Kapitel 13 - Sparande, kapitalbildning och produktion

Question 1

Vad kallas den kapitalstock som på sikt ger högst konsumtion per capita?

Answer 1

Den kapitalstock som på lång sikt ger högst konsumtion per capita kallas ”gyllene-regel-kapitalstocken”.

Question 2

Hur ser samspelet ut mellan Y, K och s

Answer 2

Mängden kapital bestämmer produktionsnivån–> produktionsnivån påverkar sparandet och därför hur mycket kapital som ackumuleras över tiden.

Question 3

Vilken är den “nya” formeln för produktionsfunktionen?

Vilket antagande görs av N?

Answer 3

yt = f(kt)

Vi antar att N är konstant.
Givet att N är konstant är K den enda faktorn som vi kan påverka i produktionsfunktionen.
Vi antar också att det inte sker någon teknisk utveckling, F förändras alltså inte över tid, vi använder då f.
Genom dessa förenklingar kan vi nu använda den nya formeln för produktionsfunktionen:

y = YN
k = K/N

Question 4

Vilka tre antaganden gör vi för sambandet mellan produktion och investeringar i en sluten ekonomi? Vilken ekvation leder det till?

Answer 4

I = S + T - G
I = S (vi antar inget offentligt nettosparande, T - G = 0), då är investeringarna lika med det privata sparande. 
S = sY (vi har en sparkvot av vår inkomst, den andel vi sparar, mellan 1 och 0. 

It = sYt

Question 5

Vad är en implikation av It = sYt?

Answer 5

Ju större produktionen är, desto större är sparandet och därmed investeringarna.

Question 6

Vad säger ekvationen kt+1 - kt = syt - δkt?

Answer 6

Denna säger att förändringen i k mellan en period är lika med sparandet minus deprecieringen.

Question 7

Vilken ekvation säger att “förändringen i k mellan en period är lika med sparandet minus deprecieringen.”

Answer 7

kt+1 - kt = syt - δkt

Question 8

Vad betyder komponenterna i kt+1 - kt = syt - δkt?

Answer 8

kt+1- kt = förändringarna i kapitalstocken mellan t och t+1

sf(kt) = investeringarna år t

δkt = deprecieringen år t

Question 9

Vad beror förändringen i kapitalstocken på under en period? Vad blir resultaten av de olika förhållandena mellan dem

Answer 9

Förändringen i kapitalstocken under en period beror på två termer
Investeringarna
Kapitalförslitningarna

Om investeringarna > förslitningen så ökar kapitalet
Om förslitningen > investeringarna så minskar kapitalet.

Om slitningen = investeringarna så har vi SS

Question 10

Om vi tänker oss att vi börjar med ett sparande som är 0 och sedan börjar spara. Hur kommer vår kapitalstock och produktion att påverkas?

Answer 10

Så länge investeringarna överstiger deprecieringen kommer kapitalstocken att öka. Eftersom att produktionen förändras när kapitalstocken växer, ökar även denna. K konvergerar sedan alltid mot k*. Den nivå där investeringarna är lika med deprecieringen. Kapitalstocken förblir här konstant. Vi kallar detta för steady state eller stationär nivå.

Question 11

Vad man kan göra när man är i SS och tillfälligt vill ändra storleken på kapitalstocken?

Answer 11

Om man hamnar vid den stationära nivån kan man ändra sparkvoten för att tillfälligt fortsätta öka kapitalstocken.

Question 12

Vad gäller i steady state?

Answer 12

Vid steady state är sparandet precis på den nivån för att täcka upp för förslitningen.

		sf(k*) = δk

Question 13

Vad är den stationära produktionsfunktionen?

Answer 13

y* = f(k*)

Question 14

Vilken effekt har sparkvoten på låg sikt för tillväxtakten för produktionen?

Answer 14

På lång sikt måste kapitalstocken per capita vara konstant och produktionen per capita lika så. Sparkvoten har alltså ingen effekt på den långsiktiga tillväxttakten för produktionen.

Sparkvoten påverkar hur hög produktionsnivån blir given tidpunkt.

Man får alltså en temporär produktionstillväxt vid en ökad sparkvot.

Långsiktig tillväxt = 0
Långsiktigt hamnar dock BNP på en ny nivå.

En högre sparkvot leder till högre tillväxttakt under mycket lång till innan tillväxten är noll (stationärt läge). Ca 50 år. Ökad s har alltså inte någon effekt på tillväxten på lång sikt, men det innebär en ökad tillväxt under väldigt många år.

Question 15

Hur ser förhållandet ut mellan ökat sparande och konsumtion?

Answer 15

Ökat sparande sker till en början på bekostnad av konsumtionen.
Högre sparande medför till en början motsvarande minskning i konsumtionen.

Ökat sparande behöver inte på lång sikt leda till ökad konsumtion.

Om sparkvoten är 0 kommer inget kapitala ackumuleras och därför kommer ingen produktion ske och inte då någon konsumtion på lång sikt.

Om sparkvoten är 1 så sparar man hela sin inkomst och investerar därför inget. Det blir därför ingen konsumtion här heller.

Sparkvoten som leder till högsta möjliga konsumtionsnivåer kallas ”gyllene-regelns-sparkvot”.

Question 16

Vilken beteckning har den gyllene sparkvoten?

Answer 16

Sg

Question 17

Vad händer om man har en sparkvot som är högre än respektive lägre än Sg?

Answer 17

Befinner man sig över Sg kommer ett ökat sparande nu leda till minskad konsumtion både nu och på lång sikt..

Befinner man sig under kommer konsumtionen minska till en början för att sedan på lång sikt öka. Man kan öka sin spar kvot fram till Sg utan att på lång sikt minska sin konsumtion.

Om man har en kvot mellan 0 och Sg kan man alltså öka sin kvot för att på sikt kunna konsumera mera, det sker dock på bekostnad av en tillfälligt mindre konsumtion.
Spara en krona i dag och ha två att konsumera för i framtiden!

Question 18

Vilka pensionssystem finns det och vilka fördelar har de?

Answer 18

Fonderat system - ta in skatt, låta det växa och betala ut det i framtiden (summan som betalas ut beror på placeringen). Detta system påverkar inte ekonomins totala sparande.

Fördelningssystem/pay as you go - ta in skatt från arbetande och betala ut det direkt till pensionärer (summan som betala ut beror på hur många som jobbar nu osv). Det totala sparandet minskar, likaså, kapitalbildningen.

Fonderat system har fördel om man har en åldrande befolkning och färre unga.

Question 19

Vad beskriver s/δ?

Answer 19

produktionen som sparkvoten dividerat med depreceringstakten.
Den visar hur både sparkvot och/ellerlägre deprecieringstakt på lång sikt leder till högre kapitalstock och högre produktion.

De rikaste länderna har ungefär 40 gånger högre sparkvot än de fattigaste.
(För att kolla kan man stoppa in ett lands sparkvot i s/δ och se hur hög produktionen blir).

Question 20

Vilka skillnader gäller för sparande och kapitalbildning i en öppen ekonomi?

Answer 20

I en öppen ekonomi kan investeringar ske med hjälp av utlandslån. Man har alltså utlandsinvesteringar i en öppen ekonomi.

Om avkastningen på investerat kapital är högre än räntan är det lönsamt att låna till investeringarna.

Question 21

Vad menas med MPK?

Answer 21

marginalprodukten av kapital = hur mycket produktionen ökar med en extra enhet kapital.

Om avkastningen på investerat kapital är högre än räntan är det lönsamt att låna till investeringarna.

Question 22

Vilken ekvation använder man för att se om marginalavkastnigen påkapital är större än räntan?

Answer 22

Man jämför alltså (1 + r) med (MPK(k) + 1 - δ)

Om 1+r* är mindre än MPK(k*) + 1 - δ lönar det sig att investera

Är det tvärt om skulle företaget tjänar på att säja kapital till det är lika och låna ut pengarna till räntan r*

Question 23

Hur fördelas kapitalstocken mellan olika länder i en öppen ekonomi?

Answer 23

Länder som har haft höga inhemska räntor kommer nu låna internationellt.

De med låga räntor kommer att låna ut. Kapitalstocken ökar då i länder som har haft höga räntor och minskar i de länder som har haft låga.
MPK jämnas genom detta med tiden ut över länderna.
Kapitalstocken konvergerar alltså.