kbt 2

Question 1

Vad gör du om klienten inte gjort hemuppgiften

Answer 1

1. Du skall inte ge negativ kritik eller visa besvikelse då det kan vara bestraffande för klienten.
2. Du skall inte undvika att prata om det då förstärker du det beteende och personen kommer inte göra hemuppgiften nästa gång.

DU SKA
Visa att du vill hjälpa klienten på ett varmt och icke dömande sätt. genom att fråga genom att fråga upp om varför den inte blev gjord.

Question 2

Nämn de 4 olika sätten att fråga upp om varför en hemuppgift inte gjordes.

Answer 2

1. har klienten tänkt göra uppgiften? - har klienten bara glömt bort att göra den , hur ska man göra nästa gång då.
2. har patienten känt sig motiverad att göra uppgiften? - har personen förstått varför man ska göra uppgiften och vad det kortsiktiga och långsiktiga syftet blir.
3. Har patienten försökt göra uppgiften? - har personen velat men inte vetat hur den ska göra, har den förstått vad den ska göra? eller har uppgiften varit för svårt? Eller finns det något annat hinder.
4. Fungerar inte uppgiften?- utforska då vad det är som inte fungerat- har klienten stannat kvar tillräckligt länge under exponeringen, har hur ser förväntningarna ut kring uppgiften är dom för stora eller är dom realistiska.

Question 3

Sokratiskt frågande gör man för att

Answer 3

1. samla information
2. titta på det man samlat på olika sätt tillsammans med klienten
3. Uppmuntrar klienten att göra egna planer om vad man kan göra med information som kommit fram.

Question 4

Sokratiskt frågande är bra för ?

Answer 4

Klienten blir mer aktiv när den får utveckla sina resonemang.

Question 5

sokratiskt frågande dom 4 stadierna

Answer 5

1. fråga frågor som klienten vet svaren på
2. lyssna- uppmärksamma känsloord, kvalitetsord, och kvantitetsord.
3. Summera - för att kolla om klienten och terapeften har förstått på samma sätt.

4. Syntetiserande och
analyserande frågor –
Uppmuntrar utvecklingen av en
ide eller ett tema eller förfinar
viktig information

Question 6

nämn det 10 tankefällorna

Answer 6

1. Svart-vitt tänkande
   Att se saker onyanserat, antingen - eller, allt eller intet. “ ingen tycker om mig
2. Övergeneralisering
   Du ser en negativ händelse som ett teckenpå att allt är fel, t.ex. du misslyckas på en tenta och tänker ”Jag kan ingenting”.
3. Etikettering
   Du tillskriver dig själv och andra allmänna,negativa egenskaper, ”jag är en bluff”, ”hon är en skvallerbytta”.
4. Borden/ måsten
   Du säger till dig själv att saker och ting bör eller måste vara på ett visst sätt. Du sätter orealistiska krav på sig själv.
5. Tankeläsning
   Du tror att du vet vad andra tänker utan att du har belägg för det, ”Hon tycker inte om mig”..
6. Känslotänkande
   Du låter dina känslor styra din uppfattning om verkligheten. ”Jag känner mig värdelös, ingen vill vara med mig”.
7. Katastrofiering/ tänk om …..
   Du tror att allt kommer att gå åt skogen och du kommer inte att fixa det, ”Det blir hemskt om jag misslyckas”. ”tänk om jag går i konkurs”.
8. Personifiering och
   självanklagelser
   Du tänker att allt handlar om dig eller att allt är ditt ansvar och ditt fel.
9. Selektiv perception
   Du ser bara vissa delar av helheten, de negativa, och ignorerar det positiva eller du jämför dig med de som är mer
   framgångsrika, och inte med de som har det sämre, etc.
10. Förstoring/förminskning
    Du gör en höna av en fjäder när du misslyckas och förringar dina framgångar. Du har svårt att ge beröm till dig eller andra

Question 7

Hur man bryter tankefällan

1. Svart-vitt tänkande
2. Övergeneralisering

Answer 7

1. Försök att se gråskala. Var mindre kategorisk. Använd
   hela spektrat, 0-100.
2. Undersök konkreta belägg för det som övergeneraliseras. Undersök hur ofta det hade hänt i det förflutna. Hur ofta har du tänkt så och vad blev det faktiska utfallet?

Question 8

Hur man bryter tankefällan

3. Etikettering
4. Borden/ måsten

Answer 8

3. Undersök faktabevis. Nyansera.
4. Sätt saker och ting i perspektiv. Hur viktigt kommer
   det att vara om 10 år? Vilka krav är realistiska? Hur viktigt är det i jämförelse med andra saker som händer
   i världen. Ersätt ”måsten/borden” med ”jag skulle vilja/det vore bra/jag skulle föredra”. Sänk kraven till
   70%. Fokusera på nuet.

Question 9

Hur man bryter tankefällan

5. Tankeläsning
6. Känslotänkande

Answer 9

5. Undersök faktabevis. Sök alternativa förklaringar till
   varför andra beter sig som de gör. Använd andra som
   referenspunkt, bl.a. genom rollspel – omvända roller).
   Fråga andra.
6. Skilj känsla från fakta. Känslor duger inte som bevis i
   en domstol. Gör ett rollspel mellan det rationella och
   det emotionella.

Question 10

Hur man bryter tankefällan
7.Katastrofiering/ tänk om
8. Personifiering och
självanklagelser

Answer 10

7. Undersök faktabevis. Testa hypoteser. Vad är det värsta som kan hända? Vad är det bästa som kan hända? Det mest sannolika? Bli statistiker. Skilj på möjligt och troligt. Ta fram och följ upp bilden av den
   yttersta katastrofen.
8. Lyft blicken, använd andra som referenspunkt , inta
   andras perspektiv, fråga andra. Undersök fakta. Sluta
   anklaga dig själv. Hur mycket ansvar har just du? Vad i
   situationen har kunnat bidra att det har blivit som det
   blev.

Question 11

Hur man bryter tankefällan

9. Selektiv perception
10. Förstoring/förminskning

Answer 11

9. Uppmärksamma fler aspekter av situationen. Gör en lista på det som är positivt. Jämför dig med de mindre
   lyckligt lottade. Schemalägg positiva aktiviteter.
10. Undersök faktabevis. Se saker i rätt perspektiv. Vad är
    realistiskt att tänka? Ge dig erkännande för framgångar och se motgångarna i ett större perspektiv.

Question 12

Det finns 3 typer av konceptualiseringar , vilka?

Answer 12

Fall konceptualisering = B+K
Kognitiv konceptualisering = K
Beteende analys = B

Question 13

Affektintervju, ge exempel

Answer 13

frågor om vilka känslor som har upplevts problematiska av klienten.
Exempel
1. Blir du ofta … (känslan)? Berätta om hur känslan fungerar för dig.

2. Berätta om en situation när du kände dig …
3. Vad utlöste din känsla
4. Hur upplever du känslan i kroppen
5. Hur uttrycker du känslan med kroppen/rösten?
6. Kan du läsa av den här känslan hos andra
7. Har du några eftereffekter av känslan

Question 14

psykoedukationen kring känslor

Answer 14

1. Känslor motiverar oss (och organiserar oss inför) att gå till handling- Känslorna är drivkraften bakom vårt beteende
2. Känslor kommunicerar till (och påverkar) andra- Ansiktsuttryck kommunicerar
   snabbare än ord.
3. Känslor kommunicerar till oss själva- ge oss viktig information om en situation.

Question 15

idiosynkratisk modell Clarks social ångest Social fobi. individualisera modellen- vad finns i den 5 st

Answer 15

1. Social situation
2. Tankar/Antaganden
3. Inre bild/Självfokus
4. Säkerhetsbeteenden
5. Symptom

Question 16

Panikcirkel modell - vad finns de i den. 6 st beskriv med pilar

Answer 16

1) Panik-trigger (extern/intern)
pil ner

2.Automatiska tankar (tolkning av trigger)
pil ner

3. Känslor (ångest/rädsla)
   pil till 4

4) Fysiologiska sensationer/reaktioner
pil till 5

5) Katastroftankar
pil till 3 och 5

6. Säkerhetsbeteenden/undvikanden/ selektiv uppmärksamhet
   Pil till 4 och 5

Question 17

Prova på olika symtpom

Answer 17

tex andas genom sugrör 
hyperventilera 
springa på ställe 
hålla andan 
yttre tryck om hals 
åtsittande skläder

Question 18

Kategorier i beteende expriment 5st

Answer 18

1. Kognition, vilka tankar eller antaganden testar du? skatta hur starkt du tror på det.
2. Expriment - planera exprimentet
3. förutsägelse- vad tror du kommer hända
4. resultat . vad hände
5. vad lärde du dig

Question 19

Vad har kognitiv konceptualisering som inte en beteendeanalys har?

Answer 19

Man jobbar inifrån och ut. Alltså tankar påverkar beteende.

Använder sig av situationsanalys

Schemamodell

Löken/mullvaden = utforska NAT för att få fram livsregler och grundanatagande.

Question 20

Vad har beteendeanalys som inte kognetiv koncetualisering har.

Answer 20

Man jobbar Utifrån och in, dvs beteende påverkar ditt mående och dina tankar, gör annorlunda så blir det annorlunda.

Funktions analys.

Överskott/underskott.

Betingning.