KBT UU föreläsningar VT25 Flashcards

Question

8 karaktäristiska av tankefällor

Answer 1

Svart-vitt tänkande Övergeneralisering Godtyckliga slutsatser Tankeläsning Negativa prediktioner Förstoring/förminskning Känslotänkande Personalisering Etikettering Borde-påståenden

Answer 2

Identifieras Distansera sig från tankarna Ej fakta Bemöta el acceptera

Answer 3

Säkerhetsbeteenden Älta, grubbla Försöka förbereda ifall katastrofscenarier inträffar osv.

Answer 4

Kognitiv fusion: Att sammanblanda sina tankar med en förmodad verklighet. Att agera och reagera utifrån språkliga uttryck som om de vore identiska med de ting som de har satts i relation till, tex det är meningslöst och outhärdligt, jag är dålig, jag tar på mig en roll Hur motarbeta: Att säga orden om och om igen kan få det att tappa sin mening, brukar ex. inte ha samma känslomässiga påverkan / koppling om det sägs på annat språk än modersmål, osv. En etablerad relation består

Answer 5

Kognitiv fusion: Att sammanblanda sina tankar med en förmodad verklighet Att agera och reagera utifrån språkliga uttryck som om de vore identiska med de ting som de har satts i relation till. Att ta orden på orden Det är meningslöst och outhärdligt, jag är dålig, jag tar på mig en roll ex. Att säga orden om och om igen kan få det att tappa sin mening, brukar ex. inte ha samma känslomässiga påverkan / koppling om det sägs på annat språk än modersmål, osv. En etablerad relation består

Answer 6

Effektstorlekar har stagnerat Diagnoser vägleder inte behandlingar Behandlingsmodeller är spretiga, teoretiskt ospecifika och svåra att jämföra med varandra.

Answer 7

När man tex blir rädd för ett visst stimuli

Answer 8

När/var/hur/tankar/känslor/senast/känsla? Prioritering problemlistan Vad vill vi förändra? Miljö/relationer som bidrar till problem? Triggers/utlösande situationer? Konsekvenser? Vidmakthållande?

Answer 9

→ Det som tenderar att hända med mentalistiska konstrukt är att de resulterar i cirkelresonemang: vi vill hitta en orsak till beteendet, men ser också beteendet som en orsak till orsaken… Exempelvis: Jag är självkritisk för att jag har dålig självkänsla, men jag har också dålig självkänsla för att jag är självkritisk. → Kommer sällan någonstans genom att fokusera på det. Istället vill man lägga fokus på operationaliseringen, hur det faktiskt yttrar sig, och arbeta med de beteendena.

Answer 10

Klassisk betingning

Answer 11

Nja, man kan behöva vänta med beteendeuppgifter. När en förändring sker, sker det genom kognitiv mediering → behandlingsmetod kan vara både beteende- eller kognitivt inriktade. MEN ofta kan det krävas kognitiva interventioner innan patienten vågar sig på olika beteendeinterventioner.

Answer 12

Jobbar ofta utifrån olika teorier: Teori A: mina panikattacker är egentligen hjärtattacker som jag riskerar att dö av. Teori B: mina panikattacker är bara panikattacker och det kan kännas som att jag ska dö men egentligen är de helt ofarliga. Teori A/B inramning → använd skattning av teoriernas trovärdighet under behandlingen för att se eventuella framsteg (mål är att negativa tolkningar ska få en skattning på 10-20% trovärdighet) Enligt Bengt så handlar KBT i stora drag om det här med teori A och B

Answer 13

Övergripande mål → De mål patienten kommer med Kunna hantera min oro på ett bättre sätt Mekanismmål→ Det som driver symtomen bakom det övergripande målet Ökad tolerans av osäkerhet Övergripande: Markrörer som visar att nått målet (specifika mål) Oroar mig mindre - lägre värden på skalor som märker det Använder inte längre säkerhetsbeteendena xyz för att hantera oron Gör saker som xyz som är utanför min komfortzon Mrkanismmål: Minskad trovärdighet rörande olika antaganden som det positiva med oro ex. “Oro gör mig bättre förberedd”, “Vad skulle jag vara för mamma om inte jag oroade mig för mina barn”, “Om jag inte oroade mig för mina tentor såhär så skulle jag inte plugga tillräckligt”, osv. Markörer som visar att nått målet Minsking av värden på skalan “Oförmåga att hantera säkerhet” Lägre skattningar av trovärdigheten på olika antaganden Exempel på mekanismmål Teori A: Mitt problem är att jag är ful, får arbeta med att acceptera det och försöka dölja fulheten så mycket det går Teori B: Mitt problem är att jag upplever mig vara ful, men det är så att jag ser ut som folk gör mest. Många tycker även att jag ser bra ut.

Answer 14

Interventioner som leder till en ökad förståelse för problematiken och höjer motivationen till att förändras Psykoedukation Samtal kring ambivalens och motivation till förändring “Cost-benefit”-analyser Identifiera värderingar

Answer 15

Interventioner som underlättar distansering (“stepping back from problem”) Problemdekonstruktion Självmonitorering av problemet (ex. orostankar) Mindfulness Acceptans och validering Kognitiv defusion (distansering

Answer 16

Beteendeaktivering Kognitiv omvärdering / balansering av NA Kognitiv omvärdering av scheman / personliga övertygelser Beteendeexperiment (videos) Träning i skiftning av uppmärksamhetsfokus Strategier avstå från omedelbara responser på olika “triggers”

Answer 17

Exponering Compassion träning (ex. vid uttalad självkritik) Emotionsreglering och andra DBT-strategier Träning i interpersonella färdigheter, självhävdelse, etc. Problemlösning Övriga förändringsstrategier (för specifika problem) Andningsträning Blivit mindre vanligt pga kan istället användas som nya säkerhetsbeteenden av patienten Avslappningsträning, tillämpad avslappning Samma här. Imagery-metoder Ilske-kontrollstrategier Tidsplanering

Answer 18

Mekanistisk tillämpning av olika tekniker Ytlig symtombehandling Saknar teori Omedvetna tankeprocesser tas inte i beaktande Enbart positivt tänkande Bortser från den förflutna Ignorerar emotioner Begränsad tillämpbarhet Enkelt att lära sig Enbart korttidsterapi Anser att negativt tänkande orsakar psykiska störningar Den terapeutiska relationen anses oviktig Upplevelsen av starka emotioner under exponeringen är farlig för patienten

Answer 19

Jakob: Funktionell analys är ett bredare grepp som används för att beskriva hela patientens begrepp - historik, anamnes, över- och underskott. ABC, går in i en situation specifikt, vad händer i den situationen och vad är konsekvenserna. Topografiska analysen: beskriver bara problemet / beteenden, inte funktionen av beteendet Bengt: Kan tillägga att funktionella analysen ingår i KBT (tanke, känsla, beteende), kan ibland också kallas för “situationsanalys”.

Answer 20

Jakob: A: Antecedent (situation, tankar, känslor, kropp) B: Beteende C (kort): Konsekvens (kortsiktiga) C (lång): Konsekvens (långsiktiga) Inom forskning om inlärningsteori pratar man om SRC: situation, response, consequence. Sork: Situation, Organism (vad händer i personen → känslor, tankar, kropp), Respons (faktiskt beteende), Konsekvens Kan lägga till etablerade omständigheter i analysen (yttre och inre omständigheter) Bengt: Stork: Situation, Tanke, Organism (känslor), Respons, Konsekvens Han brukar använda STKB: Situation, (automatisk) Tanke, Känsla, Beteende och sen kort- och långsiktiga konsekvenser. Slutsats: ABC-modellerna är olika typer av funktionella analyser, den mer kognitiva inriktningen lägger större vikt vid tankens betydelse (sork vs. stork). → “Våra B:n är andras A:n” → Våra beteenden är andras triggande event, och vise versa. → Ett sätt för patienten att reflektera kring de kort- och långsiktiga konsekvenserna av sitt beteende.

Answer 21

Bengt: Det fanns inte så mycket evidens, att man som psykolog har en skyldighet att arbeta evidensbaserat, men idag finns det mer och mer evidens. → Tycker att den moderna PDT:n som kommer har många olika inriktningar, men skillnaden mellan PDT och KBT blir mindre med åren, hoppas att nuläget är en pre-paradigmatisk fas med olika terapiinriktningar såsom PDT och KBT och att det i framtiden bara kommer kallas för “evidensbaserad terapi”. → Finns idag ingen PDT-behandling som är överlägsen behandlingsutfall i KBT, men kan däremot vara likvärdig (såsom depression, social ångest). Jakob: De här behandlingarna bygger på teorier som vi vet ganska lite om. → Vad bygger de kliniska termerna och teorierna på för vetenskapliga teorier och begrepp “Jag gillar inte idén kring att man jobbar med undermedvetna känslor, och att jag som terapeut skulle ha bättre tillgång till dem än vad du som patient har. Jag sitter här och spekulerar kring vad du egentligen vill…” Bengt: Den totala öppenheten i KBT värderar jag väldigt högt, och den verkar inte finnas på samma sätt inom PDT.

Answer 22

Jakob: I praktiken, även om det inte är meningen, så tappar man ofta centrala dimensioner av det terapeutiska inom KBT → man gömmer sig bakom sina modeller, och gömmer sig för svårt emotionellt innehåll. Det finns väldigt många centrala och viktiga delar och en uppskattning för den terapeutiska processen inom PDT som KBT måste jobba mer för att uppmuntra. Nidbilden är att patienten inom PDT kan blir irriterad på att terapeuten fastnar vid minnen och känslor som patienten vill gå vidare från, medan nidbilden av KBT är att terapeuten vill jobba med modeller och hemuppgifter istället för att prata om känslor när patienten vill det, osv.

Answer 23

Bengt: Regelrätta exponeringar förekommer inte, utan beteendeexperiment. Ex. patienten har uppfattning att om jag säger någonting under fikarasten kommer alla skratta åt mig, då undersöker man “okej, hur kan vi undersöka det, vad skulle du säga”. → Patienten får prova och komma tillbaka och utvärdera. Inspelningar: maxa säkerhetsbeteenden i ena videon, ta bort dem i andra videon. “Oj, jag ser mycket bättre ut utan mina säkerhetsbeteenden än med dem”. “Okej, hur kommer det förändra ditt beteende framöver?”. Jakob: Initialt börja med nån form av värderingar och vad som är viktigt i livet, välja ut några händelser som varit smärtsamma som patienten får ta med sig in, upplevelsebaserad övning som patienten får gå in i → vad lärde du dig då? Koppla till vad patienten ser som viktigt idag. → Trots att du har kämpat så mycket med din ångest, så är du så långt ifrån där du vill vara. Jobba mycket med att motivera till förändring. Därefter medveten närvaro, självfokus, sedan exponeringsövningar. Inte så mycket betoning på vad som kommer hända, “vilka tankar tror du kommer uppstå?”, inte gå in och skatta trovärdigheten på tankarna utan mer se de som någonting som alltid kommer finnas där och går att “genomlida” ändå. Utvärdera efter exponeringen, “hur kändes det när tankarna fanns där ändå? Var det genomlidligt?”, osv. Utifrån ett ACT-perspektiv: innehållet i tankarna är inte så viktigt, utan man fokuserar mer på villigheten att tolerera obehagliga känslor. → Om man följer instruktioner för behandling av social ångest, skulle jag inte göra det på ett “ACT-sätt” utan då följer man ju den behandlingsplan som har mest evidens…

Answer 24

Bengt: ex. föra dagbok, skriva ner positiva händelser som motsäger grundantaganden. “Ska jag inte också skriva ner allt som går dåligt, som bekräftar mitt grundantagande?” → “Nejmen det har du ju gjort hela livet, nu är det dags att uppmärksamma det positiva!”. Även beteendeexperiment. Om man jobbar med NAT så kommer grundantaganden automatiskt att förändras. Jakob: Ur ett mer beteendeterapeutiskt / ACT-perspektiv, pratar man mycket om hjärnan som problemlösare, vi kommer ha mycket smärta och jobbiga känslor, jobbar med värderad riktning (hur skulle du föra dig i din drömvärld?), kring svårare antaganden som “jag är så värdelös”, skriva ner de tankarna / berättelse om den värdelösa personen som din hjärna säger att du är. Ämnar till att skapa distans, “åh där är den berättelsen igen”.

Answer 25

Bengt: Finns olika inriktningar och har svårt när personer är väldigt rigida i sitt sätt och sin metod. ex. “Jag jobbar bara med ACT, så jag skiter i de där övningarna”. Kan bli problematiskt när man ska vara så “ren” och bortser från evidensbaserade metoder som andra KBT-inriktningar bidrar med. Jakob: Tycker inte om idén om att vissa tankar skulle vara fel eller rätt, vill inte gå in i en konflikt kring huruvida man ska ha vissa tankar eller ej. Patienten tror ofta att de “gör fel”, och att terapin i så fall kan bekräfta det, “du gör fortfarande fel som tänker såhär”. Man ska vara öppen, ex. jobbar Jakob inte med ALLT inom ACT, men tycker man fortfarande ska vara noggrann med teori med varför man gör specifika saker, använder specifika metoder osv. → Som med smörgåsbordet, man ska tro på sin teori.

Answer 26

Jakob: ACT kan vara lite flummigt, så är problemet mer konkret skulle jag nog rekommendera “vanlig KBT”. ACT används främst vid mer ospecifika tillstånd såsom utmattning, smärta, IBS, osv. ACT är lite mer interaktivt, man är inte lika bunden till den strikta “sitta i stolen"-typen av terapi. Bengt: När patienten inte har tillgång till tänkanden, då är beteendeinriktad KBT bättre (ex. vid allvarligare utvecklingsvariation). Och ACT kommer ha ett bestående intryck på alla terapier är det här med värderad riktning → kan lägga in i väldigt mycket, såsom beteendeaktivering,

Answer 27

hur man kan förstå språkutveckling utifrån operanta teorier. → Sätt för anala inlärningsteoretiker att visa att man kan predicera och framkalla beteende. → ACT börjar gå lite ifrån det…

Answer 28

Idag är det vanligt inom både KBT och PDT att använda skattningsskalor för att utvärdera behandlingsresultat. LÄS PÅ OM SKALOR NI ANVÄNDER SÅ NI HAR SVAR PÅ FÖLJANDE FRÅGOR (= UNDERLAG TILL DISKUSSION MED PATIENTEN) Om patienten har värde X på skala Y, vad säger det värdet om hur stort problemet är? Finns gränsvärden på skalan, vad säger de? Om patienten under behandlingen förbättras till värde X från Y, är det ett bra behandlingsresultat? Vilka förändringar på skalan brukar ske efter en behandling i studier? Hur stor förändring på skalan behöver ske för att det ska kunna anses vara en tillförlitlig förbättring (Reliable change index, RCI)? Är förbättringarna kliniskt meningsfulla?

Answer 29

Mål inom behandling för ocd: “inga tvångstankar” vs. “hur berörd och påverkad man blir av sina tvångstankar”.

Answer 30

OLIKA NIVÅER AV ÅTERKOPPLING (CLINICAL FEEDBACK) → ENLIGT KRÄGELOH ET AL. (2015) Kategori 1: Ingen återkoppling till varken terapeuten eller klienten Kategori 2: Återkoppling enbart till terapeuten Kategori 3: Återkoppling till såväl terapeuten som klienten Kategori 4: Återkoppling till såväl terapeuten som klienten samt efterföljande diskussion mellan dessa rörande återkopplingen Kategori 5: Återkoppling till såväl terapeuten som klienten, diskussion av återkopplingen och anpassning av terapin utifrån vad återkopplingen visar

Answer 31

Ökar terapeutens medvetenhet och fokus Identifierar snabbt terapier som har ”avstannat”. Omarbetning av fallformuleringen kan då vara befogat Ökar klientens medvetenhet om ”triggers” samt förbättringar/försämringar samt klientens motivation till att samarbeta kring en förändrad fallformulering Jämförelser kan göras mot förväntad förbättring ”Feedback intervention theory assumes that when a clinician is provided with feedbackc about a patient progress, a comparison is made between the feedback and a goal or standard. When a discrepancy is noted between the goal and feedback, clinicians will be motivated to adapt the therapy Identifierar ”blinda fläckar” Terapeutens övertro på den egna effektiviteten Terapeuter uppskattar att 80-90 % av deras patienter blir klart hjälpta av den psykoterapeutiska behandlingen 90 % av psykoterapeuterna tycker att de presterar betydligt bättre än de flesta andra psykoterapeuter ROM balanserar denna bild ;) Terapeutens oförmåga att predicera negativa utfall Att via ROM bli medveten om försämringar ökar sannolikheten att terapeuten diskuterar en sådan utveckling med klienten och vidtar åtgärder Återkopplingen ökar också sannolikheten att patienten tydligare kommunicerar sitt lidande till terapeuten Terapeuten överskattar hur god terapeutisk relation han/hon har med sina patienter ROM kan ofta identifiera alliansproblem som kan diskuteras med patienten Terapeuten får ny viktig information Ny information som framkommer utifrån ROM och diskussion av denna med patienten kan föranleda (”prompta”) terapeuten att vidta förändringar av behandlingsplanen

Answer 32

Förmåga att: Kunna välja de mest relevanta utvärderingsmåtten för den aktuella problematiken Kunna tolka utvärderingsmåtten (gränsvärden, normer) Kunna hjälpa patienten att självregistrera → Exempelvis situation, tanke, känsla, beteende, konsekvenser (kort /lång sikt) Kunna dela information från utvärderingsmåtten med patienten på ett sådant sätt att patienten kan utläsa om framsteg sker eller inte Kunna använda svaren på olika utvärderingsmått i terapin, anpassa terapin utifrån vad utvärderingen visar Alla hemuppgifter ska vara skriftliga, annars kommer patienten troligtvis inte att genomföra den → även om det bara är en kort anteckning. → Jätteviktigt att uppmuntra när hemuppgift utförts (ex. gå i mataffär för första gången på länge), men måste kännas genuint och träffsäkert!

Answer 33

De uppskattar att få tillgång till vad de visar De berättar ofta att formulären normaliserar ”Om det finns formulär som tar upp precis det jag har problem med så kan jag inte vara den enda i världen med dessa besvär” De tycker att utvärderingsmått även konkretiserar för dem vad problemet är ”För mig var allt bara någon diffus ångest, formulären hjälpte mig att bättre förstå ångesten” De gillar att se grafer över förbättringar, bättre än tabeller 😊 ”Jag brukar ta fram graferna och titta på dem när jag har en dålig dag, kanske även fylla i BDI-II och se att inte så illa som var hösten-2016” Redovisa klientens skattningar i en graf istället för tabell!! → Mycket enklare (och roligare) att se hur utvecklingen faktiskt har sett ut. ”Use a graph to show progress to patients. Patients who had the opportunity to view their progress graphically seemed to have a stronger understanding of measurement-based care” → Viktigt att betona att vid behandlingens slut så är det inte terapin som tar slut, utan den terapeutledda terapin! Och förhoppningsvis har terapeuten kunnat hjälpa patienten/klienten till självhjälp, så att om denne fortsätter på samma spår så kommer förbättringen att fortsätta!

Answer 34

Beskrivningar av det man inte vill, tex om ett mirakel hände skulle jag vakna upp och inte vara rädd för att jag har cancer

Answer 35

Om ett mirakel skedde så ditt liv blev bra, hur skulle det märkas?

Answer 36

Jakobs svar: en katastroftanke blir över tid en NAT eftersom den till slut kommer automatiskt. Man kan klassa under NAT, men de är så förekommande att de hamnat i en egen klass.

Answer 37

Jakobs svar: i terapeutiska grenar som är affektfokuserade finns det en poäng att särskilja dem. Om det ställs en PDT-tentafråga om det, kan det vara viktigt att vet skillnaden mellan dem, men annars tolkar jag det som att det går att använda utbytbart.