Kapitel 5 - inflation

Question 1

Att mäta inflationen

Answer 1

För 10 år sedan kunde man köpa fler varor och tjänster för 20000 än vad man kan idag. Skälet till detta är att priserna har stigit de senaste åren. När priserna stiger sjunker kronans köpkraft, den mängd varor och tjänster vi kan köpa för en krona. För att jämföra köpkraften av löner och nominella belopp vid olika tillfällen måste vi veta hur mycket mindre en krona är värd idag jämfört med tidigare år. Om det endast fanns en vara inom ekonomi skulle det vara lätt att räkna ut, vi skulle då räknat ut med hur många procent priset stigit under ett visst antal år. Om priset stigit med 20% de senaste 10 åren, har en månadslön på 24000 samma köpkraft idag som en lön på 20000 hade för 10 år sedan. Problemet är att priset på olika varor, kläder, mat, energi o.s.v, ändras i olika takt. Man måste därmed konstruera ett genomsnitt av priserna vid olika tillfällen innan man kan räkna ut den genomsnittliga prisökningstakten, inflationen. Detta görs med ett så kallat prisindex.

Question 2

Prisindex har tre användningsområden:

Answer 2

1. mäta inflationsutvecklingen 2. mäta kompensationer, t.ex vid reglering av pensioner och återbetalning av studiemedel 3. deflatera, omräkna värdebelopp från löpande till fasta priser

Question 3

Konstruktionen av ett prisindex sker i två steg:

Answer 3

1. En så kallad varukorg definieras och den löpande kostnaden för korgen räknas ut. Korgen består av de varor och tjänster som ett genomsnittligt hushåll konsumerar per månad.
2. En indexserie för korgens kostnad konstrueras genom att alla tal i serien divideras med korgens värde ett visst så kallat basår. Basåret får därmed värdet 1. Om prisindexet ett visst år är 1,1, så är inflationen 10%

Inflation 2014 (dec-dec) = index dec 14 - index dec 13 / index dec 13

Question 4

Olika prisindex kan konstrueras på olika sätt beroende på varukorgens sammansättning. KPI, konsumentprisindex,

Answer 4

Det viktigaste alternativa prisindexet ur makroekonomisk synvinkel är KPI med fast ränta, KPIF, vars relativa förändringstakt är ett mått på den underliggande inflationen, som används av riksbanken. Indexet KPIF exkluderar räntekostnaden för egna hem. Räntekostnader exkluderas eftersom det är just genom räntan som riksbanken påverkar inflationen. När Riksbanken vill sänka inflationen så höjs räntan.

Question 5

Genom att dividera värdebelopp i löpande priser med ett prisindex, deflatera, omräknas värdebeloppen till basårets priser. ge exempel

Answer 5

Vi kan på så sätt direkt jämföra köpkraften av nominella belopp vid olika tidpunkter. Om KPI för 1990 sätts till 100 och KPI för år 2000 är lika med 124, betyder det att priserna steg med 24% mellan åren. En månadslön på 20000 år 2000 motsvarar en månadslön på 20000/1,24 = 16129 kronor.

Belopp i basårets penningvärde = belopp i årets penningvärde / prisindex

Question 6

Låntagare och långivare

Answer 6

När långivare och låntagare sluter kontrakt kommer de fram till en viss ränta i procent på ett visst nominellt
lånebelopp. När långivaren får tillbaka pengarna med ränta motsvarar detta ett visst belopp en viss köpkraft,
vilken beror på den framtida prisnivån (beroende på inflationen) som är okänd när kontraktet sluts. För att
kompensera för framtida förväntad inflation kan parterna använda sig av en enkel regel som går ut på att den
nominella räntan bestäms på följande sätt:

Nominell ränta = förväntad realränta + förväntad inflation

Om den förväntade inflationen blir lika med den faktiska inflationen får långivaren sin förväntade realränta.
Detta kallas för Fischerhypotesen.

Faktisk reallöneutveckling = nominell löneutveckling - faktisk inflation