kapitel 14 Flashcards

1
Q

social kognition

A

hur vi tänker i förhållande till det sociala samspelet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

primacy effect

A

det första intrycket av andra är ofta väsentligt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

stereotyp

A

ofta negativa antydningar om en viss person. en delad uppfattning om en persons/grupps beteende och egenskaper.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

self-fullfilling prophecy

A

ens tankar om någon bekräftas i och med att man själv beter sig på ett visst sätt, den andra repsonderar till detta och ens åsikt byggs på.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

reflected appraisals principle

A

andras åsikter om en själv ligger till grund för vår självuppfattning. appraisals= värdering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

in-groups

A

gruppen man tillhör

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

out-groups

A

gruppen man inte tillhör

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

social identitet

A

identiten som beskriver vad man anser sig höra till, kultur, grupper

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

self-esteem

A

självkänsla. hur väl man anser sig klara av saker, värdigheten, uppskattningen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

sociometer

A

självkänslan bestäms av hur socialt accepterade vi är och inom vilka kretsar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

collecitve self-esteem

A

Hur självkänslan påverkas av gruppen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

attributions

A

hur man “tillvskriver” beteende till antingen personliga egenskaper eller situationella. hur vi tolkar andra. ex. varför gick det dåligt på tentan?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Name 3 attributional factors

A

consistency (hur ofta), distinctivness (skiljer det sig från andra saker?), consensus (tycker fler samma? samstämmighet)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

fundamental attribution error

A

vid beskrivande av andras fel, vi tenderar till att lägga för stor vikt vid personliga egenskaper än situationella. hur påverkar kulturen? beror på hur individuellt/kollektivt samhället är.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

self-serving bias

A

vi vill till all mån skydda oss själva, och tenderar att skylla på situationen vid negativt. eller vid positivt lägga till personliga egenskaper. hur påverkar kulturen? (jantelag)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

attitude

A

positiv(negativ mot någon, någon

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

3 orsaker som påverkar om man kan uttrycka sin attityd

A
  1. hur förtryckt samhället är 2. hur starka åsikterna är 3. ju mer specifika attityderna är, desto mer utspelar dom sig???
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

kognitiv dissonans

A

när vårt beteende och vår attityd inte stämmer väl överens, tenderar vi att vilja ändra vår attityd. ex. rökning. hur väl inlärt beteendet är och hur motiverade vi är. fobi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

self-perception theory

A

våra beteenden beror på våra attityder. hur vi beter ossi olika situationer påverkar hur vi ser på oss själva. SJÄLVBILDEN. vår beteenden blir hur vi är och skapar vår attityder, detta kan leda till kognitiv dissonans.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

communicator credibility

A

trovärdig talare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

central route to persuasion

A

man påverkas av en åsikt/meddelande för att man tror på argumenten. ofta människor med stort behov av kognitiv stimulans

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

peripheral route to persuation

A

man tror på en talare inte för dens meddelande utan för hur den talar- retorik. ofta inte personer med stort behov av kognitiv stimulering…

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

social facilitation

A

när andra personer är närvarande så påverkas vår respons. ökad tendens att antingen bli stressad (piano) eller prestera bättre

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

self-descripency theory- senare regulatory focus theory

A

handlar inte bara om vem man är i stunden, utan även det framtida jaget. vad man är, vad man vill vara och vad man tror sig vara. dessa nås genom olika mål. målen kan vad vi vill vara eller inte vill vara

25
Q

promotional goals

A

hänger samman med self-descripency theory. Sträva efter att uppnå ett mål

26
Q

prevention goals

A

self-descripency theory. strävan mot vad man INTE vill bi

27
Q

norm of reciprocity

A

förväntan om att man behandlar andra väl , blir man likaså behandlad. försäljarknep

28
Q

door-in-the face tekniken

A

stort erbjudande– förväntas få avslag– mindre erbjudande

29
Q

foot-in-the door tekniken

A

först mindre erbjudande- sedan större erbjudande

30
Q

lowballing

A

först att man. beviljar ett erbjudande, sedan innan den utförts ökar försäljaren kostnaden.

31
Q

ange 3 faktorer som ökar sannolikheten för lydnad (milgam)

A

kunskapsskillnad, närhet, ansvarsotydlighet

32
Q

normer

A

delad uppfattning om nåt socialt, ofta oskrivet

33
Q

social rol

A

olika roller i olika situtiationer, mamma, lärare

34
Q

informational social influence

A

man följer en annan person eftersom man tror att den har rätt kunskap, lärare

35
Q

normative social influence

A

man vill vara med i gruppen och undvika att bli utstött

36
Q

referent infomration influence

A

man följer ens referens, ens grupps, detta influerar mest

37
Q

social loafing+ social compensation

A

åka snålskjuts, ex. grupparbete. kan öka när motivationen inte är tillräcklig. kompensation när någon inte gör sitt

38
Q

gruppolarisering

A

när en grupp likasinnade diskuterar, tenderar genomsnittliga åsikten att bli mer extrem. kan bero på att en gruppmedlem är så villig att bli accepterad att den ökar sin åsikt -normaativ influens,

39
Q

grupptänk

A

tendens att sluta vara kritisk till åsikter eftersom man så gärna vill söka samhörighet och samstämmighet. ex. ökar vid hög stress, när en direkt ledare finns.

40
Q

deindividuation

A

minskad individualitet , man tänker inte på individerna ex. i krig. kan bero på att man i grupp anses ha dom normerna. brist på eget ansvar

41
Q

prejudice- explicit och implicit

A

negativa attityder, pga grupp(kutlur. implicit. implicita kan mätas genom ögonskanningar

42
Q

diskriminering

A

aktiva saker man gör mot andra

43
Q

category accentuation

A

man överdriver skillnader mellan grupper

44
Q

outgroup hmomogenity bias

A

tendens att se individer från utanför grupper som mer lika dom än sin egen grupp

45
Q

in gruop favorism

A

tendens att se sin egen grupp som bäst. oss och dom tänk

46
Q

out group derogation

A

“dom andra” har fler negativa saker än vad vi har

47
Q

realistic conflict theory

A

det bildas konfikt pga begränsade resurser. vita är rädd att förlora sitt land om svarta finns

48
Q

4 sätt att minska fördomar

A
  1. arbeta mot gemensamma mål 2. grupper har samma status 3. ökade bättre normer 4. personliga interaktioner
49
Q

mere exposure effect

A

upprepad exponering av någon göra att vi kan gilla det mer: kollegor , en maträtt. så länge det är i viss omfattning

50
Q

attraktion 3 saker

A
  1. vi dras till dom som är lika oss 2. symmetriska ansikten 3. ansikten som är mer lika genomsnittet
51
Q

matching effect

A

vi dras till odm vi är lika (partner)

52
Q

social exchange theory

A

en relation handlar om att ge och ta

53
Q

vad är skillnaden mellan män och kvnnors åreferenser angående partner, evoultionärt och socialt?

A

modern samhälle- kvinnor har mer valfrihet.

evolution- kvinna väljer stark man

54
Q

triangular theory of love

A

passion, initimitet, engagemang

55
Q

kin selection

A

evoltuionärt sett- man hjälper oftast dom man är mer lik, samma gener

56
Q

empathy-altruism-hypothesis

A

altruism skapas av empati

57
Q

bystander effect

A

om flera står och tittar på när någon blir skadad, minskar den individuella ansvaret

58
Q

aggression- varför?

A

socialt, biologiskt, inlärning- monkey se monkey do

59
Q

catharsis

A

att kort ge utlopp för sin aggression ger temporärt mindre aggression. man kan ex. uttrycka detta genom mer socioalt accepterade sporter