Kapitel 18: Trä

Question 1

Beskriv hur en trädstam är uppbyggd samt hur tillväxt och näringstransport sker i denna?

Answer 1

I mitten finns en märg. Utanför detta finns kärnan och sedan splinten. Utanför detta har vi kambium, innerbark och ytterbark.

Question 2

Vad är skillnaden mellan kärnved och splintved?

Answer 2

Kärnveden tar inte upp fukt lika lätt och kan därför ha högre beständighet hos vissa träslag (furu, gran), men de har samma hållfasthetsegenskaper.

Question 3

Vilken inverkan har breda årsringar på ved av barrträd respektive lövträd?

Answer 3

Hos lövträd innebär stora årsringar större hållfasthet, för barrträd är det tvärt om.

Question 4

Vilka är träets huvudriktningar?

Answer 4

Tangentiell, radiell och fiberriktning.

Question 5

Beskriv uppbyggnaden av en träfiber.

Answer 5

Ihåliga rör (2-6 mm långa). Dessa är limmade tillsammans

Question 6

Beskriv uppkomst och konsekvenser av snedfibrighet.

Answer 6

Konsekvensen blir sämre hållfasthet, uppkomsten kan bero på spiralväxt eller snedsågning.

Question 7

Vad är fibermättnadspunkten? Varför uppstår en markerad fibermättnadspunkt för trä?

Answer 7

När allt fritt vatten i cellhålrummet har torkat bort men cellväggarna fortfarande är fuktiga så har man nått fibermättnadspunkten. Det är endast när fukten i cellväggarna avgår som krympning uppnås.

Question 8

Vilka ungefärliga fuktkvoter har trä vid fällning, vid fibermättnadspunkten och vid normalt rumsklimat?

Answer 8

30 - 35% i avverkad (kärna, 130-150 % i splinten)
23 – 30%
6-9,5 % brädgolv, möbler och inredningar
9-14 % innerpaneler, limträ, innertrappor, fönster och dörrar. 12-22 % ytterpaneler, konstruktionsvirke, impregnerat virke.

Question 9

Förklara varför korta virkesbitar torkar väsentligt fortare än långa.

Answer 9

För att de torkar mycket enklare i fiberriktningen.

Question 10

Varför är det viktigt att välja rätt fuktkvot vid inbyggnad av virke?

Answer 10

För att det inte ska svälla/krympa efter byggnation.

Question 11

Hur uppkommer fuktrörelse i trä?

Answer 11

Fuktrörelse uppkommer endast då vätska upptas/avges av cellväggarna innan fibermättnadspunkten uppnåtts.

Question 12

Beskriv hur träets hållfasthet, E-modul och fuktrörelse beror av fuktkvoten.

Answer 12

Hållfasthet – minskar snabbt med ökad fuktkvot upp till 27 %.
E-modul – minskar upp till fibermättnadspunkten, därefter konstant.
Fuktrörelse – den ökar främst i tangentiell/radiell riktning och mindre i fiberriktningen (till fibermättnadspunkten)

Question 13

Träets hållfasthet påverkas av flera faktorer. Nämn 5 sådana och även hur träets hållfasthet påverkas.

Answer 13

Fiberstörningar och andra avvikelser från fiberriktningen – Hållfastheten är som störst i fiberriktningen.
Fuktkvot – Hållfastheten minskar med ökad fuktkvot upp till 27 %
Temperatur – Ökad temperatur ger minskad hållfasthet (stabiliseras runt 75%) Densitet – Hållfastheten ökar med ökad densitet.
Dimensioner – Med större dimension kan det vara svårare att bedöma virkeskvalitén. Den relativa hållfastheten kan därför lättare bestämmas hos mindre dimensioner. Virke med normala dimensioner och normala fel uppnår allmänt 2/3 av de små provkropparnas hållfastheter.

Question 14

Beskriv hur brott sker vid drag och tryck i träet furus huvudriktningar.

Answer 14

För furu:
Radiell – drag 4 Mpa, tryck 7,5 MPa Tangentiell -
Fiberriktning – drag 104 Mpa, tryck 46 MPa

Question 15

Beskriv hur några egenskaper hos trä varierar med huvudriktningen på grund av träets anisotropi.

Answer 15

Fuktrörelsen är störst i tangentiell och minst i fiberriktningen. Fuktupptagningen är mycket större i fiberriktningen. Hållfastheten är större i fiberriktningen

Question 16

Vilka olika typer av organismer kan angripa trävirket?

Answer 16

Svampar och bakterier, insekter och havsdjur.

Question 17

Nämn och beskriv några rötsvampar.

Answer 17

Vedmusslingen – Den vanligaste rötsvampen i träfönster.
Hussvampen – käkar cellulosa, träet krymper och spricker.
Källarsvampen – brunrötesvamp (som ovanstående), kräver högre fuktkvot. Angriper främst barrträd. Mögelsvamp – Kan inte bryta ned träfibrerna och växer därför ofta ytligt. (Missfärgande).

Question 18

Ge exempel på virkesförstörande insekter.

Answer 18

Husbocken – förekommer främst i Sydsverige, angriper furu och gran. Den äter ofta på vind. Bärförmågan kan många gånger gå helt förlorad.
Strimmig trägnagare – Den angriper främst virke inomhus, små cirkelrunda hål i ytan, kräver hög luftfuktighet. Små högar av spån utanför.
Pålmasken – Käkar bryggfundament på västkusten (kräver viss salthalt).

Question 19

Vilka metoder finns för att skydda trä mot biologiskt angrepp?

Answer 19

Impregnering – Det finns flera sorter. Man sprutar in sådant som koppar, arsenik och organiska ämnen i materialet. (Man skiljer på tryckimpregnering och vakuumimpregnering).
Värmebehandling – slutet av 1990. Hettar upp till syrfri miljö (200 grader) skydd mot rötsvampar, det blir brunaktigt.

Question 20

Vilka kriterier används för att kvalitetsdeklarera trä efter hållfasthet?

Answer 20

Kvistar, snedfibrighet, svampangrepp, sprickor, hål och form.

Question 21

I vilka hållfasthetsklasser indelas trä?

Answer 21

K35, K30 K24 K18 K12 siffrorna anser lägsta böjdrag hållfasthet i MPa.

Question 22

I vilka hållfasthetsklasser indelas limträ?

Answer 22

L40, L30, LK 30, LK20.