Kap 6- Stress Flashcards
Stressorer:
Stressorer:
Hetta och köld:
Farsoter
Tunga lyft
Förseningar
Övermäktigt ansvar
Sömnproblem
Störningsmoment
Multitasking/ task-switching:
utföra flera uppgifter samtidigt och byta mellan dessa.
I all enkelhet: en modern variant av 1936 års Hans Selyes, GAS, där stressen beskrivs i tre faser …
I all enkelhet: en modern variant av 1936 års Hans Selyes, GAS, där stressen beskrivs i tre faser:
Alarm. Vi reagerar på en stressor. Ju mer hotfull vi upplever stressorn, desto kraftigare alarmfas.
Motstånd. Vi gör det vi kan för att hantera stressorn. Ju längre stressorn håller i sig, desto mer påverkar det kroppens olika system.
Utmattning. Vi märker att vi inte längre orkar och ser till att skapa återhämtning, eller så orkar vi bara inte längre och hamnar i ett stadium av utmattning.
Coping
Coping
Den som tidigt i livet fått en kärleksfull och trygg omvårdnad har bättre förutsättningar att aktivera en medveten motståndskraft mot stressorer senare i livet.
En långsiktig effekt av dålig omvårdnad i barndomen (”dysfunktionell familj”) med stress i omfattande mängd, eller trauman, är att risken för att få somatiska problem som vuxen ökar.
Exempel är diabetes, förkalkade kranskärl i hjärtat och högt blodtryck.
Det moderna informationssamhällets stressorer:
Det moderna informationssamhällets stressorer:
Vi moderna människor är de första människorna i evolutionen som har haft möjlighet att ”föräta” oss på information.
Att ständigt vara uppkopplad belastar både hjärna och nervsystem vilket bland annat kan leda till sjukskrivning och utmattningsdepression.
Behöver vetenskaplig kunskap om hjärnan, och verktyg som är direkt tillämpningsbara både för att skydda sig och att ta till om man hamnar i stressrelaterade tillstånd. Tillstånd där man riskerar att förlora kontroll och balans mellan hjärnans aktivitets- och vilosystem och hur man hanterar mängden information.
Stringere = att spänna sig → stress
2 Psykologiska termer för stress :
Psykologiska termer för stress:
Stressor - orsak till stress
Stressrespons - kan vara spänningsupplevelser. Som kan delas in i biokemiska, fysiologiska, beteendemässiga och psykologiska förändringar
Gränsen mellan hälsosam stress och ohälsosam:
Gränsen mellan hälsosam stress och ohälsosam:
“relationen mellan upplevda belastningar och upplevda resurser vi har för att hantera dem som kommer avgöra vårt reaktionssätt”
Om man möter en potentiellt svår stressor bestäms graden av
stress man upplever av :
1) hur man bedömer/värderar (eng. appraisal) stressorn och
2) hur man bedömer/värderar den egna förmågan
Alltså:
Stress är reaktion på obalans mellan belastningar som den utsätts för och de resurser den har för att hantera dessa.
Utifrån en sådan definition av stress som en obalans mellan belastning och resurser följer att ett underskott, men även ett betydande överskott av resurser (hos individen) relativt de belastningar som organismen utsätts för kan resultera i negativ stress.
Typ: alldeles för mycket att göra, men även alldeles för lite att göra kan medföra stress
Båda dessa extrema lägen kan t o m leda till allvarliga stressrelaterade sjukdomar
Förebyggande åtgärder …
Resurser:
fysisk kondition
sömn
vila
regelbundna matvanor
kunskap och färdigheter
MEN ÄVEN; en känsla av säkerhet, trygghet och kontroll
En stress-situation uppstår!
En stress-situation uppstår!
Hjärnan tolkar en situation som hotfull.
Då larmas det retikulära aktiveringssystemet och det sympatiska nervsystemet blixtsnabbt!
Det sympatiska nervsystemet
är en del av det autonoma nervsystemet som styr andningen, blodtryck och puls, sådant som vi inte kan påverka med vår vilja.
Retikulära aktiveringssystemet: (RAS)
Retikulära aktiveringssystemet: (RAS)
viktigt för att vi har förutsättningar att klara av utmaningar.
Reglerar graden av arousal
Hjärnans delar:
i fyra delar:
storhjärnan,
mellanhjärnan,
hjärnstammen
lillhjärnan.
Olika delar av hjärnan har olika funktioner. Därför yttrar sig skador i en viss del av hjärnan på ett sätt och skador i andra delar på andra sätt
Hjärnans delar i 4:
Hjärnans delar:
i fyra delar:
storhjärnan,
mellanhjärnan,
hjärnstammen
lillhjärnan.
Den tredelade hjärnan:
En idé om hur evolutionen kan ha påverkat utveckling och organisation av den mänskliga
hjärnan
Modellen beskriver hjärnan i tre lager eller delar:
Reptilhjärnan är den äldsta delen och står för repetitiva instinktiva beteenden, t.ex. kontrollen av andningen och balansen. Reptilhjärnan inkluderar hjärnstammen och lillhjärnan. Att den kallas “reptilhjärnan” beror på att en reptils hjärna till största delen består av hjärnstammen och lillhjärnan. Den kontrollerar musklerna, balans, och autonoma funktioner såsom omedveten kontroll av hjärta, lungor, mage och lever.
Däggdjurshjärnan består av det limbiska systemet (”känslohjärnan”), som bland annat består av amygdala, hippocampus och nucleus accumbens. Amygdala är involverad i vårt emotionella liv. Hippocampus i inlärning av långtidsminnen. Nucleus accumbens är en viktig del av vårt belöningssystem, som drivs av dopamin och kan påverkas av substanser som amfetamin och kokain.
Primathjärnan består av cortex (hjärnbarken) och av de s k basala ganglierna.
Stresshormoner:
Stresshormoner:
kortisol, noradrenalin och adrenalin utsöndras från binjuren och skickas ut i blodet
De har till uppgift att :
se till att puls och blodtryck höjs och
att det finns tillräckligt med socker och energi till musklerna och hjärnan för kamp-flyktreaktionen:
→ Vi blir mindre känsliga för smärta och blodet koagulerar fortare. Blodflödet dirigeras om så att musklerna och hjärnan får mer blod medan matsmältningen, huden och andra organ som inte behövs för kampen på liv och död får mindre.
Homeostas
Vad händer om homeostas inte upprätthålls?
Homeostas handlar om kroppens förmåga att hålla sig stabil i ett visst tillstånd, trots yttre förändringar. Homeostas
-Om homeostasen inte upprätthålls. Kort sagt: Man dör. För låg temperatur: Cellernas enzymer kan inte arbeta ⇒ man dör.
Ett sätt att återställa balansen:
Vi tycks som väl är vara mycket bra rustade för att klara även stora avvikelser från det
normala.
Dessa avvikelser kan handla om en upplevelse av överbelastning eller hot som vi
tvingas agera för att undanröja, eller vi kan behöva fylla på våra resursdepåer.
Det vi ofta glömmer i diskussionerna om stressreaktioner är att arbetet med att återställa balansen bara i liten grad påverkar kroppen medan huvudet, dvs. storhjärnan, arbetar för fullt med att lösa problemen.
Denna avancerade hantering av påfrestningar och förändringar ligger bakom den enorma
framgång som människan haft i sin strävan att förstå och tämja naturkrafterna.
Bemästringsstrategier: vi använder hjärnan för att avvärja hotsituationer. Om det inte fungerar reagerar vi istället med primitivt
→ ex. med fight/flight reaktioner
Fight/flight-programmet:
Fight/flight-programmet
Sådana program blir lätt synliga genom en rad kroppssignaler som vittnar om att vi gör av med mängder av energi, som koncentreras till musklerna från midjan och uppåt i kampprogrammet och från midjan och nedåt i flyktprogrammet. Också hjärnan får ett stort energitillskott för att organisera våra handlingar på bästa möjliga sätt.
