Genetik test Flashcards

1
Q

Var i cellen finns generna?

A

Generna finns i cellkärnan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad består en kromosom av?

A

DNA. DNA är hela två meter långt men uppsnurrat i en spiral. Den är som en väldigt tunn tråd.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Hur är en DNA-molekyl uppbyggd?

A

Dom är uppbyggda av kvävebaser och sitter som trappsteg.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

gener

A

Man kan säga att generna bär information om hur vi ska vara och våra egenskaper. De har som ett recept som visar hur cellen ska bilda ett visst protein.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad menas med den genetiska koden?

A

Koden visar hur tillverkningen av ett visst protein ska vara.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad sker i cellens ribosomer?

A

Där tillverkas proteinerna med aminosyror, för att sedan alla proteiner ska ha olika uppgifter i kroppen. Den finns i cellen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Beskriv kort hur vanlig celldelning går till f

A

Kromosommassan fördubblas och fördelas på två nya celler. Då får de nya cellerna lika många kromosomer som modercellen. Så de fördubblas genom att kopiera sig kan man säga. Både celler har då 46 kromosomer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hur ärvs egenskaper?

A

Celler innehåller DNA som kromosomer består av. Kromosomer är som en lång tråd av DNA ihopsnurrat. DNAt innehåller information för de egenskaper du har. En uppsättning av denna information kallas för en gen. Gener kan till exempel innehålla information som bestämmer färgen på dina ögon. Alla människor har samma gener. Det som gör så att vi beter oss och ser olika ut är att dessa gener kommer i olika “versioner”. En allel. Vi har 23 kromosompar i kroppen, alltså 46 kromosomer i cellerna. Vi får 23 från våran mamma och 23 från vår pappa. Så vi får två stycken av varje gen.

Varje spermcell och varje äggcell innehåller 23 kromosomer, när de kombineras skapas en ny cell som har det antal kromosomer som en människa ska ha och den utvecklas och blir en bebis. När sperm/äggceller produceras i en människa så är vilken av de kromosomer i ett kromosompar som förs vidare slumpmässig. Alltså för varje gen en förälder har så förs en av versionerna av den vidare.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Meios

A

Meios är celldelningen av könsceller, alltså sperma och ägg. Det finns två steg av meios. Meios 1 har 4 faser och så har även meios 2. Steg 1 av meios 1 är att en diploid modercell delas i två haploida dotterceller. Sedan i steg två lägger sig kromosomerna i varje par intill varandra och gör en överkorsning. Då byts genetiskt material mellan dom som ökar den genetiska variationen. Efter denna delning har varje dottercell fortfarande 46 kromosomer, men består av två systerkromatider per kromosom. I steg 2 delas dottercellerna ytterligare, så de blir fyra. Nu innehåller varje cell bara 23 kromosomer vilket är nödvändigt för att sedan när spermien möter ägget så får zygoten det rätta antalet kromosomer, alltså 46.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Hur tillverkas proteinet insulin?

A

Insulin är ett hormon och produceras naturligt i bukspottkörteln. Insulin utsöndras då förhöjda nivåer av glukos befinner sig i blodet efter måltid. Bukspottkörteln ser då till att betaceller producerar och frisläpper insulin i blodomloppet som öppnar cellerna så att de kan ta upp glukosen. Den använder cellerna som energi. Man kan även framställa det syntetiskt med hjälp av t.ex genteknik.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Dominanta vs recessiva gener

A

Varje gen har minst två alleler. En av dessa brukar vara dominant och en recessiv. Om till exempel en allel är för brun hårfärg och en är för blå, så är den bruna dominant. Det finns tre olika sätt dessa kan kombineras på i ett korsningsschema. F f, ff och FF. FF blir brun, F f blir brun och ff blir blå.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Om man inte har 46 kromosomer?

A

Vissa har kromosomavvikelser. Det betyder att man antingen har fler är färre än 46 kromosomer. Då kan man t.ex lida av infertilitet, down syndrome och kortvuxhet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Varför föds det ungefär lika många flickor och pojkar varje år?

A

Ungefär varannan spermie har en y-kromosom och varannan spermie har en x-kromosom. Både Y och X kromosomer produceras med samma frekvens. Därför blir det ungefär 50/50. Om barnet får könskromosom X så blir det en flicka och könskromosom Y blir det en kille.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Hur går delningen till dottercellerna till?

A

en diploid modercell delas i två haploida dotterceller. Sedan i steg två lägger sig kromosomerna i varje par intill varandra och gör en överkorsning. Då byts genetiskt material mellan dom som ökar den genetiska variationen. Efter denna delning har varje dottercell fortfarande 46 kromosomer, men består av två systerkromatider per kromosom. I steg 2 delas dottercellerna ytterligare, så de blir fyra. Nu innehåller varje cell bara 23 kromosomer vilket är nödvändigt för att sedan när spermien möter ägget så får zygoten det rätta antalet kromosomer, alltså 46.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Innan en cell delar sig kopieras cellens DNA-molekyler så att de båda dottercellerna kan få varsin komplett uppsättning av DNA. Förklara hur denna DNA kopiering går till.

A

Varje DNA molekyl delar sig på längden genom att enzymer bryter bindningarna mellan kvävebaserna bryts. Då separeras DNA-strängarna som sedan fungerar som mallar för byggandet av nytt DNA.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Varför är du inte en exakt kopia av dina föräldrar?

A

VI får hälften av vårt DNA från vår mor och hälften från vår far. Det DNA vi ärver är helt slumpmässigt. Generna vi får är inte identiska till dess föräldrar och kan ha olika alleler. Under meiosen får varje könscell en unik kombination av gener. Rekombinationen som sker under meiosen ger barnet egenskaper som ingen av dess föräldrar har. Den ena föräldern kan bidra med mer dominanta kopior som gör att man blir mer lik den ena föräldern.

16
Q

Vad menas med förädling genom urvalsmetoden?

A

Det betyder att t.ex växter med önskvärda egenskaper väljs ut för att reproducera nästa generation. Det gör att deras genetiska anlag blir vanligare bland dessa växter över tid. Då kan man adla fram nya sorter eller raser som är önskvärda inom djur och växtförädlingen.