling konstaterat läckage efter obesitaskirurgi?

A

Akut laparotomi/laparoskopi, dränage och i vissa fall stentning. Ev direktsuturering vid tidigt läckage.

203
Q

Efter vilken obesitaskirurgi är läckage oftast allvarligast och varför?

A

Gastric sleeve - ventrikelsaften mer toxisk då den innehåller galla och pankreasenzymer. Större läckage än vid RYGB, sitter ofta vid Hiska vinkeln och är svårbehandlat.

204
Q

Vad är Hiska vinkeln?

A

Esofagus sneda inlopp i ventrikeln.

205
Q

Varför ska pat som genomgår obesitaskirurgi ha trombosprofylax, och vad?

A

Obesitas riskfaktor för att utveckla DVT/lungemoboli. Fragmin 5000 E x 1.

206
Q

Vad är alimentär resp. biliär slynga?

A

Matförande resp gallförande tarmslynga.

207
Q

Vad kan knickbildning och stopp (anastomosförträngning) i EEA:n leda till?

A

Sekretion från ventrikelresten, gallblåsan och pankreas kan ej tömmas i tunntarmen utan backar upp i ventrikeln. Kan leda till så kallad “blow out” - buksmärtor, illamående, oförmåga att kräkas och hicka. (Om bara trångt i passagen från den alimentära slyngan - kräkningar + svårigheter att få i sig vätska)

208
Q

Diagnos och behandling anastomosförträngning EEA?

A

DT buk. Akut op - ibland bara passera EEA med enteroskop, ibland laparoskopi/tomi + gastrostomi.

209
Q

Var kan blödningar förekomma efter obesitaskirurgi?

A

Bukvägg, närliggande organ, porthålen, oment/mesenterium, eller lokalisationer där tarm delats med anastomosmaskin (vanligast).

210
Q

Symptom och handläggning anastomosblödning efter obesitaskirurgi?

A

Hematemes, melena, anemi. Avstannar ofta spontant. Utreds med gastroskopi, ges vätska och ev transfusion.

211
Q

Sena komplikationer efter obesitaskirurgi (6 st)?

A
  1. Ileus - op ger förutsättningar för interna bråck, nu dock mindre vanligt då slitsar sys igen. Invagination i trakt kring EEA:n specialfall efter RYGB.
  2. Internt bråck vid graviditet - vid allmänpåverkan + misstanke övervägs laparotomi.
  3. Stomalt sår - molvärk i epigastriet, anemi, blödning. Gastroskopi + PPI dubbel dos. - Kan även utveckla striktur - dysfagi + kräkningar. Ballongdilatation. (Vid lång anamnes kräkningar - misstänk tiaminbrist)
  4. Nutritionsproblematik - upptag B12, folsyra, järn, calcium, zink, mg påverkas. Långvariga kräkningar kan ge tiaminbrist och Wernicke-Korsakoffs.
  5. Hypoglykemi - debut ca 4 år efter RYGB.
  6. Gallstensbildning - i samband med viktnedgång.
212
Q

Symptom tarmischemi?

A

Varierar beroende på hur länge ischemin pågått. Allmänpåverkan. Pain out of proportion utan samtidig peritoneal retning är klassiskt. Ofta illamående, kräkning och eller kraftig tarmtömning/diarré. Tecken till GI-blödning kan förekomma. Triad: beskedligt status, pain out of proportion, kräk/tarmtömning.

213
Q

Orsaker tarmischemi?

A

Ileus med cirkulationspåverkan, arteriell/venös mesenteriell cirkulationsrubbning samt lågt cardiac-output (“non-occlusive bowel ischemia”)

214
Q

Vad är AMI?

A

Akut mesenteriell ischemi, cirkulationsrubbning orsakad av tromboembolisk sjukdom på artärsidan. Vanligast i tunntarm och högerkolon efter ocklusion av a.mesenterica superior.

215
Q

Varför hög mortalitet AMI?

A

Utöver att det är farligt - svår diagnos - ställs ofta sent. Ofta kärlsjuk/känd embolikälla (tex FF). Snabb kärlkirurgisk intervention kan rädda tarm från gangrän.

216
Q

Faser tarmischemi?

A
  1. Akut påkommen generell smärta utan peritonit. Tarmtömning/diarré
  2. Minskande smärtor - nekros. Illamående + kräk pga paralytiskt ileus
  3. Tilltagande buksmärtor och peritonit, tecken till GI blödning, feber.
217
Q

Vad bör misstänkas i första hand vid färsk blödning rektalt och cirkulationspåverkan?

A

Massiv duodenalblödning.

218
Q

Exempel på anledningar till blödning från kolon/rektum?

A

Divertikulos, cancer/polyper, inflammation, angiodysplasier, trauma mot anus/rektum, hemorrojder eller analfissur.

219
Q

Vilka två faktorer är viktigast att bedöma i den akuta situationen vid GI-blödning?

A

Blödningsnivå och storlek.

220
Q

Handläggning vid tydlig blödningskälla i analkanal, normal rekto, ej förändrade avföringsvanor, normalt Hb?

A

Lugnande besked. Behandla blödningskälla. Uppföljning husläkare/kirurgmottagning beroende på orsak.

221
Q

Handläggning om endast anamnestisk tarmblödning utan synlig orsak i anus/rektum, normalt Hb?

A

Hem, åter vid ny större blödning. Remiss vc för ställningstagande kolonutredning.