Kapitel 6: Genetik Flashcards
Gen
En del av DNA-molekylen. Genen innehåller information som för det mesta kodar för ett protein. Varje kromosom hos en människa innehåller mellan 300 och 3000 gener.
Locus
Genens plats på kromosomen.
Allel
Variant av en gen.
Homozygot
Samma allel i de två homologa kromosomerna.
Heterozygot
Två olika alleler i de homologa kromosomerna.
Genotyp
Allt arvmaterial en individ har.
Fenotyp
Individens egenskaper, dvs. allelernas ”genomslag”.
Diploida celler
Ex. människans kroppsceller. Där kromosomerna är parvis lika varandra, alltså homologa. Vardera kromosomen in ett kromosompar har en gen för en viss egenskap på samma ställe (locus).
Klyvningstal
Kvoten mellan olika synliga varianter av en egenskap hos en avkomma.
Dominanta alleler
Kräver bara att det finns ena av de två homologa kromosomerna för att genen ska få ett uttryck.
Recessiva alleler
Kräver att det ska finnas båda av de homologa kromosomerna för att genen ska ge uttryck.
Monohybrid korsning
Korsningsförsök för att se variationen av en egenskap. Variationen beror då på att det finns mer än en allel av samma gen.
Intermediär nedärvning
En individ har två olika alleler, och båda allelernas egenskaper visar sig. Den ena är alltså inte dominant över den andra.
Ex. Pälsfärgen hos kaniner kan bli ett mellanting mellan föräldrarnas färg. Människans blodgrupp beror också på intermediär nedärvning.
Dihybrid korsning
Korsningsförsök där man studerar fördelningen av egenskaper när man kombinerat alleler från två olika gener.
Kopplade gener
Alleler omfördelas inte fritt utan följs åt vid korsningsförsök eftersom de två generna man studerar ligger i samma typ av kromosom.
Överkorsning
Tidigt i meiosen lägger sig de homologa kromosomerna intill varandra och byter ut delar, så att det kan skapas nya kombinationer av alleler.
Pleiotropi
När en enda gen kan påverka flera egenskaper hos individen.
Polymera gener
Flera enskilda gener samverkar för att förstärka en viss egenskap ex. färg på frön och kroppslängden hos människor.
Epistasi
När en gen styr hur en annan gen kan komma till uttryck.
Könsberoende arv
Könskromosombunden nedärvning, även kallat könsbunden nedärvning, är egenskaper uttryckta genom arv, fenotyper, som beror på individens kön så som det bestäms av kromosomerna. Det handlar normalt om egenskaper som styrs av gener som finns på X-kromosomen, som innehåller betydligt fler gener än Y-kromosomen.
Ex. Röd-grön färgblindhet och blödarsjukan.
X-kromatin
När ena av de två X-kromosomerna är till största del inaktiv. Vid mikroskopering kan det ses som en sammanpackad klump. Detta sker tidigt under fosterutvecklingen och i varje cell avgörs vilken av de två X-kromosomerna som ska inaktiveras av slumpen.
Växtförädling
Arbetet att korsa olika varianter av odlade växter för att få fram sorter med mer eftertraktade egenskaper.
Husdjursförädling
Arbete med att korsa husdjur för att avla fram nya varianter med eftertraktade egenskaper.
