Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Kemi 1 > Kapitel 4 > Flashcards

Kapitel 4 Flashcards

1
Q

Attraktionskrafter

A

Bindningar som verkar mellan partiklar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Jonförening

A

Består av positivt respektive negativt laddade joner. Det finns alltid lika många negativa som positiva joner i en jonförening.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Jonbindning

A

Attraktionskraften mellan positiva och negativa joner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Atomjon

A

Består av endast 1 atom som har omvandlats till en jon.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Positiv atomjon

A

Bildas när en atom avger en eller flera elektroner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Negativ atomjon

A

Bildas när en atom tar upp en eller flera elektroner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Kristall

A

Fast fas där atomerna är ordnade i tredimensionell struktur som upprepar sig periodiskt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Formelenhet

A

Den minsta enheten av partiklar i ett ämne. Informerar om i vilket förhållande partiklarna förekommer i ämnet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Namn, positiva atomjoner

A

Börjar med atomens namn och slutar med “jon”. T.ex. aluminiumjon.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Namn, negativa atomjoner

A

Får ändelsen -id. T.ex. oxidjon.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Sammansatt jon

A

Atomer från 2 eller fler grundämnen som är bundna till varandra. Liksom atomjoner har de ett överskott av positiva eller negativa laddningar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Envärt positiv/negativ jon

A

Jon med överskott på 1 positiv/negativ laddning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Tvåvärt positiv/negativ jon

A

Jon med överskott på 2 positiva/negativa laddningar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Namn, sammansatta joner

A

Slutar ofta på -it eller -at men även -id förekommer. T.ex. nitritjon, sulfatjon, cyanidjon.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Namn, jonförening

A

Fås genom att sätta ihop namnen på jonerna som ingår i jonföreningen, t.ex. litiumsulfid, kaliumjodid.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Joniseringsenergi

A

Den energi som går åt för att avlägsna en elektron från en atom eller jon.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

På vilka tre sätt kan atomer uppnå ädelgasstruktur?

A
  1. Genom att avge elektroner.
  2. Genom att ta upp elektroner.
  3. Genom att ha gemensamma elektroner med andra atomer.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Molekylförening

A

När atomer av olika grundämnen delar valenselektroner med varandra. Atomerna i en molekyl har uppnått ädelgasstruktur genom att ha gemensamma valenselektroner med andra atomer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Kovalent bindning/elektronparbindning

A

Kraften som verkar mellan två atomer i en molekyl. Uppstår genom att atomer har gemensamma valenselektroner med andra atomer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Intramolekylär bindning

A

Bindningar mellan atomer i molekyler, alltså bindningar inom molekyler.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Bindande elektronpar

A

Ett gemensamt par av valenselektroner som binder ihop två atomer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Enkelbindning mellan två atomer

A

Består av ett bindande elektronpar, alltså två elektroner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Icke-bindande elektronpar

A

Valenselektronpar som bara tillhör en av atomerna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Kolväten

A

Molekylföreningar som är uppbyggda av kolatomer och väteatomer. I en kolväte-molekyl har alla atomer ädelgasstruktur.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Dubbelbindning mellan två atomer

A

Består av två bindande elektronpar.

26
Q

Trippelbindning mellan två atomer

A

Består av tre bindande elektronpar.

27
Q

Opolär kovalent bindning

A

Jämn laddningsfördelning.

28
Q

Polär kovalent bindning

A

Uppstår mellan två atomer som attraherar bindningselektronerna olika starkt. Mellanting mellan jonbindning och opolär kovalent bindning.

29
Q

Dipol

A

Molekyl som har en ojämn laddningsfördelning.

30
Q

Partiella laddningar

A

δ+ och δ-. Markerar delar av laddningar.

31
Q

Elektronegativitet

A

En atoms förmåga att attrahera elektroner i bindningar.

32
Q

Vilka två kriterier måste vara uppfyllda för att en molekyl ska anses vara en dipol?

A
  1. Det måste finnas polära kovalenta bindningar i molekylen.
  2. Centra för positiv respektive negativ laddning måste befinna sig på olika ställen.
33
Q

Intermolekylära bindningar

A

Bindningar mellan molekyler.

34
Q

Dipol-dipolbindningar

A

Bindningar mellan dipoler. Den ena molekylens positiva ände attraheras av den andra molekylens negativa ände. Dipol-dipolbindningar håller ihop dipoler till fasta ämnen och vätskor.

35
Q

Vätebindning

A

Särskilt stark dipol-dipolbindning. Finns mellan dipoler som innehåller en väteatom bunden till F, O eller N.

36
Q

Jon-dipolbindning

A

Bindning mellan en jon och en dipol.

37
Q

Vad innebär det att joner blir hydratiserade?

A

När en jonförening löses i vatten bryts jonbindningarna och ersätts med jon-dipolbindningar. Vattenmolekylerna vänder sina negativa ändar mot positiva joner och sina positiva ändar mot negativa joner, ett lager av vattenmolekyler bildas runt varje jon - de blir hydratiserade.

38
Q

Hydratiserad jon

A

Jon bunden med jon-dipolbindningar till vattenmolekyler.

39
Q

Vad innebär “lika löser lika”?

A

Att lösligheten av två ämnen i varandra beror på ämnenas strukturer. Ju större likheter i struktur och laddningsfördelning, desto större löslighet.

40
Q

Fällning

A

Bildas när minst två lösningar av olika jonföreningar blandas och joner med motsatt laddning möts. Jonerna binds starkare till varandra än till vattenmolekylerna.

41
Q

Åskådarjoner

A

Joner som inte deltar i reaktionen.

42
Q

van der Waalsbindningar

A

Orsakas av elektrostatisk attraktion mellan temporära dipoler. De är svaga bindningar mellan opolära atomer/molekyler. De tillfälliga dipolerna bildas när elektroner i partiklarnas elektronmoln fördelar sig osymmetriskt under korta ögonblick. De påverkar närliggande atomer som även de blir tillfälliga dipoler och dessa attraherar varandra.

43
Q

Vad är det som avgör ett ämnes egenskaper?

A

De kemiska bindningarna i ämnet.

44
Q

Vad bestämmer ett ämnes smält- och kokpunkt?

A

Typen av intermolekylär bindning som bryts vid övergång mellan olika aggregationstillstånd.

45
Q

Placera bindningstyperna i ordning, från lägst till starkast bindningstyp: kovalent bindning, dipol-dipolbindning, jonbindning, vätebindning, van der Waalsbindning.

A
  1. van der Waalsbindning
  2. Dipol-dipolbindning
  3. Vätebindning
  4. Kovalent bindning
  5. Jonbindning
46
Q

Vätebindningar, egenskaper

A

Vätebindningar ger ämnen en högre kokpunkt. Vätebindningar mellan vattenmolekyler gör att vatten är en vätska vid rumstemperatur och inte en gas.

47
Q

Tensider/ytaktiva ämnen

A

Joner/molekyler med en polär vattenlöslig del och en opolär fettlöslig del.

48
Q

Kromatografi

A

Separationsmetoder där ämnen separeras genom olika bindningsstyrka. Olika ämnen attraheras olika starkt av en rörlig fas respektive en stationär fas.

49
Q

Rörlig fas

A

Flytande eller gasformigt ämne som provet löses i och förflyttas med vid kromatografi.

50
Q

Stationär fas

A

Ämne i fast eller flytande form som den rörliga fasen passerar genom och i olika grad bromsar ämnena i provet.

51
Q

Hur går kromatografi till?

A

En blandning av ämnen upplösta i en gas eller en vätska får passera ett stationärt ämne. De ämnen som ska separeras binds olika starkt till lösningsmedlet respektive det stationära ämnet och följer då med den rörliga fasen olika fort. Ämnena är olika polära och fördelas mellan faserna enligt “lika löser lika”.

52
Q

LC, vätskekromatografi

A

Kromatografi där den rörliga fasen är en vätska.

53
Q

Kolonn

A

Ett rör eller en cylinder som innehåller den stationära fasen.

54
Q

Fraktioner

A

Delar av blandningen som separeras

55
Q

Retentionstid

A

Den tid det tar för ett ämne att passera genom en kolonn.

56
Q

GC, gaskromatografi

A

Kromatografi där den rörliga fasen är en gas. Ämnen separeras huvudsakligen efter sina kokpunkter.

57
Q

Bärgas

A

Den rörliga fasen i gaskromatografi. Är en reaktionströg gas, t.ex. kväve eller helium.

58
Q

Delokaliserade elektroner

A

Elektroner som inte tillhör en viss atomkärna.

59
Q

Metallbindning

A

Atomernas kärnor attraherar ett elektronmoln av gemensamma valenselektroner.

60
Q

Vad innebär metallbindningen för metallers egenskaper?

A

De blir formbara eftersom enskilda atomer i metallkristallerna kan byta läge utan att bindningarna mellan dem bryts. Detta för att elektronmolnet följer metallatomerna när de förflyttas.

Kemi 1 (9 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions