Karin Johansson - Limnisk ekologi Flashcards
Limnisk ekologi
Ekologi i inlandsvatten, dvs ytvattensförekomster omgivna av landmassa. Främst sötvatten, men ibland bräckt eller saltvatten. Del av limnilogi, som även innefattar tex fysikaliska och kemiska aspekter.
Sjö
Relativt stor vattenförekomst, gränsen är ca 1 ha i Sverige, 1 km2 i Europa. Stillastående vatten, ingen ström (vatten byts ut, men flödet är väldigt långsamt). Kan bildas på olika sätt. Försänkning i markytan, inlandsis vanligast i Sverige.
Spricksjö
Det har bildats en förkastning/spricka när tektoniska plattor har rört sig. Branta kanter, djup i förhållande till sin storlek. Vättern.
Sjö meteoritnedslag
Ligger som en ring, utkanten på nedslaget. Siljan.
Korvsjöar
En å där svängarna bildar sjöar.
Vattendrag
Rinnande vatten. Älvar, flodar, åar, bäckar. Ej sjöar. Indelning har med storlek att göra, men ej fasta definitioner. Kan se olika ut inom samma vattendrag, vid start och slut, men även mellan olika vattendrag.
Våtmarker
Kärr och mossar.
Kärr
Typ av våtmark. “Igenväxt sjö”. Bildas i försänkning. Får vatten från omgivning och omgivningen. Kan vara mycket, lite eller mellanmycket näring.
Mosse
Typ av våtmark. Kulle av torv som byggs upp under många år. Torv bryts ner långsamt, syrefattigt. Ej kontakt med markvatten. Allt vatten kommer från regnvatten. Mycket näringsfattiga.
Vattenmiljöer skapade av människan
Kalkbrott som fylls med vatten, kanaler, trädgårdsdammar, konstgjorda våtmarker (tex vid reningsverk), dammar.
Småvatten
Mindre än gränsen för en sjö. Många dialektala namn, tex göl.
Tjänster från sötvatten
Livsmiljö, livsmedel, naturupplevelser, forskning och utbildning, flödesutjämning och vattenmagasinering, vattenrening.
Sötvatten som resurs
Väldigt begränsad. Mycket vatten bundet i glaciärer. Mindre än 1% av allt vatten finns som tillgängligt sötvatten. Sötvattenssystem täcker 1% av jordens yta.
Biologisk mångfald sötvatten
6% av alla beskrivna arter, 25% av alla ryggradsdjur, 40% av alla fiskarter. En tredjedel av alla arter som är beroende av sötvattensekosystem är hotade.
Vattnets kretslopp
Vatten avdunstar från olika ställen, mest hav, även från land och sötvattensmiljöer. Mycket går genom växterna via transpiration. De mesta som avdunstar från havet regnar ner i haven igen, ca 8% går genom kretsloppet.
Når högre upp i atmosfären, bildar moln (iskristaller). Landar som regn, snö eller hagel.
Kan rinna ner i marken och bindas mer eller mindre hårt till markpartiklar - infiltration.
Kan rinna igenom utan att bindas - perkolation, hamnar i grundvattnet.
Ytavrinning, största källan till sjöar och vattendrag, tar med sig ämnen från områden de rinner genom, påverkar ekosystemen.
Avrinningsområde
Det område uppströms en viss punkt i ett vattendrag som kan bidra till avrinning när nederbörd faller. Avrgänsas av vattendelaren; upphöjning i landskapet som delar upp vatten flödet i olika delar. Förhållandena i avrinningsområdet påverkar vattenkemin och därmed livet i sötvattenekosystem. Kan ofta överskrida administrativa gränser.
Hur vattenmolekyler i rent vatten påverkar ljus
Vattenmolekyler påverkar ljusten på olika sätt:
Dess intensitet genom att stoppa en del av ljuset exponentiellt. Påverkar olika våglängder olika mycket, är därmed ljusets färg. Absorberar längre, rödaktiga färger, mer, försvinner tidigare. Blått-grönt-lila kommer djupast. Gäller för rent vatten utan lösta ämnen.
Hur vatten med lösta ämnen påverkar ljus
Det som gör vatten brunt påverkar mest; humusämnen = rester från nedbrytning i terrestra system. Även järnföreningar. Når sjöar genom avrinning. Bruna ämnen absorberar korta våglängder, främst blått. Rött ljus når djupast i dessa vatten. Olika våglängder dominerar på olika djup.
Accessoriska pigment
Pigment som kan ta upp andra våglängder än klorofyll. Vanlig hos primärproducenter i sötvattenmiljöer. Täcker in hela färgspektrumet, viktigt när det är dålig ljustillgång. I väldigt bruna områden kan vissa alger använda sig av organiskt kol, antingen byta ut fotosyntesen eller ha de som komplement (mixotrofi).
Oorganiskt kol
Finns i fler former i vatten än i luft, kan reagera med vatten, lång kedja av reaktioner. Koldioxid är lättlösligt i vatten, 200 ggr bättre än syre, finns ofta i överflöd. Sjöar och vattendrag har ofta mycket nedbrytning, ofta övermättade med koldioxid, övergår till atmosfären.
Syre
Svårlösligt i vatten, särskilt när det är varmt. Rör sig sakta i vatten, om vattnet ej blandas kan syrehalten skilja sig mycket i olika skikt eller i tid (över ett år).
Anpassning för dålig syretillgång
Använda syre från luften. Tar upp från luften på olika sätt: rör som den andas med, ta bubblor med luft som den håller fast.
Öka ytan för syreupptag. Gälar.
Öka flödet av vatten förbi gälarna.
Bilda hemoglobin som underlättar upptag och lagring av syre. Stark syreaffinitet.
Hos vattenväxter: specialiserad struktur (aerenkym), transport från ytan, lagring och transport från egen fotosyntes.
Temperatur: vatten egenskaper
Vatten är bra på att lagra värme, blir en mer stabil miljö än på land.
Tyngst vid 4 grader, varmare eller kallare flyter ovanpå. Stor variation i temperatur och skiktning över år i en sjö.
Temperatur i sjö över ett år
Vårcirkulation: allt värms upp till ca 4 grader, blandas om lätt.
Sommarstagnation: ytvatten värms upp snabbare, stark skiktning som blir mer och mer intensiv, även skiktning av syre. Näring stannar långt ner. Över heter epilimnion, undre heter hypolimnion.
Höstcirkulation: det övre vattenskiktet kyls, blir närmre 4 grader, räcker med lite vind för att blandas om.
Vinterstagnation: övre skiktet kyls, liknar sommaren men inte lika stor skillnad mellan skikt, krävs inte lika mycket vind för att det ska blandas om.
