Ekologi Flashcards
gauses princip
Två arter som har likartade nischer kan inte samexistera, den som är effektivast kommer att konkurrera ut den andra.
Realiserad nisch
De ramar som arten i praktiken kan utnyttja. Ramarna är mer begränsade pga konkurrens från andra arter.
Fundamental nisch
De ramar inom vilken en art i princip kan utnyttja resurserna för överlevnad och fortplantning.
Ekologisk nisch
Det livsrum ifråga om abiotiska och biotiska miljöfaktorer och den roll en organism härigenom fyller i det ekologiska samspelet.
Toleransområde
det intervall avseende någon miljöfaktor inom vilken en viss organism kan överleva.
Aktiv konkurrens
När individer av en art aktivt försöker köra iväg artfränder för att få en resurs för sig själv.
Diffus konkurrens
När en art utnyttjar en resurs som även en eller flera andra arter utnyttjar. Konkurenterna behöver inte mötas. (ex en art äter på dagen och en annan på natten)
Konkurrens
Två individer utnyttjar samma resurs, de konkurrerar med varandra. Båda arterna missgynnas.
Symbios
alla former av samliv mellan organismer, inte bara de som är till ömsesidig nytta.
Mutualism
Samverkan till ömsesidig fördel, tex lavar som består av en alg och en svamp. Algen står för energiförsörjningen genom fotosyntesen och svampen utgör ett skydd som tex hindrar uttorkning.
Saprofyt
Lever av att bryta ner dött växtmaterial.
Parasitism
När en organism lever av enn anna. En parasit är vanligen mindre än sin värd, som den oftast inte dödar, åtminstone inte på kort sikt. Många svampar och insekter är parasiter.
Predation
En organism lever av en annan, som då dödas.
Biotiska faktorer
påverkan från andra levande organismer, tex att en art lever av, konkurrera med eller samverkar med en annan art. Innebär alltid en växelverkan mellan två eller flera organismer.
Är växtsamhällen (producenter), djursamhällen (konsumenter) och nedbrytare (destruenter).
Abiotiska faktorer
Icke-biologisk natur. Ljus, näringstillgång och förekomst av andra i vissa fall giftiga ämnen, temperatur, pH-värde, syretillgång och fuktighet.
Utgör förutsättningar för vilka arter som kan finnas i ett visst klimat. Denna typ av miljöfaktorer kan också sätta gränser för hur stor tillväxten av växter och djur blir.
Det icke levande miljöfaktorerna som kan påverka organismerna exempelvis eld, solljus, nederbörd, vind, näring, ph-värde
Det naturliga urvalet
De individer osm är bäst anpassade till miljön i ett visst område får störst avkomma och därmed för sina arvsanlag vidare till kommande generationer i högre grad än individer som är mindre väl anpassade.
Genotyp
organismens samlande arvsanlag
Fenotyp
organismens faktiska egenskaper, som är resultatet av kombinationen av arvsanlag (genotypen) och miljöpåverkan. Växelverkan mellan arv och miljö.
Mimikry
Vissa arter har utvecklat stor yttre likhet med andra arter som är giftiga eller på annat sätt farliga för att undgå predatorer. Tex blomflugor
Sekundära växtsubstanser
substanser i växter som inte direkt har att göra med tillväxt eller fortplantning, utan har andra funktioner som exempelvis kemiskt försvar mot växtätare.
Värdväxter
art eller grupp av växter som en viss insektarts larver livnär sig på. Många insekter är mycket specifika när det gäller vilken värdväxt de lever på.
korsbefruktning
när pistillen i en blomma befruktas ,ed pollen från en annan växtindivid. detta minskar risken för inavel vilket ökar gynnsamma kombinationer av arvsanlag. Finns det inte en annan individ i närheten som kan bidra med pollen kan fröproduktionen helt utebli.
självbefruktning
Pistillen befruktas av pollen från samma blomma.
Vindpollinering
växter som pollineras med vindens hjälp. Är chansartat och därför gynnas de av att sprida stora mängder pollenkorn med god spridningsförmåga. De är dessa växter många är pollenallergiker mot.
Dessa doftar inte, har ej nektar eller fina färger då de inte behöver väcka intresse hos insekter för att bli pollinerade. hade varit slöseri med resurser.
insektspollinering
Blommor som luktar gott, har nektar och är färgglada. Blommorna pollineras med hjälp av insekter. de har ofta något att erbjuda pollinatören, nektar eller pollen att äta. Växterna byter på så sätt en vara mot en tjänst, att bli pollinerad.
Mykorrhiza
svamphyfer/mycel som är förenade med träds eller andra växters rottrådar. ett mutualistiskt förhållande där svampen får energirika ämnen från växtens fotosyntes medan svamphyferna underlättar växtens närings-och vattenupptag.
ekosystem
ett stycke natur med allt vad där ryms av djur, växter och biotiska förhållanden, ex. egenskaper hos mark, vatten och klimat.
biosfären
summan av jordens alla ekosystem, det vill säga det tunna skikt kring jordklotet som hyser biologiskt liv.
biom
jordens ekosystem brukar delas in i ett antal huvudgrupper, så kallade biom
tropisk regnskog
skogar nära ekvatorn där nederbörd faller i stort sett året om, årstidsväxlingarna är små och temperaturen höh. Här finner vi några av jordens mest högproduktiva och artrika ekosystem.
taiga/tempererad barrskog
det nordliga barrskogsbältet som i kalltempererade områden sträcker sif runt hela jordklotet.
avrinning
den del av nederbörden som inte avdunstar, utan rinner av till bäckar, åar och till slut till havet. en stor del av avrinningen passerar grundvattnet med en del rinner av på ytan.
transpiration
avgång av vattenånga genom växternas klyvöppningar. Vattnet har växten tagit upp med hjälp av sina rötter i marken.
Genom detta vattenflöde i växten transporteras näring från rötterna till skott och blad.
