Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Kemi > Kemi > Flashcards

Kemi Flashcards

1
Q

Atom

A

består av en positiv kärna med protoner och neutroner som omges av negativa partiklar (elektroner). Materia är uppbyggt av atomer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Periodiska systemets uppbyggnad

A

indelning av grundämnen efter deras ökande atomnummer och elektronernas fördelning runt atomkärnan.
Vågräta rader: kallas perioder och ordningssiffran anger antalet elektronskal i atomen.
Kolumnerna: kallas grupper, det finns 18 st men man utgår ofta från 8 (utesluter) de 10 grupperna i mitten. Anger även antalet valenselektroner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Masstal

A

summan av antalet protoner och neutroner i en atomkärna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Atomnummer

A

Antalet protoner i kärnan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Atommassa

A

medelvärdet av massan för de ingående isotoper hos ett grundämne.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Elementarpartiklar

A

neutroner, protoner och elektroner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Molekyl

A

två eller fler atomer som binder till varandra med elektroparbindning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Grundämne

A

ämne som endast består va en slags atom.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Kemisk förening

A

Ämnen som består av minst två olika grundämnen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Excitation

A

atom som innehåller en elektron som har exciterats till ett skal på en högre energinivå. Faller tillbaka till sin ursprungliga plats och då utsöndras ljus.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Jon

A

en atom som har en positiv eller negativ laddning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Isotop

A

varianter av ett grundämne där antalet neutroner och masstalen är olika, men antalet protoner är det samma.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Blandning

A

består av minst två olika ämnen (partikelslag).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Homogen lösning

A

Blandning där man inte kan urskilja de olika ämnena, inte ens i mikroskop. Går att separera med hjälp av olika seperationsmetoder.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Heterogen lösning

A

blandning där man kan urskilja de olika ämnena.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Entropi

A

ett mått på oordning. Ett exempel på entropi är is som smälter. När isen är fryst har den låg entropi och är ordnad. När isen smälter till vatten blir molekylerna mer rörliga och oordnade, vilket ökar entropin. Så över tid går systemet från en mer ordnad form (is) till en mer oordnad form (vatten).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Jonbindning

A

kemisk bindning som uppkommer mellan en positiv och en negativ jon eller en metall och en icke metall. Jonerna bilder en kristall av elektrostatisk kraft.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Metallbinding

A

kemisk bindning som uppkommer mellan metallatomer genom att dessa atomer delar sina yttersta elektroner med varandra som är delokaliserade=utspridda. Stark bindning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Intramolekylär bindning

A

bindningar inom molekyler/mellan atomer
- kovalent binding
- jonbindning
- metallbinding

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Intermolekylär bindning

A

bindningar mellan molekyler
-dipol-dipolbidning
- vätebindning
- van der Waals bindning
- jon-dipol bindning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Elektronpar/ kovalent bindning

A

bindningar mellan ickemetaller. De uppkommer när två atomer delar ett, två eller tre elektronpar mellan sig.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Ädelgasstruktur

A

atom där det ytterskal elektronskalet är fullt med elektroner (8) st.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Elektronegativitet

A

mått på hur stark en atom kan attrahera valenselektroner från andra atomer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

polär

A

 Är dipoler, som innebär att en sida av ämnets molekyl är positivt laddad och den andra negativt laddad. Kännetecknas av att de kan skapa vätebindningar, dipol -dipol och van der Waals bindingar. Löser sig bra i vatten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Opolär

A

Är ej dipoler, kännetecknas av att de enbart kan skapa van der Waals bindningar, har därför mycket låg eller ingen alls löslighet i vatten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Dipol

A

en molekyl med ojämn fördelning av elektroner så att det bildas en negativ och en positiv pol. Man kan se detta på strukturen, den atom som har flest elektroner är mer negativ och den andra sidan blir då positiv.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Dipol-dipolbindning

A

kemisk bindning som uppkommer mellan två dipoler. Plus-ändan i den ena molekylen dras mot minus-ändan i den andra molekylen. Molekylerna ordnas i en regelbunden kristallstruktur i fast form.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Vätebindning

A

kemisk bindning som uppkommer mellan molekyler där det finns en väteatom som är bunden till en kväve-, syre- eller fluoratom. Är en starkare form av dipol-dipol bindning. Ex vattenmolekylen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Van der Waals bindning

A

kemisk bindning som uppkommer mellan två tillfälliga dipoler, detta är också tillfälliga dipol-dipol bindning. Påverkar molekylerna runt omkring till att också bilda tillfälliga dipoler. Elektronerna rör på sig och hamnar ibland mer åt ena håller av molekylen och tvärtom, detta gör att det blir en dipol. Dessa uppstår mellan opolära ämnen och är symmetriska (H:H/H-H).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Jon-dipolbindning

A

kemisk bindning som uppkommer mellan en positiv eller negativ jon och en dipol tillexempel mellan ett salt (joner) och vattenmolekyler.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

“lika löser lika”

A

samma bindningar löser sig i varandra.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Löslighet

A

ett mått på hur mycket ett ämne kan lösa sig i en viss mängd av ett lösningsmedel exempelvis salt i vatten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Emulsion

A

är en blandning av två vätskor som normalt inte blandas som tillexempel olja och vatten. En av vätskorna sprids i den andra i form av små droppar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Aggregationsformerna

A

fast, flytande och gas

35
Q

Fast

A

I ett fast ämne är partiklarna tätt och oftast regelbundet packade - de bildar en kristall.

36
Q

Flytande

A

värme tillförs och molekylerna eller atomerna rör mer på sig vilket gör att de blir oregelbundet packade.

37
Q

Gas

A

partiklarna rör sig fritt ifrån varandra.

38
Q

Vattnets kretslopp

A

vattnets kretslopp är processen där vatten avdunstar, kondenserar till moln och faller som nederbörd och rinner tillbaka till hav och mark.

39
Q

Kondensering

A

fasomvandlingen som sker när en gas omvandlas till en vätska.

40
Q

Avdunstning

A

ämne övergår från flytande till gasform under ämnets kokpunkt.

41
Q

Kokpunkt

A

temperaturen vid vilken vätskan kokar. Ett ämne kokar när dess ångtryck är lika stor som omgivningens tryck.

42
Q

Fryspunkt

A

den temperatur vid vilken ett ämne övergår från flytande form till fast form.

43
Q

Smältpunkt

A

den temperatur vid vilken ett ämne övergår från fast till flytande form.

44
Q

Absoluta nollpunkten

A

partiklarna är helt stilla vid -273,15°C

45
Q

kemisk reaktion/omvandling

A

nya ämnen bildas.

46
Q

Aktiveringsenergi

A

energi som krävs för att en kemisk reaktion ska komma igång.

47
Q

Fotosyntes

A

Gröna växter kan, tillsammans med ljusenergin i solens strålar, omvandla koldioxid och vatten, till druvsocker (glukos) och syrgas. Reaktionen kallas för fotosyntes. Koldioxiden tar växterna från luften genom klyvöppningarna, som sitter på undersidan av bladen.

48
Q

Cellandning

A

är den process genom vilken celler omvandlar druvsocker och syre till energi, koldioxid och vatten. Det sker i mitokondrierna.

49
Q

Salter löslighet i vatten

A

Det kan lösa sig i vatten eftersom det bildas jon-dipol bindningar mellan vattenmolekylerna och saltets joner. Detta sker genom att vattenmolekylerna lägger sig runt saltets joner (jonbindningen bryts). Antalet vattenmolekyler bestämmer hur mycket salt som kan lösa sig. När det inte löser sig mer är lösningen mättad och resterande salt lägger sig på botten. Det är en blandning då saltet kan återfås genom att vattnet avdunstar.

50
Q

Ozonproblematiken

A

Ozon (O3) är ett ämne som finns i atmosfären och skyddar oss mot UV-strålar genom att UV energin går åt till att sönderdela ozonen. Därav kommer den inte ner på jorden. Utsläpp av ozonnedbrytande gaser, freoner har tunnat ut ozonlagret och därav kommer fler UV strålar ner till jorden. Detta sker genom att de nedbrytande molekylerna delar på ozonet och därav stoppas inte UV-strålarna. Ozonet lagar långsamt sig själv då syre övergår till ozon då det utsätts för UV-strålning.

51
Q

Katalysator

A

Ett ämne eller material som påskyndar en reaktion utan att själv förbrukas. Det ser till att reaktionen sker men är inte med i reaktionen och omformas ej utan är kvar i sin ursprungsform.

52
Q

Inget försvinner

A

Kemisk minnesregel som beskriver att vid alla kemiska processer så försvinner ingenting, det blir bara något annat. Grundämnen som finns på jorden utan finns alltid kvar. Energi försvinner inte utan omvandlas.

53
Q

Kretslopp

A

Är en cyklisk process där ämnen eller energi rör sig genom olika delar av ett system och återvänder till sitt ursprungliga tillstånd.

54
Q

Försurning

A

Sker av fossila bränslen. Fossila bränslen + syre blir koldioxid, vatten och energi. Fossila bränslen innehåller svavel, kväve och kol. När de reagerar med syre då bildas svaveldioxid, kvävedioxid och koldioxid. Dessa gaser sprids ut i atmosfären där de reagerar med vattenånga, då bildas svavelsyra och salpetersyra och syrorna faller ner som regn och orsakar försurning.

55
Q

Havsförsurning

A

Ett ökade problem. Havet försuras av koldioxid då det löser sig vatten och bildar kolsyra, detta sänker pH värdet. Som i sin tur gör att organismer med kalkhaltiga skal får svårt att överleva (skalen vittrar sönder).

56
Q

Syra

A

De partiklar som avger en proton (H+). En syra blir inte sur förrän den blandas med vatten.

57
Q

Bas

A

Partiklar som kan ta upp en proton (H+).

58
Q

BUSA-reglen

A

Baser upptar syra avger (protoner H+).

59
Q

Neutralisation

A

En kemisk reaktion där en syra och en bas reagerar med varandra och det bildas ett salt och vatten.

60
Q

pH värde

A

Ett mått på surhet och koncentrationen av vätejoner i en vattenlösning.

61
Q

Indikator

A

ett ämne som används för att påvisa eller mäta. ex bestämma pH värde

62
Q

Diffusion

A

Allting sprider sig (diffunderar). Ämnen sprider sig från hög till låg koncentration. strävar efter hög oordning (entropi). Molekyler och partiklar rör sig slumpmässigt, sannolikheten att molekylerna och partiklarna blandas är större än att de sorterar sig var för sig.

63
Q

Osmos

A

Det är diffusion genom ett halvgenomsläppligt membran (tex cellmembran. Släpper igenom vissa partiklar men inte alla. Spontan process, kräver ingen energi. Ämnen rör sig från hög till låg koncentration.

64
Q

Konservering

A

Skyddar eller bevarar ett ämne så att det inte bryts ner, tex utesluta syra, skapa lågt pH värde, tillsätta konserveringsmedel, torka mat, tillsätta socker eller salt.

65
Q

Förbränning

A

förbränning innebär att ett ämne oftast ett bränsle som kol, ved eller bensin reagerar med syre och frigör energi i form av värme och ljus. Under förbränningen bryts bränslet ner och bildar ofta koldioxid, vatten och ibland andra gaser som föroreningar som exempelvis svaveldioxid om bränslet innehåller svavel.

66
Q

Organisk förening

A

ett ämne som innehåller kol, finns i allt levande.

67
Q

Kolhydrater

A

Finns enkla och sammansatta kolhydrater.

68
Q

Enkla kolhydrater

A

Är glukos och fruktos

69
Q

Sammansatta kolhydrater

A

Enkla kolhydrater som sitter ihop två och två, tex strösocker (glukos + fruktos)

70
Q

Sockerarter

A

Enkla sockerarter består av endast en sockermolekyler och sammansatta sockerarter består av två sockermolekyler.

71
Q

Växthuseffekten

A

Det kallas den uppvärmning som sker vid jordens yta och som beror på atmosfären och dess gaser.
- Är livsnödvändig, utan växhuseffekten hade det varit mycket kallt/minusgrader
- IR från solen absorberas av olika gaser i atmosfären, tex koldioxid, metan, vatten ånga och lustgas. Detta leder till att värmen hålls kvar på jorden.

72
Q

Global uppvärmning

A

Den dåliga växthuseffekten. Långsiktig ökning av jordens genomsnittliga temperatur. främst på grund av ökade mängder växthusgaser i atmosfären.

73
Q

Svaga syror

A

Avger endast en liten del av vätejoner (protoner). exempel ättiksyra, citronsyra, kolsyra och mjölsyra.

74
Q

Starka syror

A

Avger alla sina vätejoner (protoner). ex saltsyra, svavelsyra och salpetersyra.

75
Q

Varför jäser bröd

A

Jäsning uppstår när det blir syrebrist i degen, då omvandlas glykos till etanol (alkohol), koldioxid och LITE energi. Tillsätter vi socker finns det mer glukos för jästen att bryta ner och omvandla. koldioxid bubblorna som gör brödet fluffigt då glutentrådarna håller kvar koldioxiden i degen. Etanolen försvinner i ugnen (förångas).

76
Q

Fetter

A

Uppbyggd av glycerol och 3 fettsyror (fettsyrorna är uppbyggda av karboxylsyror som har långa kolvätekedjor). Glycerolen och dess bindningar är polära och kolvätekedjorna är opolära. När fettmolekylen skapas avges det vattenmolekyler och för att bryta bindningen behövs vatten.

77
Q

Mättade fettsyror

A

Saknar dubbelbindningar i kolvätekedjan. Är i fast form, är raka och ligger tätt ihop. Ex smör och mjölk.

78
Q

Enkelomättade fettsyror

A

En dubbelbindning i kolvätekedjan. Är flytande, är böjda. Ex olja eller nötter.

79
Q

Fleromättade fettsyror

A

Två eller flera dubbelbindningar. Är flytande och är böjda. Ex valnötter, fisk och rapsolja.

80
Q

Proteiners funktioner

A

Byggnadsmaterial (hår och muskler)
Enzymer påskyndar kemiska reaktioner i kroppen.
Hormoner
Trannsportproteiner (hemoglobin)

81
Q

Proteiners uppbyggnad

A

20 aminosyror bildar våra proteiner.

82
Q

Olika sätt att konservera livsmedel, tex gurka

A

Lågt pH: Proteinet i mikroorganismerna denatureras vilket gör att proteinet inte fungerar korrekt och därmed kan mikroorganismen inte försöka sig och överleva (proteinmolekylens struktur ändras) ej aminosyrorna som är viktiga.
Salt som drar ut vatten ur organismen (osmos)
Utestängande av syre

83
Q

Proteiners denaturering (koagulering)

A

proteiner kan denatureras på grund av: lågt Ph och hög värme. Exempelvis när man steker ett ägg. Proteinstrukturen ändras/koaguleras men förlorar ej aminosyror. Strukturen går ej att återfås.

84
Q

Varför är druvsockret energirikt

A

Fotosyntesen omvandlar koldioxid och vatten med hjälp av solens energi till druvsocker och syrgas. Druvsockret är energirikt eftersom solenergin lagras i dess kemiska bindningar. Potatisplantan kan använda det druvsocker som bildas till:
- Cellandning, för att få energi.
- Lagring som stärkelse, för att spara energi till senare.
- Byggmaterial som cellulosa, för att växa och förstärka sina celler.

Alla dessa processer är centrala för potatisplantans överlevnad och tillväxt.

Cellulosa är en polysackarid som består av långa kedjor av glukosmolekyler.

Kemi (5 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions