Kemiprov

Question 1

I periodiska systemet finns atomnummer. Vad är det?

Answer 1

Det numret talar om hur många protoner atomslaget har.
Också, finns det t ex 3 protoner så finns det 3 elektroner.

Question 2

Vad är valenselektroner?

Answer 2

Elektronerna i det
yttersta skalet i en atom.

Question 3

Vad är ädelgasstruktur?

Question 4

grupp 17 i det periodiska
systemet

Answer 4

Grupp 17 kallas halogener. Ämnena har lätt för att ta till sig en elektron. Har t ex 7 valenselektroner.

Question 5

Vad är molekylbindning och ge ett exempel på det?

Answer 5

Vid molekylbindning delar atomen på en eller flera elektroner för att uppnå ädelgasstruktur. Jonbindning och metallbindning är exempel. Atomer kan skaffa sig
fullt yttre elektronskal genom molekylbindning, jonbindning och metallbindning.

Question 6

Vad är jonbindning och ge exempel på positiv och
negativ jon?

Question 7

Vad är metallbindning?

Question 8

Vad är en neutrons uppgift?

Answer 8

Neutronerna håller koll på protonerna i
atomkärnan så att protonerna inte stöter bort varandra. Neutronerna
stabiliserar i atomkärnan kan man säga.

Question 9

Vad bestämmer vilket atomslag det är?

Answer 9

protonerna

Question 10

Vad är det periodiska systemet?

Answer 10

Det är en tabell över alla grundämnen och atomslag. Varje atomslag har ett nummer sk atomnummer. Atomnummret
talar om hur många protoner atomslaget har.

Question 11

Ädelgaser

Answer 11

• Ädelgaser är en grupp av grundämnen som tillhör grupp 18 i det periodiska systemet.
• Exempel på ädelgaser är helium, krypton och radon.
• De har fulla yttre skal och är mycket stabila.
• De inte vill sitta ihop med andra atomer
• de vill inte delta i kemiska reaktioner
• de vill inte vara med i kemiska föreningar med andra ämnen.
• Atomer vill likna ädelgaser alltså ha fullt i yttersta skalet.

Question 12

Elektronpar, vad är det?

Question 13

Varför vill atomer efterlikna ädelgaser och hur gör dom det?

Answer 13

Atomer strävar efter att uppnå ett fullt yttre elektronskal, vilket ger dem stabilitet. Genom att dela elektroner med andra atomer kan de uppnå denna stabilitet. Till exempel har väte en valenselektron och behöver en till för att nå det fulla K-skalet (2 elektroner). När två väteatomer binder sig till varandra genom att dela sina valenselektroner, får de båda ett fullt yttre skal.