Kapitel 1-3 Flashcards

1
Q

Primärvärden

A

Ursprungliga värden (mätvärden, angivna värden)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Sekundärvärden

A

Beräknade värden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är en kraft?

A

Finns ingen egentlig definition. Något som används för att beskriva varför saker händer eller förändras.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Hur märker vi att krafter verkar?

A

Ändra riktning, ändra hastighet osv.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Hur beskriver vi en kraft matematiskt?

A

Med en vektor (en kraft har en storlek och en riktning)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vektor

A

Har storlek och riktning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Skalär

A

Har bara storlek

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Skaläraddition

A

term + term + term = summa
ex: 4 + 7 + 1 = 12

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vektoraddition

A

komposant + komposant + komposant = resultant
ex: F1 + F2 + F3 = FR

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Kraftjämvikt

A

Ingen förändring (ingen ökning av hastigheten. ingen inbromsning osv.)

Två situationer:
1. Ett föremål i rörelse fortsätter med samma fart i samma riktning, dvs konstant hastighet.
2. Ett föremål i vila fortsätter att vara stilla

Om krafterna på ett föremål “tar ut varandra”, dvs resultanten av kraftkomposanterna är noll, gäller att föremålet är i jämvikt.

Detta är en ekvivalens så även detta gäller:
Om ett föremål är i kraftjämvikt gäller att kraftresultanten är noll.

FR = 0 ⇔ jämvikt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Normalkraft

A

Betecknas FN
- En vinkelrät kraft från en yta
- Normalkraften anpassar sig efter situationen, dvs normalkraften är den motkraft som behövs.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Kraft och reaktionskraft (tvillingkrafter)

A

När föremål påverkar varandra finns alltid ett par av lika stora men motriktade krafter. Dessa kallas kraft och reaktionskraft och verkar INTE på samma föremål.

T.ex. Kraft: En kraft från en hand som trycker på väggen
Reaktionskraft: Väggen trycker tillbaka med en lika stor kraft på handen.

Ett annat exempel på kraft och reaktionskraft är gravitationskrafter mellan föremål. Ett äpple på jordytan påverkas av en gravitationskraft, som är riktad mot jordens mitt. Jorden påverkas av en lika stor men motriktad kraft, dvs en gravitationskraft riktad mot äpplet.

Dessa krafter finns mellan alla föremål, men för att de ska märkas måste det vara stor skillnad mellan föremålens massor.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Gravitationskraft

A

Gravitationskraften från jorden på ett föremål är F=mg (kallas då tyngdkraften).

Gravitationskraften mellan föremål där inget av dem är jorden beräknas med Newtons gravitationslag.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Friktion

A

Friktion uppstår när två ytor glider mot varandra och ojämnheter “hakar i” varandra. Friktionskraften Ffr anpassar sig upp till ett maximalt värde, som beror på situationen.

Maximal vilofriktion mellan två ytor är större än maximal glidfriktion mellan samma ytor. Det krävs alltså en större kraft för att sätta igång rörelsen, än att sen få föremålet att fortsätta röra sig med konstant hastighet.

Ett föremål med konstant hastighet påverkas av maximal glidfriktion.

Ffr(max) beror på:
1. Material- och ytegenskaper
2. Storleken och normalkraften

Maximal friktion (fullt utbildad friktion):
Ffr = μ * FN (s.9 i formelsamlingen)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Densitet

A

Tätheten i ett material, dvs hur tätt packad materian är

ϱ = m/V

SI-enhet: 1kg/m3
Vanligt är g/cm3
1g/cm3 = 1000 kg/m3

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Tryck

A
  • Beror på kraft och yta (area)
  • Större kraft ger högre tryck och större area ger lägre tryck

p = F/A där F är den vinkelräta kraften mot ytan A

SI-enhet: 1N/m2 = 1 Pa

17
Q

Vätsketryck

A

p = ϱgh formeln för vätsketrycket på djupet h
SI-enhet: 1 Pa

18
Q

Pascals princip

A

Det tryck som utövas i någon del av en vätska överförs till alla delar av vätskan.

Dvs. om vätsketrycket förändras någonstans i vätskan, sker samma tryckförändring överallt i vätskan.

(Trycket är inte samma överallt men det sker samma förändring)

19
Q

Lufttryck

A
  • Fungerar (nästan) precis som vätsketryck, men ϱ och g varierar för luft.
  • Det normala lufttrycket vid jordytan är 101,3 kPa
20
Q

Totalt tryck

A

Vätsketryck + lufftryck

21
Q

Enheter för tryck

A

101,3 kPa = 1 atm (atmosfär)
100 kPa = 1 bar = 750 Torr = 750 mmHg (blodtryck)

I USA används ofta psi
1 psi ≈ 6,9 kPa

22
Q

Redovisning

A
  1. Skriv upp formler
  2. Skriv upp de storheter som vi känner till
  3. Gör om till SI-enheter
  4. Behåll beteckningar så länge som möjligt
  5. Avrunda först i slutet
  6. Kontrollera antal värdesiffror
23
Q

Arkimedes princip

A
  • Lyftkraften från vätskan (eller gasen) motsvaras av den undanträngda vätskans (respektive gasens) tyngd.
  • Ju större del av bollen som är under ytan desto större mängd vätska har tryckts undan, och desto större lyftkraft.

FL = m(vätska) * g = Vϱg

FL = Vϱg där ϱ är den undanträngda vätskans densitet och
V är dess volym.