kapitel 14 Flashcards
social kognition
hur vi tänker i förhållande till det sociala samspelet
primacy effect
det första intrycket av andra är ofta väsentligt
stereotyp
ofta negativa antydningar om en viss person. en delad uppfattning om en persons/grupps beteende och egenskaper.
self-fullfilling prophecy
ens tankar om någon bekräftas i och med att man själv beter sig på ett visst sätt, den andra repsonderar till detta och ens åsikt byggs på.
reflected appraisals principle
andras åsikter om en själv ligger till grund för vår självuppfattning. appraisals= värdering
in-groups
gruppen man tillhör
out-groups
gruppen man inte tillhör
social identitet
identiten som beskriver vad man anser sig höra till, kultur, grupper
self-esteem
självkänsla. hur väl man anser sig klara av saker, värdigheten, uppskattningen.
sociometer
självkänslan bestäms av hur socialt accepterade vi är och inom vilka kretsar.
collecitve self-esteem
Hur självkänslan påverkas av gruppen
attributions
hur man “tillvskriver” beteende till antingen personliga egenskaper eller situationella. hur vi tolkar andra. ex. varför gick det dåligt på tentan?
Name 3 attributional factors
consistency (hur ofta), distinctivness (skiljer det sig från andra saker?), consensus (tycker fler samma? samstämmighet)
fundamental attribution error
vid beskrivande av andras fel, vi tenderar till att lägga för stor vikt vid personliga egenskaper än situationella. hur påverkar kulturen? beror på hur individuellt/kollektivt samhället är.
self-serving bias
vi vill till all mån skydda oss själva, och tenderar att skylla på situationen vid negativt. eller vid positivt lägga till personliga egenskaper. hur påverkar kulturen? (jantelag)
attitude
positiv(negativ mot någon, någon
3 orsaker som påverkar om man kan uttrycka sin attityd
- hur förtryckt samhället är 2. hur starka åsikterna är 3. ju mer specifika attityderna är, desto mer utspelar dom sig???
kognitiv dissonans
när vårt beteende och vår attityd inte stämmer väl överens, tenderar vi att vilja ändra vår attityd. ex. rökning. hur väl inlärt beteendet är och hur motiverade vi är. fobi
self-perception theory
våra beteenden beror på våra attityder. hur vi beter ossi olika situationer påverkar hur vi ser på oss själva. SJÄLVBILDEN. vår beteenden blir hur vi är och skapar vår attityder, detta kan leda till kognitiv dissonans.
communicator credibility
trovärdig talare
central route to persuasion
man påverkas av en åsikt/meddelande för att man tror på argumenten. ofta människor med stort behov av kognitiv stimulans
peripheral route to persuation
man tror på en talare inte för dens meddelande utan för hur den talar- retorik. ofta inte personer med stort behov av kognitiv stimulering…
social facilitation
när andra personer är närvarande så påverkas vår respons. ökad tendens att antingen bli stressad (piano) eller prestera bättre
self-descripency theory- senare regulatory focus theory
handlar inte bara om vem man är i stunden, utan även det framtida jaget. vad man är, vad man vill vara och vad man tror sig vara. dessa nås genom olika mål. målen kan vad vi vill vara eller inte vill vara
promotional goals
hänger samman med self-descripency theory. Sträva efter att uppnå ett mål
prevention goals
self-descripency theory. strävan mot vad man INTE vill bi
norm of reciprocity
förväntan om att man behandlar andra väl , blir man likaså behandlad. försäljarknep
door-in-the face tekniken
stort erbjudande– förväntas få avslag– mindre erbjudande
foot-in-the door tekniken
först mindre erbjudande- sedan större erbjudande
lowballing
först att man. beviljar ett erbjudande, sedan innan den utförts ökar försäljaren kostnaden.
ange 3 faktorer som ökar sannolikheten för lydnad (milgam)
kunskapsskillnad, närhet, ansvarsotydlighet
normer
delad uppfattning om nåt socialt, ofta oskrivet
social rol
olika roller i olika situtiationer, mamma, lärare
informational social influence
man följer en annan person eftersom man tror att den har rätt kunskap, lärare
normative social influence
man vill vara med i gruppen och undvika att bli utstött
referent infomration influence
man följer ens referens, ens grupps, detta influerar mest
social loafing+ social compensation
åka snålskjuts, ex. grupparbete. kan öka när motivationen inte är tillräcklig. kompensation när någon inte gör sitt
gruppolarisering
när en grupp likasinnade diskuterar, tenderar genomsnittliga åsikten att bli mer extrem. kan bero på att en gruppmedlem är så villig att bli accepterad att den ökar sin åsikt -normaativ influens,
grupptänk
tendens att sluta vara kritisk till åsikter eftersom man så gärna vill söka samhörighet och samstämmighet. ex. ökar vid hög stress, när en direkt ledare finns.
deindividuation
minskad individualitet , man tänker inte på individerna ex. i krig. kan bero på att man i grupp anses ha dom normerna. brist på eget ansvar
prejudice- explicit och implicit
negativa attityder, pga grupp(kutlur. implicit. implicita kan mätas genom ögonskanningar
diskriminering
aktiva saker man gör mot andra
category accentuation
man överdriver skillnader mellan grupper
outgroup hmomogenity bias
tendens att se individer från utanför grupper som mer lika dom än sin egen grupp
in gruop favorism
tendens att se sin egen grupp som bäst. oss och dom tänk
out group derogation
“dom andra” har fler negativa saker än vad vi har
realistic conflict theory
det bildas konfikt pga begränsade resurser. vita är rädd att förlora sitt land om svarta finns
4 sätt att minska fördomar
- arbeta mot gemensamma mål 2. grupper har samma status 3. ökade bättre normer 4. personliga interaktioner
mere exposure effect
upprepad exponering av någon göra att vi kan gilla det mer: kollegor , en maträtt. så länge det är i viss omfattning
attraktion 3 saker
- vi dras till dom som är lika oss 2. symmetriska ansikten 3. ansikten som är mer lika genomsnittet
matching effect
vi dras till odm vi är lika (partner)
social exchange theory
en relation handlar om att ge och ta
vad är skillnaden mellan män och kvnnors åreferenser angående partner, evoultionärt och socialt?
modern samhälle- kvinnor har mer valfrihet.
evolution- kvinna väljer stark man
triangular theory of love
passion, initimitet, engagemang
kin selection
evoltuionärt sett- man hjälper oftast dom man är mer lik, samma gener
empathy-altruism-hypothesis
altruism skapas av empati
bystander effect
om flera står och tittar på när någon blir skadad, minskar den individuella ansvaret
aggression- varför?
socialt, biologiskt, inlärning- monkey se monkey do
catharsis
att kort ge utlopp för sin aggression ger temporärt mindre aggression. man kan ex. uttrycka detta genom mer socioalt accepterade sporter
