Kapitel 5 - Makt och Konflikter Flashcards
1.0 Vad menas med begreppen intressegrupp och koalition?
Intressegrupp = En social grupp med gemensamma intressen som är förhållandevis stabila
Koalition = En sammanslutning av olika intressegrupper, men också enskilda individer som har gemensamma intressen inom ett avgränsat område
2.1 Vad är öppen och dold maktanvänding?
Öppen maktanvändning = maktanvändning som kan observeras i synligt beteende. Finns 3 former:
- Tvångsmakt
- Bytesmakt
- Övertalning
Dold maktanvändning = Maktanvändning där människor utsätts för maktutövning utan att de själva är vet om det över det eller när mat utövas inte möjligt att tydligt identifiera vilka som utövar makten.
- Manipulering
- Systemmakt
2.2 Vad är skillnaden mellan Öppen och Dold maktanvändning?
Vid öppen maktanvändning måste det ske öppet för att få effekt. Andra måste uppfatta hoten, löftena och argumenten innan det kan få någon effekt på deras handlare. Vid dold sker det utan andras medvetande eller indirekt.
3.1 Vilka ÄR Mintzbergs olika maktkonfigurationer?
- Instrument
- Det låsta systemet
- Autokratin
- Missionsorganisationen
- Meritokratin
- Den politiska arenan
3.2 Vad INNEBÄR Mintzbergs olika (ideala) maktkonfigurationer?
- Instrument = Domineras av en stark och koncentrerad extern koalition (Tex: en familj äger företagets aktier)
- Det låsta systemet = Den externa koalitionen är svag eller passiv. Organisationen kan köra på som den vill.
- Autokratin = liknar nr.2 men att makten är samlad hos en person, inte hos en grupp (Tex. grundaren av företaget)
- Missionsorganisationen = Stark Ideologi (kultur) som alla i organisationen delar & som gör externa koalitioner passiva. Utmärks av att grundaren är karasmatisk med stora visioner. Framstår som en klan utan interna maktkamper.
- Meritokratin = Högt utbildade anställda = decentralisering av den interna makten. Kan dock uppstå konflikter. Förekommer sällan starka externa koalitioner.
- Den politiska arenan = Stor aktivitet & många konflikter, både internt & i förhållande till koalitioner i omvärlden. Varken dominerade extern eller intern koalition.
3.3 Vilka är de 2 dimensionerna i Mintzbergs Maktkonfigurationer?
Maktkonfigurationerna hjälper att förenkla & tydligöra olika former makten kan ha i organisationen. Detta utifrån 2 dimensioner:
- Kännetecken för interna koalitioner, hur makten är fördelad.
- Kännetecken för externa koalitioner, vilken typ av makt aktörer i omvärlden har över organisationen.
4.0 Definiera olika typer av konflikter som kan uppstå i organisationen
Latenta konflikter: Potentiella konflikter som har en konfliktkälla men ej blivit synlig.
Manifest konflikt: Upplevs som en konflikt som ofta går att höra & se. Dessa konflikter uppstår när följande förhållanden föreligger:
- Oenighet = Två eller flera parter är oeniga
- Beroende = måste finnas ett beroende mellan de
oeniga parterna som tvingar dem att handla
tillsammans
När det råder oenighet & beroende som visar sig genom påtagliga diskussioner och strider mellan parterna är detta en = SAKKONFLIKT
När sakkonflikten föreligger samt känslor blir konflikten personlig & kan då kopplas samman med en relation till andra människor = PERSONKONFLIKT
Rollkonflikt: En konflikt som individer upplever inom sig istället för mellan olika parter. Uppstår när personer möts av olika förväntningar.
5.0 Redogör för förhållanden som kan påverka konfliktnivån
Två grundläggande förhållanden kan påverka konfliktnivån:
o- Knapphet på resurser = desto knappare resurser desto starkare blir intressena = intesivare konflikt (TÅRTAN)
o- Hur styrkeförhållandet mellan parterna är =om ena parten i en konfliktrelation har stor makt, har den parten också möjlighet att undertrycka konflikten. Konflikten försvinner dock inte för det.
o- Differentiering = ju mer uppsplittrad en organisation är, desto fler konflikter finner man i regel i organisationen, tex vid sub-optimering.
o- Formalisering = Medverkar till att skapa en tydlig fördelning av uppgifter och ansvar. Ju tydligare fördelning, desto mindre risk för konflikt. Formella regler, rutiner och procedurer fungerar som normer = accepteras detta blir det få konflikter. Låg grad av formalisering = risk för konflikter.