Kemi Flashcards

1
Q

Ekosystem

A

Innefattar allt levande och dess livsmiljö inom ett område

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Litosfär

A

Utgörs av det fasta materialet i jordskorpan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Hydrosfär

A

Omfattar allt vatten på jorden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Biosfär

A

Inbegriper jordens alla ekosystem som på ett eller annat sätt hänger samman

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Atmosfär

A

omfattas de gaser som finns ovan jordytan och i den porösa marken

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Teknosfär

A

Avser alla de ting som mäniskan har skapat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Ekosystemets kretslopp

A

Material och energi i ekosystemet återanvänds – via kretslopp.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Biogas

A

Blandning av metan och koldioxid + små mängder av andra ämnen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Kemisk bindning

A

En kemisk bindning är en attraktion mellan atomer i molekylen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad används biogas till?

A

Används för el och värme samt drivmedel.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Intramolekylära bindningar

A

Bindningar mellan atomer i en molekyl (intra =inom)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Intermolekylära bindningar

A

Bindningar mellan molekyler i ett ämne (Inter = mellan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Jonbindning.

Intramolekylär binding

A

binder samman joner, attraktionskrafter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Kovalent bindning.

Intramolekylär binding

A

Elektronparbindning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Polär kovalent bindning.

Intramolekylär binding

A

bindningselektronerna attraheras olika starkt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Metallbindning.

Intramolekylär binding

A

atomerna tätt packade lager på lager (metallkristall) metallatomerna släpper ifrån sig en eller flera elektroner till ett gemensamt elektronmoln (även kallat elektronhav; utspridda i hela metallkristallen) och de enskilda metallatomerna blir till joner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Dipol-dipol bindningar.

Intermolekylära bindningar

A

dipoler har en svagt positiv och en svagt negativ ände. Det uppstår en elektromagnetisk bindning mellan två dipoler, den positivt laddade änden riktad mot den negativa.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vätebindningar.

Intermolekylära bindningar

A

uppstår när en väteatom är bunden till en starkt elektronegativ atom och väteatomen binder till ett yttligare elektronegativ atom.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Van der Waals-bindningar.

Intermolekylära bindningar

A

tillfällig dipolbindning p g a förskjutningar av elektroner i elektronmolnet runt en molekyl.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Molekylära egenskaper

A

De egenskaper som kemikalien får genom de kombinationer av atomer och kemiska bindningar som bygger upp molekylen. (t ex storlek, form, laddning, elektronfördelning, elektronrörlighet, dipolmoment, polarisering)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Kemiska egenskaper

A

Är hur ett ämne påverkas vid upphättning.

Viktiga kemiska egenskaper är ett ämnes reaktivitet, flyktighet, fettlöslighet, vattenlöslighet etc.

De kemiska egenskaperna beror även på de molekylära egenskaperna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Homogen

A

I en homogen blandning kan man ej urskilja olika ämnen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

heterogen

A

I en hetrogen blandning kan man urskilja de olika ämnerna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Lösning

A

är en homogen blandning av två eller flera ämnen. I sådan blandningar kan man ej urskilja beståndsdelarna (ex. koksaltlösning, legeringar) Legeringar är homogena blandningar av metaller.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Emulsion
En emulsion är en blandning av två vätskor som normalt ej blandar sig lätt, exempelvis vatten och olja eller fett (ex. majonnäs, homogeniserad mjölk). Kan framställas genom att den ena substansen slås sönder till små droppar att de flyter omkring fritt i den omslutande vätskan.
26
Konservering av livsmedel: Torkning
Kan användas för att stoppa tillväxten av mikroorganismer. Mikroorganismer behöver vatten, men bakteriesporer kan klara lång tids uttorkning. Sänkning av vattenpotentialen används som konserverande metod vid saltning och i sylt genom tillsats av salt respektive socker. - eftersom det binder till sig vatten! (Typ sill och sånt)
27
Konservering av livsmedel: pH- styrning
surgör vanligtvis) Vid produktion av många livsmedel används pH-styrning som en konserverande metod (ex ättiksinläggningar av gurkor). Bakterier växer vanligtvis bäst vid pH 6-8.
28
Konservering av livsmedel: Värmebehandling & kyla
Mikroorganismer trivs bara inom vissa temperaturgränser (psykrofila, mesofila, termofila, hypertermofila). Mesofilerna är den största av de ovan nämnda grupperna.
29
omvandla materia
Fysikalisk omvandling. Kemisk omvandling. Biokemisk omvandling
30
Fysiska egenskaper: | Kvantitativa
kan vi fysiskt mäta. Är unika för ämnet | -Smältpunkt - Kokpunkt - Densitet - Förmåga leda ström - Förmåga lösa sig i t.ex. vatten/olja/etanol - mm
31
Fysiska egenskaper: Kvalitativa
upplever vi med våra sinnen. - Fysiskt tillstånd - Fas (gas, flytande, fast) - Del av en blandning alt. ett rent ämne - Färg - Lukt - Glans, lyster … - Storlek (area, volym) - Form (kantig, rund, vass…)
32
En fysikalisk omvandling innebär att:
något eller några av ämnets kvalitativa, fysikaliska egenskaper förändras såsom fas, form, storlek. * de kvantitativa, fysikaliska egenskaperna består d.v.s ämnets identitet består
33
Att ämnets identitet består innebär att
Molekylerna/atomerna består – inga nya typer av molekyler/atomer bildas Därmed: Inga nya ämnen bildas
34
Kemiska egenskaper:
Vilken förmåga ett ämnet har att reagera med ett annat specifikt ämne. Exempel på kemisk egenskap: - Citronsyra har förmåga att reagera med bikarbonat.
35
kemisk omvandling
emisk reaktion - innebär att: de ämnen som reagerar försvinner, ett helt nytt ämne bildas med egna, unika fysikaliska och kemiska egenskaper
36
Termokemi
Energi kan inte nyskapas eller förintas, bara omvandlas
37
Olika enegiformer
lägesenergi, rörelseenergi, värmeenergi, kemisk energi, elektrisk energi, kärnenergi, ljusenergi
38
Kommunal rening av avloppsvatten
fasta partiklar, syreförbrukande ämnen, närsalter, tungmetaller, smittämnen
39
4 element
Eld, jord, luft och vatten
40
Demokritos atomteori (grekarna)
Materia bestod av små odelbara partiklar som han kallade för atomer.
41
1600-talets syn. Robert Boyle
Robert Boyle upptäckte att teorin om 4 elementen hade brister: - Man upptäckte att eld inte var något annat än glödande partiklar och gaser. - Man hittade även nya gaser som koldioxid.
42
Boyles teori:
Gaser består av korpuskler och tomrum. Han införde också dessa begrepp: Grundämne: Ett ämne som inte kan sönderdelas i enklare element som ex väte/syre. Kemisk förening: Bildas då grundämnen reagerar med varandra (vatten =väte och syre har reagerat med varandra) Blandning: Bildas då flera olika kemiska föroreningar/grundämnen ligger tillsammans utan att de har reagerat med varandra.
43
1700-talets syn
Man var på jakt efter nya grundämnen och ifrågasatte om vatten var ett grundämne. Man upptäckte väte och syre och av en ren slump så upptäckte man att vatten bildades när väte och syre reagerar med varandra.
44
1800 talets syn
1800 upptäcktes batteriet. Genom elektrolys och batteri så kunde man tex sönderdela vatten för att få de olika grundämnena. Detta bidrog till att man upptäckte nya grundämnen. - Atombegreppet återförs in i kemin. - Matematiken når kemin - Periodiska systemet upptäcks.
45
Daltons atommodell
Är en utveckling av Doyles korpulskerteori. Dalton förfinade modellen genom att säga att atomer har följande egenskaper: - Atomer är extremt små - Atomerna är föreviga (kan ej nyskapas eller förstöras) - Atomerna för att visst givet grundämne är helt identiska. De har samma storlek, massa och vill reagera på exakt samma sätt. - Vid en kemisk reaktion bevaras alla de ingående atomerna. Nya kemiska ämnen fås genom att atomerna vid en kemisk reaktion kombineras ihop på ett nytt sätt. - För ett givet kemisk ämne ex h2O, är det sätt som de ingående atomerna binder till varandra identisk. Vatten är alltså alltid en kombination av 1 syre och 2 väte.
46
Atomvikten
Det man kunde se och bestämma var förhållandet mellan massan hos atomerna för de olika grundämnena. exempelvis så väger en svavel atom två gånger så mycket som en syre atom. Man upptäckte snart att det lättaste grundämnet var väte. Man visste inte hur mycket den vägde i kg men eftersom väte atomer var den lättaste fick den, den fiktiva atomvikten 1u. Väte= 1u Syre= 16u Svavel=32u
47
Bohrmodellen:
-Atomer består av protoner och neutroner som finns i atomkärnan. Runt atomkärnan cirkulerar elektroner i sina elektronbanor. - En atoms massa finns i atomkärnan - en atoms volym beror på de elektroner som cirkulerar runt atomkärnan - en atoms kemiska egenskaper beror på den eller de elektroner som finns i atomens yttersta skal
48
Protoner
positivt laddade. Bildar atomkärnan
49
Neutroner
Neutrala 0 laddning
50
Elektroner
Negativt laddade
51
Atomkärna och protoner/neutroner/elektroner.
Protonerna och neutronerna finns i atomkärna. Elektronerna snurrar runt atomkärna i sina elektronbanor (påminner lite om vårt planetsystem). Om atomkärnan skulle vara stor som en handboll så skulle de yttersta elektronerna finnas någon mil bort. Lite förenklat kan man säga att vikten hos en atom finns i atomkärnan och dess kemiska/fysikaliska egenskaper finns hos elektronerna och speciellt då hos de yttersta elektronerna
52
Valenselektroner
I innersta skalet finns det bara plats för två och rester sitter på den yttersta. Alltså om litium har 3 elektroner så sitter 2 på innersta och 1 på den yttre ringen.
53
Kemiska föreningar
En kemisk förening är ett ämne som består av två eller flera olika grundämnen som är kemiskt bundna till varandra. För att förstå uppbyggnaden av kemiska föreningar måste man behärska två saker: 1. Veta hur många elektroner det finns i det yttersta elektronskalet. 2. Känna till oktettregeln.
54
Oktettregeln
Innebär att alla atomer strävar efter att ha 8 elektroner i sitt yttersta elektronskal. Det finns undantag för de två första grundämnerna som är helium och väte som strävar efter att ha endast 2 st.
55
Kemisk förening: Molekylär
Hos en molekyl delar molekylens atomer på varandras elektroner så att oktettregeln uppfylls. Exempel på molekyler är vatten, koldioxid och alla kolväten.
56
Kemisk förening: Joner
Hos en jon har jonernas atomer stulit varandra elektroner så att oktettregeln uppfylls: exempel koksalt.
57
Hur många protoner, neutroner och elektroner har en Beryllium atom (atomnummer 4). Atomvikt 9,0u.
Vi kan direkt avläsa att den har 4 protoner (samma som atomnumret). Eftersom en atom är neutral (oladdad) så måste den ha lika många protoner som elektroner. Alltså den har 4 elektroner. Det är enkelt, en atom har alltså samma antal protoner och elektroner som dess atomnummer. Hur kan vi då bestämma antalet neutroner, lite bökigare men inte så svårt, man tittar på dess atomvikt! I det periodiska systemet kan vi se att dess atomvikt är 9,0 u. Eftersom elektronerna inte väger något, så utgörs hela dess vikt av protoner och neutroner. Vi vet att den har 4 protoner som väger 4u det fattas alltså vikt, alltså i det här fallet 5u. Dessa 5u utgörs av vikten hos neutronerna, eftersom varje neutron väger 1u så har Beryllium atomen 5 neutroner.
58
En aluminiumatom med atomnummer 13, väger 27u. Hur många protoner, neutroner och elektroner finns hos den aluminiumatomen?
``` Protoner= 13 då det är samma som atomnummer Elektroner= 13 samma som protoner Neutroner= 14 neutroner ```
59
Förklara skillnaden mellan ett grundämne och en kemisk förening, ge också ett exempel på ett grundämne samt en kemisk förening.
Grundämne: Ett ämne som inte kan sönderdelas i enklare element som ex väte/syre. Alla atomer består av grundämnena. Föreningar: Bildas då grundämnen reagerar med varandra (vatten =väte och syre har reagerat med varandra)
60
kemisk reaktion
Vid en kemisk reaktion bevaras alla de ingående atomerna. Nya kemiska ämnen fås genom att atomerna vid en kemisk reaktion kombineras ihop på ett nytt sätt.
61
Vad är kemisk fällning?
När man tillsätter en fällningskemikalie med positivt laddade joner kommer de att dra till sig föroreningarna som är negativt laddade. På så sätt klumpar föroreningarna ihop sig i flockar.
62
Vad är rost?
Bildas på järn i närvaro av vatten och syre.
63
vattnets tre olika aggregationsformer
Fast, flytande och gas.
64
En tensid består av två delar, vilka?
ensid kan upplösa smuts. ena änden i vatten och den andra i fett. tvål fungerar som tensid.
65
Polär och opolär lösningar
Två polära ämnen löser sig med varandra och två opolära löser sig med varandra. ett polärt ämne löser sig inte med ett opolärt ämne. Lika löser lika regeln.