Kapitel 4 - finansräkenskaperna, betalningsbalansen och finansiella sektorn!

Question 1

Privat sparande

Answer 1

Man kan spara på två typer av sätt, realt sparande och finansiellt sparande. Ett köp av en Real tillgång utgör ett realt sparande eftersom tillgången genererar en Real framtida avkastning. Exempel är ett företags köp av maskin. Företagssektorns innehav av realtillgångar benämns realkapital. Ett hushåll sparar realt genom att exempelvis köpa ett hus. Enskilda individers och sektorers reala sparande kan vara negativt om de säljs för lägre värde eller till följd av kapitalförslitning som gör att realkapitalet minskar i värde. Positivt realt sparande innebär underhåll och reparation av realkapitalet. Detta innebär att det reala sparandet för en individ är lika med nettot av köp och försäljningar av realkapital plus investeringar i reparation och underhåll minus kapitalförslitning.

Ett köp av en finansiell tillgång vilken ger avkastning i pengar utgör ett finansiellt sparande. Individen kan spara finansiellt genom att köpa aktier och obligationer eller genom att spara i bank. Det finansiella sparandet kan vara negativt, exempelvis om ett lån tas.

Question 2

Det totala sparandet för en individ utgörs av det som blir över av den disponibla inkomsten efter konsumtion.

Answer 2

Disponibel inkomst = individens bruttoinkomst med avdrag för skatter och tillägg för transfereringar

Question 3

Förhållandet mellan sparande och inkomst kan sammanfattas enligt sambandet:

Answer 3

Disponibel inkomst - konsumtionsuppgifter = totalt sparande = finansiellt sparande + realt sparande

Question 4

vad är finansiellt sparande?

Answer 4

Finansiellt sparande är helt enkelt skillnaden mellan individens inkomster och utgifter. Det totala sparandet kan vara negativt eller positivt. Ett negativt finansiellt sparande är när utgifterna är större än inkomsterna.

Question 5

Vi kan dela upp förmögenheten i en real och en finansiell del

Answer 5

Nettoförmögenhet = eget kapital = real förmögenhet + finansiell förmögenhet = reala tillgångar + finansiella tillgångar - lån

Question 6

Nationens sparande

Answer 6

Nationens sparande är summan av alla nations medborgares sparande. Alla definitioner för den enskilda individen gäller även nationen. Det totala sparandet för nationen består alltså av det reala sparandet plus det finansiella sparandet.

Question 7

Låt oss först se på nationens reala sparande.

Answer 7

När vi summerar individernas reala sparande under en viss tidsperiod kommer alla köp och försäljningar av realkapital att ta ut varandra. Det reala sparande en person företar genom köp av existerande hus, innebär ett lika stort negativt realt sparande för den som säljer huset. Nationens reala sparande består alltså enbart av utgifter för nytt realkapital minus kapitalförslitning.

Question 8

Nationens finansiella sparande

Answer 8

är summan av alla individers överskott av inkomster över totala utgifter. Vissa individer har inkomstöverskott medan vissa har inkomstunderskott. En stor del av dessa under- och överskott kommer att ta ut varandra. Ett lån uppträder alltid som en finansiell fordran hos någon annan. När vi summerar alla individers finansiella sparande för att mäta nationens finansiella sparande kommer därmed lån och finansiellt sparande mellan individer att inom nationen att försvinna. Ett positivt finansiellt sparande måste alltså innebära att nationen införskaffar finansiella tillgångar från utlandet.

Question 9

Vi kan räkna fram nationens finansiella sparande genom att

Answer 9

räkna ut nationens överskott av disponibla inkomster relativt totala utgifter. Inkomstbegreppet för nationens invånare är bruttonationainkomsten plus transfereringar från utlandet. Detta kallar vi DBNI, disponibel bruttonationalinkomst.

Question 10

räkna ut Disponibel bruttonationalinkomst. (DBNI )

Answer 10

DBNI = BNP + primära inkomster + transfereringar från utlandet + netto från utlandet Benämn primära inkomster, transfereringar från utlandet och netto från utlandet som F:

DBNI = Y + F = C + I + IL + G + NX +F

Question 11

räkna ut nationens finansiella sparande

Answer 11

Nationens finansiella sparande = nationens inkomster - nationens utgifter Nationens finansiella sparande = DBNI - (C + I + IL + G) = bytesbalansen

Question 12

Den privata sektorns sparande

Answer 12

Den privata sektorns sparande är lika med totala sparandet minus reala sparandet.

Privat finansiellt sparande = S - I
S = totalt privat sparande, I = realt privat sparande (vi bortser från lagerinvesteringar)

Question 13

Offentligt finansiellt sparande

Answer 13

Offentligt finansiellt sparande = intäkter (skatter) - utgifter vi bortser från transfereringar och kostnader för offentlig skuld: Offentligt finansiellt sparande = T - G

T = intäkter, skatter, G = utgifter, offentlig konsumtion och investeringar

Question 14

Bytesbalansen

Answer 14

Bytesbalansen är summan av det privata och offentliga finansiella sparandet. Bytesbalansen = ( S - I ) + ( T - G ) Ett bytesbalansöverskott betyder alltså att den privata och offentliga sektorn tillsammans har ett finansiellt sparöverskott.

Question 15

Betalningsbalansen

Answer 15

Principiellt är betalningsbalansen en uppställning i tabellform av valutaflöden. Dels flöden av inkomster och utgifter (bytesbalansen), dels flöden av köp och försäljningar av tillgångar, den så kallade finansiella balansen.

Bytesbalansen visar hur ett överskott uppkommer av summan från inkomster och utgifter som passerar nationsgränsen. Den finansiella balansen visar hur samma belopp tar finansiell form genom genom köp och försäljning av finansiella tillgångar över gränsen. Den finansiella balansen är en del av betalningsbalansen som visar hur bytesbalansen används.

Question 16

Utöver den finansiella balansen innehåller uppställningen två ytterligare poster inom betalningsbelansen.

Answer 16

Kapitalbalansen och restposten. Kapitalbalansen är en obetydlig post. Restposten är däremot stor och uppstår till följd av att riksbanken inte har kännedom om alla transaktioner. Restposten tillkommer just för att summan av bytesbalansen, kapitalbalansen, den finansiella balansen och restposten ska bli 0.

Question 17

Finanssektorns uppgift och betydelse

Answer 17

Finanssektorn gör det möjligt att omvandla sparande till investeringar. Genom att fördela kapital i samhället - över tiden och mellan olika aktörer – används pengarna där de gör mest nytta. En företagare kan låna för att investera i en ny maskin. En student lånar för att finansiera sina studier. De pengar man lånar är de som andra företagare, privatpersoner eller offentlig sektor i sin tur sparar. Vissa lånar, andra sparar och på så sätt används pengarna där behövs mest. Med hjälp av så kallade finansiella intermediärer, exempelvis banker, försäkringsbolag och bolåneinstitut kan detta ske på ett effektivt sätt. Tänk dig till exempel att du hade varit tvungen att hitta ett lämpligt företag att investera i, så fort du ville spara lite för framtiden. Eller om din lokala frisör hade varit tvungen att leta upp investeringsvilliga privatpersoner för varje enstaka projekt de behöver finansiering till. Detta kan man undvika med hjälp av det finansiella systemet.

Question 18

Finanssektorn löser 4 problem:

Answer 18

1. Informations -och kontrollproblemet - ett finansiellt kontrakt är alltid förknippat med osäkerhet eftersom det inte finns någon säkert sätt att bekräfta att långivaren kommer betala tillbaka pengarna. Långivaren har ofullständig information om mottagarens betalningsmoral och behöver någon slags garanti att medlen används på bästa sätt. En huvuduppgift för finanssektorn är därmed att övervaka låntagarens beteenden och göra ett kontrakt som minimerar riskerna för långivaren.
2. Löptidsproblemet - långivare sparar för framtiden genom att låna ut pengar, men man kan aldrig veta när de kommer att behöva pengarna för eget bruk. Långivare vill ha kort löptid, medan låntagare vill ha lång löptid och betala tillbaka lite i taget. Detta löses av börsen, där det går att sälja sina andelar.
3. Riskproblemet - vad händer om låntagaren inte kan betala? Långivaren vill sprida risker mellan olika låntagare för att minimera den risk som alltid är förknippad med utlåning.
4. Kostnadsproblemet - långivaren och låntagaren har ett gemensamt intresse av att kostnaden för det finansiella kontraktet blir så låg som möjligt.

Question 19

Det finns två huvudsakliga metoder för att överföra medel eller upprätta finansiella kontrakt,

Answer 19

direkt överföring och indirekt överföring.

Direkt överföring sker via en finansiell marknad genom att låntagaren säljer ett nytt värdepapper till långivaren. Indirekt överföring sker via en finansiell mellanhand, en finansiell intermediär.

Question 20

Direkt överföring

Answer 20

Direkt överföring genom köp av värdepapper som handlas på en finansiell marknad kan avse värdepapper av två olika slag:

*Fastförräntade papper - ett renodlat lån. Skuldsedlar som ska betalas tillbaka inom ett år kalls för växlar, skuldsedlar som ska betalas tillbaka på över ett år kallas obligationer.

*Aktier - ett värdepapper som ger ett bevis på innehav av en andel i ett aktiebolag. Avkastning ges i form av utdelningar från vinster så länge företaget existerar.

Question 21

Indirekt överföring

Answer 21

Indirekt överföring via en finansiell intermediär sker genom att långivaren sluter ett kontrakt som fastställer återbetalning med mellanhanden, och att låntagaren skriver ett annat kontrakt med intermediär. Vi sätter in våra pengar på banken i utbyte mot insättningsbevis —> banken lånar i sin tur ut pengarna i utbyte mot skuldförbindelse från låntagaren. Långivaren har ingen kontakt med låntagaren, det är istället intermediär som får kontrollera låntagarna. Insättningar hos en intermediär kan alltdid omvandlas till pengar på kort varsel. Intermediären ger långivaren möjlighet att närsomhelst använda sina sparmedel utan att låntagaren påverkas. Detta är lösningen på löptidsproblemet