Kapitel 2: Materialens strukturella Uppbyggnad Flashcards
Materialen uppbuggnad kan studeras på olika strukturnivåer, vilka?
Makrostruktur (Synlig för ögat.)
Mikrostruktur (Synlig i optiskt mikroskop.) Submikrostruktur (Synlig i elektronmikroskop.)
Atomär uppbyggnad
Ge exempel på olika bindningstyper
Jonbindning (Ger hårda spröda material. I salter.)
Kovalent bindning (I glas och keramiska material.)
Metallbindning
Van der Vaals bindning (Ger deformerbarhet och försvagning vid hög temperatur. I plast och lim.) Vätebindning
Definiera begreppen kohesion och adhesion
Kohesion: Bindning mellan molekyler och atomer.
Adhesion: Bindning mellan material, d.v.s. vidhäftning. Cement är ett ämne med god adhesionsförmåga.
Vad innebär begreppen absorption och adsorption?
Absorbtion är en bindning mellan två material, där det ena upptas och fördelas i det andra. Adsorption är en bindning mellan två material, där det ena materialets molekyler eller finfördelade partiklar binds vid ytan (synlig yta eller porväggar) av det andra materialet.
Vad kännetecknar amorf respektive kristallin struktur?
En amorf struktur är en struktur utan påtaglig systematisk ordning mellan partiklarna. T.ex. glas.I en
kristallin struktur är atomerna ordnade i ett regelbundet mönster. T.ex. metaller.
Vad kännetecknar isotropa respektive anisotropa material?
Ett isotropt material har lika egenskaper i alla riktningar. Motsatsen är anisotropt. Trä är ett exempel på ett material som är anisotropt redan i makrostrukturen.
Vad är en komposit?
Ett kompositmaterial är samma sak som ett heterogent material, d.v.s. ett material som är sammansatt av flera olika ämnen. T.ex. betong.
8) Vad är en dispersion?
En dispersion är ett heterogent tvåfassystem där den ena fasen är finfördelad (dispergerad) i den andra. Den finfördelade fasen kallas dispers fas och den sammanhängande fasen kallas dispersionsmedium.
Suspension: fast fas dispergerad i vätska. T.ex. färsk betong.
Rök: fast fas dispergerad i gas. T.ex. damm.
Emulsion: Vätska dispergerad i vätska. T.ex. mjölk.
Vätska dispergerad i gas: dimma. T.ex. moln.
