Kap 1-5 Grunder Flashcards
2 St Hjärnan metaforer
Datormetaforen:
Olika hjärnregioner har speciella uppgifter som de har hand om
- Egenskapen “sitter” i en region
- Data matas in behandlas och matas ut
- Konstrukt som arbetsminne, långtidsminne, visuospatiala klotterblocket är exempel
på datorliknande beskrivningar
Universum-Metaforen:
Begränsad kunskap om de olika delarna:
● Mängden data är enorm och oftast inte tillgänglig
● Hög grad av kaos och slumpmässiga händelser inom ett ramverk
● Olika delar är sammankopplade på sätt vi kan beskriva men inte förklara i detalj
● Vet inte hur det började
Nervsystemet: anatomisk indelning (CNS, PNS)
Vad står de för….
-Centrala nervsystemet
-Det autonoma perifera
nervsystemet: (PNS)
Nervsystemet: anatomisk indelning (CNS, PNS)
Vad är deras område?
Centrala nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen. Nervsignalerna skickas genom kroppen mellan olika kroppsdelar och hjärnan. Det kan till exempel vara signaler från huden om att vi känner värme, kyla eller beröring. Det kan också vara signaler till och från olika muskler som gör att vi kan röra på oss.
Det autonoma perifera
nervsystemet: (PNS)
Sympatiska ns:
- kraftigt kopplat till aktivering
av muskler och stress
- flyttar blod till stora
muskelgrupper
- fight of flight: freeze
reaktioner är däremot oklart
kopplade i nervsystemet
- =Aktivering
Parasympatiska ns:
- avkoppling, återhämtning,
matsmältning
- parasympatiskt kopplad
- sänker hjärtrytm
- kräkreflex
- kissa på sig vid extrem
rädsla
- =avaktivering
Efferenta vs afferenta ?
Vissa leder utåt (efferenta) och andra leder inåt (afferenta)
Lokalisering och riktningar inom anatomi
1)Inledning av hjärnans större regioner
1)Inledning av hjärnans större regioner
- bakhjärna, mitthjärna, framhjärna, mellanhjärna, storhjärna
- encephalon
2) Viktiga mindre regioner som även brukar referas som subkortikala …
2)Viktiga mindre regioner
- ex. limbiska systemet, basala ganglierna, loberna, ev. passar mitthjärnan in här pga
pratas om som egen struktur
3)Viktiga ÄNNU mindre regioner
3)Viktiga ÄNNU mindre regioner
- ex. amygdala, substantia nigra, nucleus accumbens, ventrala tegmentum, pre-frontal
cortex
Anatomisk lokalisering och riktningar
(Latinska namn)
1-5 samt deras motsats par!
mitten,sidan
svansen, näbben
över, under
nedår, upåt
Anatomisk lokalisering och riktningar
1)Lateral vs Medial
Medial = mot mitten
Lateral = mot sidan
2)Caudal vs Rostral
Rostral raphe nuclei
Caudal raphe nuclei
Rostral = mot näbben. Mitthjärnan och nedåt = rostral uppåt och caudal ner och tvärtom under mitthjärnan
Caudal = mot svansen
3)Superior vs Inferior
Superior=Övre
Inferior=Undre
4)Anterior vs Posterior
Anterior = främre
Posterior = bakom
5)Ventral vs Dorsal
Utgår ifrån fyrfota djur. (man byter riktning ovanför mitthjärnan, samma som caudal vs rostral fast tvärtom)
Ventral = nedåt (men betyder mot magen)
Dorsal = uppåt (men betyder mot ryggen)
Under mitthjärnan:
Ventral = framåt
Dorsal = bakåt
Beskriv enkelt kranialnervernas funktion + nämn en mer djupgående…
kranialnerver (kommer inte på
tentan) = kallas de nerver vars rötter ansluter till hjärnstammen.
- Finns 12 symmetriskt fördelade.
- Vissa leder utåt (efferenta) och andra leder inåt (afferenta)
- saknar ett gemensamt förgreningsmönster
Vagusnervstimulering (en kranialnerv)
● behandling för farmakoresistent epilepsi
● behandling för behandlingsresistent depression
● liknar pacemaker: ligger inte och pulserar hela tiden utan vaknar till liv vid
olika tidpunkter
● Vissa nerver är mixade: efferenta och afferenta (ex. vagus)
Indelning hjärnregioner fullt utvecklad:
Medulla (afterbrain)
Pons och Lillhjärna (Pons och Cerebellum)
Mitthjärnan (finns inget namn på engelska men på latin)
Dopamin
Serotonin
Mellanhjärna (Between brain)
Storhjärnan (Cerebrum, endbrain)
Cortex, basala ganglierna, limbiska systemet
Hjärnan latinska delar
T-D- MMM
Telencephalon (Storhjärnan)
Ej på bild. Cortex, subcortex
Diencephalon (Mellanhjärna)
Thalamus: Relästation för distribution av signal till olika delar av hjärnan.
Mesencephalon (mitthjärna)
Substantia Nigra kontrollerar
kroppsrörelser. Parkinson.
Hörsel, sömn/vaken, ögon
Metencephalon
Pons: Reglerar sömn,
uppmärksamhet, andning, kontroll på blåsan, hållning
Lillhjärnan-Cerebellum ej på bild. Finjustering av motorik
Myelencephalon
Medulla: Andning, hjärtfrekvens, blodtryck
Hjärnans anatomiska indelningar:
(Varierar beroende på olika traditioner)
Embryionala stadiet…
Hjärnans anatomiska indelningar:
Varierar beroende på olika traditioner
Embryonala stadiet:
Bakhjärnan (Hindbrain)
Både lillhjärnan och hela hjärnstammen
Mitthjärnan (Midbrain)
Dopamin
Ventral tegmental area
Substantia nigra
Serotonin
Dorsal raphe nuclei
Resten är framhjärnan
Fördjupning (delarna nerifrån och upp):
Medulla - Myelencephalon:
Nedre delen av hjärnstammen
Reglerar hjärtfrekvensen
Andning - sensorer känner av blodets PH-värde. För lågt eller för högt är livshotande. Vid hyperventilering kan medulla stoppa andningen. Vanligt vid panikångest där man andas ut för mycket CO2. Blodet blir syremättat snabbt men vi har för lite CO2 för att reglera blodets ph-värde → medulla stänger av andningen.
För vidare sensorisk information från organ uppåt (afferent)
Kranienerver
Pons, Cerebellum - Metencephalon
Pons:
För vidare signaler från storhjärnan till cerebellum → viktig för motoriken
Andningens skifte: ut, in
Koordinera ögonrörelser - viktigt centrum för detta. Men sker även på andra platser i hjärnan
Sömn:
REM-sömn,
sömnparalys, - råkar leva ut sina drömmar
vill inte leva ut våra drömmar motoriskt, dygnsrytm
Cerebellum:
3,6 gånger fler neuron än i storhjärnan. Samma ration inom däggdjur vilket tyder på att neocortex inte har utvecklats efter lillhjärnan utan att de växt tillsammans
Region som faktiskt kan liknas vid ett datacenter - det sker inte massa samspel utan allt går i flöden framåt. En signal kommer in och sen sprids den ut på en stor mängd neuron → gör att vi kan finjustera flera rörelser samtidigt och precisera. EX. arm och griprörelse
Mitthjärna - Mesencephalon
Tegmentum “täcke” (mitten)
Ventral tegmental area: alla belöningssystemets dopamincellkärnor
Red Nucleus: när vi sträcker oss efter något
Tectum “Tak” (bak)
Superior colliculus (bilden på knölarna)
2D ögonkartor för rörelse och lokalisering. Dessa “vill” skifta uppmärksamheten överallt men prefrontala kortex kontrollerar reglerar detta
→ Distraktion: vid minskad pre-frontal input blir man mer lättdistraherad. Vanligt vid ex. ADHD att prefrontala kortex inte har samma förmåga
ger inputs till prefrontala kortex (som en del av det sensoriska systemet) vilket är distraktioner (saccader)
Rostrala Raphe-gruppen
dorsala raphe: serotoninsystemets cellkärnor. Vi har förhållandevis få seratoninceller.
- Diencephalon -Fördjupning (delarna nerifrån och upp):
T-H-E
Mellanhjärna - Diencephalon
Thalamus
Relästation (viktig koppling ish) för information mellan cortex och resten av hjärnan
Mycket viktig för sensorisk information: information som vi tar in genom våra sinnen
Vi filtrerar information i thalamus innan det skickas tillbaka
Återkopplade loopar: information som skickas ut och tillbaka. Kan vara svårt att veta hur mycket information som processeras direkt vs. senare i loopen
Hypothalamus
dygnsrytm: reglerar melatoninproduktion i epitalamus
Parar ihop nervsystemet med hormonsystemet via hypofysen (pituitary gland)
Stressreglering
Epithalamus/Epifysen (tallkottkörteln, pineal gland)
producerar den hypotalamus styr.
Melatoninproduktion, Melatonin syntetiseras av serotonin
Emotioner, minnen
- Telencephalon -Fördjupning (delarna nerifrån och upp):
Telencephalon - Storhjärna, cerebrum
Subkortikala system (under cortex)
Mesencephalon
Mesencephalon (mitthjärna)
Substantia Nigra kontrollerar
kroppsrörelser. Parkinson.
Hörsel, sömn/vaken, ögon
Tegmentum “täcke” (mitten)
Ventral tegmental area: alla belöningssystemets dopamincellkärnor
Red Nucleus: när vi sträcker oss efter något
Tectum “Tak” (bak)
Superior colliculus (bilden på knölarna)
2D ögonkartor för rörelse och lokalisering. Dessa “vill” skifta uppmärksamheten överallt men prefrontala kortex kontrollerar reglerar detta
→ Distraktion: vid minskad pre-frontal input blir man mer lättdistraherad. Vanligt vid ex. ADHD att prefrontala kortex inte har samma förmåga
ger inputs till prefrontala kortex (som en del av det sensoriska systemet) vilket är distraktioner (saccader)
Rostrala Raphe-gruppen
dorsala raphe: serotoninsystemets cellkärnor. Vi har förhållandevis få seratoninceller.
Embrionic part of the hindbrain? (bakhjärnan….
Metencephalon
Pons: Reglerar sömn,
uppmärksamhet, andning, kontroll på blåsan, hållning
Lillhjärnan-Cerebellum ej på bild. Finjustering av motorik
Myelencephalon basically…
Myelencephalon
Medulla: Andning, hjärtfrekvens, blodtryck
Fördjupning (delarna nerifrån och upp):
Medulla - Myelencephalon:
Nedre delen av hjärnstammen
Reglerar hjärtfrekvensen
Andning - sensorer känner av blodets PH-värde. För lågt eller för högt är livshotande. Vid hyperventilering kan medulla stoppa andningen. Vanligt vid panikångest där man andas ut för mycket CO2. Blodet blir syremättat snabbt men vi har för lite CO2 för att reglera blodets ph-värde → medulla stänger av andningen.
För vidare sensorisk information från organ uppåt (afferent)
Pons, Cerebellum - Metencephalon
Pons:
För vidare signaler från storhjärnan till cerebellum → viktig för motoriken
Andningens skifte: ut, in
Koordinera ögonrörelser - viktigt centrum för detta. Men sker även på andra platser i hjärnan
Sömn… Ge exempel på två saker relaterade.
Sömn:
REM-sömn,
sömnparalys, - råkar leva ut sina drömmar
vill inte leva ut våra drömmar motoriskt, dygnsrytm
Cerebellum:
Cerebellum:
3,6 gånger fler neuron än i storhjärnan. Samma ration inom däggdjur vilket tyder på att neocortex inte har utvecklats efter lillhjärnan utan att de växt tillsammans
Region som faktiskt kan liknas vid ett datacenter - det sker inte massa samspel utan allt går i flöden framåt. En signal kommer in och sen sprids den ut på en stor mängd neuron → gör att vi kan finjustera flera rörelser samtidigt och precisera. EX. arm och griprörelse
3 Viktiga delar i Mellanhjärnan… T-H-E
Mellanhjärna - Diencephalon
Thalamus
Relästation (viktig koppling ish) för information mellan cortex och resten av hjärnan
Mycket viktig för sensorisk information: information som vi tar in genom våra sinnen
Vi filtrerar information i thalamus innan det skickas tillbaka
Återkopplade loopar: information som skickas ut och tillbaka. Kan vara svårt att veta hur mycket information som processeras direkt vs. senare i loopen
Hypothalamus
dygnsrytm: reglerar melatoninproduktion i epitalamus
Parar ihop nervsystemet med hormonsystemet via hypofysen (pituitary gland)
Stressreglering
Epithalamus/Epifysen (tallkottkörteln, pineal gland)
producerar den hypotalamus styr.
Melatoninproduktion, Melatonin syntetiseras av serotonin
Emotioner, minne
Thalamus
Relästation (viktig koppling ish) för information mellan cortex och resten av hjärnan
Mycket viktig för sensorisk information: information som vi tar in genom våra sinnen
Vi filtrerar information i thalamus innan det skickas tillbaka
Återkopplade loopar: information som skickas ut och tillbaka. Kan vara svårt att veta hur mycket information som processeras direkt vs. senare i loopen
Hypothalamus
Hypothalamus
Relästation (viktig koppling ish) för information mellan cortex och resten av hjärnan
Mycket viktig för sensorisk information: information som vi tar in genom våra sinnen
Vi filtrerar information i thalamus innan det skickas tillbaka
Återkopplade loopar: information som skickas ut och tillbaka. Kan vara svårt att veta hur mycket information som processeras direkt vs. senare i loopen
🌲 Epithalamus/Epifysen (tallkottkörteln, pineal gland)
Epithalamus/Epifysen (tallkottkörteln, pineal gland)
producerar den hypotalamus styr.
Melatoninproduktion, Melatonin syntetiseras av serotonin
Emotioner, minne
Storhjärna, cerebrum
Subkortikala system (under cortex)
Limbiska eller basala….vilka delar kan man räkna in ex.?
Limbiska “känslohjärnan”
-amygdala
-hippocampus
-vit massa - fornix
-Orbitofrontal cortex (OFC)
-Anterior cingulate cortex
Basal ganglierna “belöningshjärnan”
-striatum
-dorsala striatum
-putamen
-caudatus
-ventrala striatum
-nucleus accumbens
-globus pallidus
-ventrala palladium
Förklara några delar i limbiska systemet:
A-H-ST-OFC-ACC
Limbiska systemet:
Amygdala:
Skapande av minnen med emotionell komponent. Lagring av rädslominnen
HPA-aktivering (mer under stress och emotionsföreläsningarna)
Kopplingar till Nucleus Accumbens möjligen viktig för sk approach/avoidance-konflikter. ALLTSÅ: Parallella processer som sker samtidigt (både lustfyllt och läskigt → vilken väger tyngst?)
Hippocampus
episodiska och spatiala minnen. Episodiska minnen övergår till ACC (anteriora cingulum)
Theta - rytmer (mer om detta under sömnföreläsningarna) Tidigare trodde man att hjärnan vilade när man sov men sen upptäckte man “Theta”-rytmer som är långsammare avfyrningar. → kan bidra till att man förstärker och sorterar intryck och minnen från dagen
Long term potentiation (LTP). Glutamat → NMDA → calcium (mer om detta under grunder 2&3)
Stria terminalis
Utökade amygdala. Signaler fram och tillbaka från amygdala till hypothalamus. Viktig för HPA-aktivering, lagring av rädslominnen. - Intressant vid diagnosen OCD
Fornix
Vit massa som binder samman hippocampus med bl. a Mammilar Bodies (en del av hypotalamus).
Orbitofrontal cortex (OFC)
En del av prefrontala cortex (orbitals - rund - ögon = ligger nära ögonen)
Kroppsliga förändringar vid emotioner, t.ex nervositet. Skador leder till ökat riskbeteende
Anterior cingulate cortex
frå info från OFC om olika utfall (belöning/icke-belöning)
kopplar belöning till handling
aktiveras vid många emotioner “emotionell slasktratt”
Förklara några delar i Basala ganglierna:
S-DS-P-C-VS-GS-VT-SN
Basala ganglierna
Motivation (beroende)
Frivilliga rörelser
Vanor
Inlärning
Dopaminsystem
OBS: Thalamus och Amygdala är inte en del av basala ganglierna
Striatum - Ett dopaminstyrt system
Dorsala striatum:
putamen “nötskal”:
reglerar frivilliga rörelser tillsammans med motorkortex och lillhjärnan
Även inblandad i kognition - både kognitiva och motoriska problem vid parkinsons sjukdom. OBS: Det är inte bara dopaminceller som drabbas av parkinson utan även neuroner.
Caudatus “svans”:
mycket funktionellt överlapp mellan putamen och caudatus
Verkar vara viktigare för procedurinlärning är putamen
del av belöningssystemet
Ventrala striatum
Nucleus Accumbens: viktig för att predicera en belöning. → motivationseffekt
(Olfactory tubercle)
Globus Pallidus
Hjälper till att justera frivilliga rörelser. Sitter innanför putamen
Ventrala pallidum
Bildar tillsammans med ventrala striatum (framförallt nucleus accumbens) en av de viktigaste delarna av hjärnans belöningssystem
förväntad belöning
beroende
Substantia Nigra
Belägen i mitthjärnan
Här finns kärnorna hos de celler som producerar dorsala striatums dopamin
Hjärnbarken (Cortex) 4 delar….
Hjärnbarken (Cortex)
Occipital: primära synkortex
Temporal: Mycket “vad” information t.ex ansiktsigenkänning
Parietal: mycket “var” information. Rumsuppfattning, smärta, känsel, proprioception
Frontal: exekutiva funktioner, motorkortex
Hjärnbarken - Gyri & Sulci och hemisfärer
Hjärnbarken - Gyri & Sulci och hemisfärer
knölarna kallas för gyri
fårorna kallas för sulci
ex. “central sulcus” som delar av frontalloben och parietalloben
Två hemisfärer med speglade delar hela vägen ner i medulla
Loberna innehåller mer än bara cortex. Ex. är hippocampus en del av temporalloben, men under cortex, dvs sub-cortical
Berätta lite mer om Occipital loben!
Strömmar?
Occipitalloben:
Primära syncortex
får input från ögonen via thalamus (lateral geniculate nucleus)
Modell av genomskärningen av primära syncortex →
Olika kolumner av celler är ansvariga för att reagera på olika geometriska former (se de smala kolumnerna på bilden)
————————————————————————–
Strömmar av visuell data
Dorsala strömmen:
Mot parietalloben “Where pathway”
Vid skador → svårt att greppa föremål. + Unilateral neglect
Ventrala strömmen:
Mot temporalloben “What pathway”
Vid skador → prosopagnosi (ansiktsblindhet) + svårt att namnge objekt
Berätta lite mer om Parietalloben
Parietalloben
Känsel:
- smärta
- beröring
Spatiala processer:
- lokalisering
- utvärdera storlek på objekt
- form
- rotation
- lokalisering av föremål inom räckhåll
Berätta lite om temporal….
Syn:
tar emot från ventrala strömmen från occipitalloben
Berätta lite mer om frontalloben …
Frontalloben
Exekutiva funktioner:
Planering
Målinriktning
Känsloreglering
Uppmärksamhet
Inhibera impulser
Motorik:
Initiera och planera frivilliga rörelser
Berätta lite mer om motorcortex!
Motorkortex:
Beläget i frontalloben precis framför den centrala fåran (central sulcus) som separerar frontalloben och parietalloben. (Sensory cortex är beläget i parietalloben)
Här initieras frivilliga rörelser som sedan förfinas i dorsala striatum och cerebellum.
Berätta mer om de exkutiva funktioner:
P-V-O
Prefrontal cortex: alltså främre delen av frontalkortex
Ventromedial
emotionsreglering:
Inhibera emotionella signaler
inputs till amygdala
beslutsfattande
Orbitofrontal:
orbito = ögonhålor - sitter nära ögonen
social emotionsreglering
inlärning
belöning
Ventriklar och cerebrospinalvätska:
Sammanhängande hålrum fyllda med cerebrospinalvätska
Hjärnhinnor:
Hjärnhinnor:
Hjärnan omges av skyddande hinnor “meninger”:
hårda hjärnhinnan (“dura mater”)
Spindelvävshinnan (“arachnoidea mater”)
Kärlhinnan (“pia mater”)
Grunder 2: Mikro
Let go! Hey ho!
Nervcell
Neuron
Grå massa
Många cellkärnor
Vart sitter dopamin?
Substantia nigra
Vart sitter seratonin?
Sitter i raphe, tegmentum!
Vit massa vad är det?
Vit massa = (Axon) - myelinskidor på utskottet
Aktionspotential:
Aktionspotential:
Vilopotential -70mV
Neurotransmittorer binder till receptorer och förändrar miljö och mV inne i neuronet.
När potentialen > -55mV utlöses AP, spänning stiger +40mV för att sedan sjunka igen till -90mV
Kan ske 500ggr/sekund
Motbalansering vid aktionspotential:
Positivt laddat natrium öser in snabbt
Positivt kalium pumpas ut (finns mer på insidan än på utsidan), negativt klor pumpas in
Long term potentiation/hebbian learning:
(long term potentiation/hebbian learning): Om kopplingen används ofta → fler utskott → fler dendriter
Vesiklar
Vesiklar - bubblor av cellmembran, De är gjorda av samma material och är specialiserade. De innehåller signalsubstanser
Myelins påverkan på aktionspotentialen:
Myelins påverkan på aktionspotentialen:
Myelinskidorna ökar signalhastigheten gånger 120!
Mellanrummet kallas nodes of Ranvier:
högre densitet av Na+kanaler än på icke-myeliniserade axoner
Noderna tillåter utflöde vilket krävs för att upprätthålla signalen → den får en nystart vid varje nod
Signalen hoppar INTE. Det höga inflödet av Na+-joner knuffar signalen snabbt framåt
Energieffektivt pga färre joner och transportörer behövs
Berätta mer om processen!
Slutet av den sändande nervcellens axon kallas presynaptisk som anger att det gäller före synapsgapet eller synapsklyftan
Början av den mottagande nervcellen (vanligtvis en dendrit eller knopp/spine på en dendrit)
kallas postsynaptisk som anger att det gäller efter (= post) synapsgapet eller synapsklyftan
Notera: ibland kallas slutet av axonen plus synapsgapet plus början
av mottagande cell tillsammans synaps.
Vissa använder dock ordet synaps bara om själva synapsgapet/synapsklyftan.
En synaps:
En synaps:
Nervcell (neuron), synaps, receptor, signalsubstans:
Nämn 9 signalsubstanser!
1)Acetylkolin, 2)Dopamin, 3,4)Noradrenalin/Norepinephrine, 5)Serotonin, 6)Glycin, 7)GABA, 8)Glutamat, 9)Aspartat
Snap/Snare
Snap/Snare
Dockar vesiklar med cellmembranet
Aktionspotentialen aktiverar kalciumkanaler som genom kemisk signal öppnar vesikeln och smälter ihop den med cellmembranet
Säkerställer att inget kommer in i cellen - viktigt eftersom miljöerna kan skilja sig drastiskt åt
Vesiklarna transporteras uppifrån neuronet
Elektriska synapser är snabbare men saknar magnitud: ALLTSÅ: signalen är identisk pre/postsynaptiskt. Funkar bra i reflexsystem
Signalsubstand som är vanlig i hela CNS?
Acetylkolin: Vanligt förekommande signalämne i hela CNS
Glutamat:
Glutamat: Nervceller som ökar aktiviteten i hjärnan frisätter glutamat. 80-90% av all excitatorisk signalering. Glutamat är direkt kopplade till aktionspotentialen
GABA:
GABA: (kusin till glutamat) Typisk inhibitorisk signalsubstans.
Nervceller som minskar aktiviteten i hjärnan frisätter GABA. Således ökar inflytandet från nervceller som hämmar aktiviteten om nedbrytningen av GABA minskar. Ämnen som hämmar nedbrytningen av GABA används som läkemedel mot epilepsi eftersom kramper uppstår vid hyperaktivitet i nervceller. Aktiverar kloridkanaler.
Dopamin:
Dopamin: Dopamin har betydelse för kroppsrörelser. Vid Parkinsons sjukdom förstörs nervceller som frisätter dopamin. Detta leder till stelhet och skakningar. Belöning, behag, njutning.
Noradrenalin:
Noradrenalin: Noradrenalin bildas av dopamin. Påverkas av ADHD - medicinering
Noradrenalin är viktig för reglering av sömn, vakenhet och sinnesstämning. Vid djupa depressioner kan den medicinska behandlingen utgöras av läkemedel som ökar mängden noradrenalin.
Seratonin:
Serotonin: Omvandlas till melatonin →
viktig för sinnesstämning och vid reglering av sömn. Vid depressioner kan den medicinska behandlingen utgöras av läkemedel som ökar mängden serotonin
1.Var bildas signalsubstanser?
Var bildas signalsubstanser?:
Glutamat
Är en mycket vanlig aminosyra som ej kan passera blod-hjärn-barriären.
Syntetiseras pre-synaptiskt eller i närliggande celler runt om i hela hjärnan.
Syntetiseras av glutamin med hjälp av enzym.
Efter att glutamat använts för signalering, plockas det upp av astocyter som omvandlar
glutamat tillbaka till glutamin. (Återigen energieffektivt)
Glutamin återförs sedan till de pre-synaptiska cellerna för att åter omvandlas till antingen
glutamat eller GABA (dessa har samma råmaterial)
GABA (Gamma-amino-butyric-acid)
● Syntetiseras av glutamat med hjälp av enzymet glutamat dekarboxylas
BBB?
Glutamin återförs sedan till de pre-synaptiska cellerna för att åter omvandlas till antingen
glutamat eller GABA (dessa har samma råmaterial)
GABA (Gamma-amino-butyric-acid)
● Syntetiseras av glutamat med hjälp av enzymet glutamat dekarboxylas
● Numera oklart om GABA passerar BBB (blood-brain-barrier).
● Syntes sker ute i neuron i hela hjärnan
● Är tekniskt sett en aminosyra men benämns inte som det.
Var bildas signalsubstanser?
Var bildas signalsubstanser?
Substantia nigra: innehåller melanin som skyddar mot järn, men där skapas dopaminet som
går till
Ventrala tegmentum: dopaminet som går till belöningssystemet
Berätta något om Dopamine :)
Dopamin är en neurotransmittor
Ibland används alternativa ordet signalsubstans på
svenska.
Inne i hjärnan förekommer dopamin fr a i
● Nervnätverk som kontrollerar rörelse
- Dorsala striatum (putamen och caudatus)
● Belöningssystemet
- Ventrala striatum (nucleus accumbens), ventrala pallidum
● Nervnätverk som är viktiga för kognition och känslor (frontallob, ADHD)
● Nervnätverk som reglerar hormoner (hypofysen)
Mer seratonin?
Serotonin
Inne i hjärnan förekommer serotonin i stora delar av
hjärnan men styr fr a
● Dygnsrytm
Melatonin i tallkottkörteln
● Emotionssystemet
Limbiska systemet, amygdala, hippocampus
Belöning, Ventrala striatum
● Många behandlingar för depression och ångest baseras på förändringar av
serotoninsystemet.
Monoaminsystemets komplexitet:
Monoaminsystemets komplexitet:
● Tre olika delar kan påverkas:
1. Syntes
● Är hög eller låg syntes bra?
● Kan minskas om man undviker aminosyran tryptofan
2. Receptorer
- serotonin har 15 olika receptorer med olika egenskaper.
Vissa excitatoriska, andra inhibitoriska
3. Återupptag
- blockad via SSRI
?: Vilka system är det som inhiberas eller exciteras? är de
systemen i sig inhibitoriska eller excitatoriska ? Vad inhiberar
eller exciterar de för funktioner? → beteende?
Funkar SSRI pga ökat serotonin i synapsen?
Funkar SSRI pga ökat serotonin i synapsen?
Ja och nej!
- Effekten kommer först efter flera veckor. Borde vara omedelbar.
- Hjärnan gillar att behålla balansen. Möjliga kompensationsmekanismer slår in:
1. Cellen desentitiseras för signaler
2. Antalet receptorer kan minskas post-synaptiskt
3. Pre-synaptiska receptorer (autoreceptorer) gör att serotoninsyntes minskar: kan vara
när autoreceptorer blir mindre känsliga om man ser effekten av SSRI
Kritik mot serotoninhypotesen:
Kritik mot serotoninhypotesen:
➔ Inga bevis på att depression orsakas av låga koncentrationer serotonin.: fokuserar
mer på syntes och release
13 av 14 receptorer är dåligt undersökta
….. osv?
