Kateter 1

Question 1

Vilka indikationer finns det för urinkateter?

Answer 1

• Akut eller kronisk urinretention (oförmåga att tömma blåsan)
• Kontroll av urinproduktion
• Svår urininkontinens där patientens livskvalite förbättras
• Underlätta välbefinnande i livets slutskede
• Immobiliserade tillstånd som tex vid svår stroke

Question 2

Vilka 3 olika katetrar finns det?

Answer 2

• Kvarliggande KAD, som ska va kvar i flera dagar eller veckor
• Om man bara ska tömma blåsan heter den tappningskateter
• Suprapubisk kateter

Question 3

Hur länge kan en KAD sitta, när byts den och vilka storlekar finns det?

Answer 3

Maximalt 12 veckor, byts efter 4 veckor. Vanliga storlekar är 12, 14 och 16

Question 4

Hur kan man kontrollera att katetern ligger rätt?

Answer 4

Det kommer urin när katetern är satt. Kontrollera att KAD är tillräckligt långt in

Question 5

Vad kan man göra om urin inte kommer?

Answer 5

Be patienten hosta eller tryck försiktigt över urinblåsan, annars kan man spola in natriumklorid i blåsan.

Question 6

Vilka komplikationer kan uppstå vid insättandet av KAD?

Answer 6

Katetern kan ha stött på hinder och vikit tillbaka sig in i urinröret, om man då kuffar kan det ge skador på urinröret.
Om man forcerar vid motstånd kan det ge skador på slemhinnan som kan leda till förträngning av urinröret.

Question 7

Vilka komplikationer kan uppstå i samband med KAD?

Answer 7

En liten blödning, och större som ger stopp i KAD. Urinvägsinfektion, risken ökar med 10% varje dygn patienten har KAD. Läckage och stopp i KAD. Tryckskador på slemhinnan i urinblåsa och urinrör.

Question 8

Vad ska man dokumentera?

Answer 8

Vem som ansvarar för ordinationen, tid, datum, typ av KAD och storlek, mängd man kuffar med, hur mycket urin som kommer. Uribag, eventuella komplikationer

Question 9

Vilka kontraindikationer finns det?

Answer 9

Söndrigt urin, blod i urinrörsmynningen, massiv trauma, urinvägsinfektion