Kap 1-5 Grunder

Question 1

2 St Hjärnan metaforer

Answer 1

Datormetaforen:
Olika hjärnregioner har speciella uppgifter som de har hand om
- Egenskapen “sitter” i en region
- Data matas in behandlas och matas ut
- Konstrukt som arbetsminne, långtidsminne, visuospatiala klotterblocket är exempel
på datorliknande beskrivningar

Universum-Metaforen:
Begränsad kunskap om de olika delarna:
● Mängden data är enorm och oftast inte tillgänglig
● Hög grad av kaos och slumpmässiga händelser inom ett ramverk
● Olika delar är sammankopplade på sätt vi kan beskriva men inte förklara i detalj
● Vet inte hur det började

Question 2

Nervsystemet: anatomisk indelning (CNS, PNS)
Vad står de för….

Answer 2

-Centrala nervsystemet

-Det autonoma perifera
nervsystemet: (PNS)

Question 3

Nervsystemet: anatomisk indelning (CNS, PNS)
Vad är deras område?

Answer 3

Centrala nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen. Nervsignalerna skickas genom kroppen mellan olika kroppsdelar och hjärnan. Det kan till exempel vara signaler från huden om att vi känner värme, kyla eller beröring. Det kan också vara signaler till och från olika muskler som gör att vi kan röra på oss.

Det autonoma perifera
nervsystemet: (PNS)
Sympatiska ns:
- kraftigt kopplat till aktivering
av muskler och stress
- flyttar blod till stora
muskelgrupper
- fight of flight: freeze
reaktioner är däremot oklart
kopplade i nervsystemet
- =Aktivering
Parasympatiska ns:
- avkoppling, återhämtning,
matsmältning
- parasympatiskt kopplad
- sänker hjärtrytm
- kräkreflex
- kissa på sig vid extrem
rädsla
- =avaktivering

Question 4

Efferenta vs afferenta ?

Answer 4

Vissa leder utåt (efferenta) och andra leder inåt (afferenta)

Question 5

Lokalisering och riktningar inom anatomi
1)Inledning av hjärnans större regioner

Answer 5

1)Inledning av hjärnans större regioner
- bakhjärna, mitthjärna, framhjärna, mellanhjärna, storhjärna
- encephalon

Question 6

2) Viktiga mindre regioner som även brukar referas som subkortikala …

Answer 6

2)Viktiga mindre regioner
- ex. limbiska systemet, basala ganglierna, loberna, ev. passar mitthjärnan in här pga
pratas om som egen struktur

Question 7

3)Viktiga ÄNNU mindre regioner

Answer 7

3)Viktiga ÄNNU mindre regioner
- ex. amygdala, substantia nigra, nucleus accumbens, ventrala tegmentum, pre-frontal
cortex

Question 8

Anatomisk lokalisering och riktningar
(Latinska namn)

1-5 samt deras motsats par!

mitten,sidan

svansen, näbben

över, under

nedår, upåt

Answer 8

Anatomisk lokalisering och riktningar

1)Lateral vs Medial
Medial = mot mitten
Lateral = mot sidan

2)Caudal vs Rostral
Rostral raphe nuclei
Caudal raphe nuclei
Rostral = mot näbben. Mitthjärnan och nedåt = rostral uppåt och caudal ner och tvärtom under mitthjärnan

Caudal = mot svansen

3)Superior vs Inferior
Superior=Övre
Inferior=Undre

4)Anterior vs Posterior
Anterior = främre
Posterior = bakom

5)Ventral vs Dorsal
Utgår ifrån fyrfota djur. (man byter riktning ovanför mitthjärnan, samma som caudal vs rostral fast tvärtom)

Ventral = nedåt (men betyder mot magen)
Dorsal = uppåt (men betyder mot ryggen)

Under mitthjärnan:
Ventral = framåt
Dorsal = bakåt

Question 9

Beskriv enkelt kranialnervernas funktion + nämn en mer djupgående…

Answer 9

kranialnerver (kommer inte på
tentan) = kallas de nerver vars rötter ansluter till hjärnstammen.
- Finns 12 symmetriskt fördelade.
- Vissa leder utåt (efferenta) och andra leder inåt (afferenta)
- saknar ett gemensamt förgreningsmönster
Vagusnervstimulering (en kranialnerv)
● behandling för farmakoresistent epilepsi
● behandling för behandlingsresistent depression
● liknar pacemaker: ligger inte och pulserar hela tiden utan vaknar till liv vid
olika tidpunkter
● Vissa nerver är mixade: efferenta och afferenta (ex. vagus)

Question 10

Indelning hjärnregioner fullt utvecklad:

Answer 10

Medulla (afterbrain)
Pons och Lillhjärna (Pons och Cerebellum)
Mitthjärnan (finns inget namn på engelska men på latin)
Dopamin
Serotonin
Mellanhjärna (Between brain)
Storhjärnan (Cerebrum, endbrain)
Cortex, basala ganglierna, limbiska systemet

Question 11

Hjärnan latinska delar
T-D- MMM

Answer 11

Telencephalon (Storhjärnan)
Ej på bild. Cortex, subcortex

Diencephalon (Mellanhjärna)
Thalamus: Relästation för distribution av signal till olika delar av hjärnan.

Mesencephalon (mitthjärna)
Substantia Nigra kontrollerar
kroppsrörelser. Parkinson.
Hörsel, sömn/vaken, ögon

Metencephalon
Pons: Reglerar sömn,
uppmärksamhet, andning, kontroll på blåsan, hållning
Lillhjärnan-Cerebellum ej på bild. Finjustering av motorik

Myelencephalon
Medulla: Andning, hjärtfrekvens, blodtryck

Question 12

Hjärnans anatomiska indelningar:
(Varierar beroende på olika traditioner)

Embryionala stadiet…

Answer 12

Hjärnans anatomiska indelningar:
Varierar beroende på olika traditioner

Embryonala stadiet:
Bakhjärnan (Hindbrain)
Både lillhjärnan och hela hjärnstammen

Mitthjärnan (Midbrain)
Dopamin
Ventral tegmental area
Substantia nigra
Serotonin
Dorsal raphe nuclei

Resten är framhjärnan

Question 13

Fördjupning (delarna nerifrån och upp):

Answer 13

Medulla - Myelencephalon:
Nedre delen av hjärnstammen
Reglerar hjärtfrekvensen
Andning - sensorer känner av blodets PH-värde. För lågt eller för högt är livshotande. Vid hyperventilering kan medulla stoppa andningen. Vanligt vid panikångest där man andas ut för mycket CO2. Blodet blir syremättat snabbt men vi har för lite CO2 för att reglera blodets ph-värde → medulla stänger av andningen.

För vidare sensorisk information från organ uppåt (afferent)

Kranienerver

Pons, Cerebellum - Metencephalon
Pons:
För vidare signaler från storhjärnan till cerebellum → viktig för motoriken

Andningens skifte: ut, in

Koordinera ögonrörelser - viktigt centrum för detta. Men sker även på andra platser i hjärnan

Sömn:
REM-sömn,
sömnparalys, - råkar leva ut sina drömmar
vill inte leva ut våra drömmar motoriskt, dygnsrytm

Cerebellum:
3,6 gånger fler neuron än i storhjärnan. Samma ration inom däggdjur vilket tyder på att neocortex inte har utvecklats efter lillhjärnan utan att de växt tillsammans

Region som faktiskt kan liknas vid ett datacenter - det sker inte massa samspel utan allt går i flöden framåt. En signal kommer in och sen sprids den ut på en stor mängd neuron → gör att vi kan finjustera flera rörelser samtidigt och precisera. EX. arm och griprörelse

Mitthjärna - Mesencephalon

Tegmentum “täcke” (mitten)
Ventral tegmental area: alla belöningssystemets dopamincellkärnor
Red Nucleus: när vi sträcker oss efter något

Tectum “Tak” (bak)
Superior colliculus (bilden på knölarna)
2D ögonkartor för rörelse och lokalisering. Dessa “vill” skifta uppmärksamheten överallt men prefrontala kortex kontrollerar reglerar detta
→ Distraktion: vid minskad pre-frontal input blir man mer lättdistraherad. Vanligt vid ex. ADHD att prefrontala kortex inte har samma förmåga

ger inputs till prefrontala kortex (som en del av det sensoriska systemet) vilket är distraktioner (saccader)

Rostrala Raphe-gruppen
dorsala raphe: serotoninsystemets cellkärnor. Vi har förhållandevis få seratoninceller.

Question 14

2. Diencephalon -Fördjupning (delarna nerifrån och upp):
   T-H-E

Answer 14

Mellanhjärna - Diencephalon
Thalamus
Relästation (viktig koppling ish) för information mellan cortex och resten av hjärnan
Mycket viktig för sensorisk information: information som vi tar in genom våra sinnen
Vi filtrerar information i thalamus innan det skickas tillbaka
Återkopplade loopar: information som skickas ut och tillbaka. Kan vara svårt att veta hur mycket information som processeras direkt vs. senare i loopen

Hypothalamus
dygnsrytm: reglerar melatoninproduktion i epitalamus
Parar ihop nervsystemet med hormonsystemet via hypofysen (pituitary gland)
Stressreglering

Epithalamus/Epifysen (tallkottkörteln, pineal gland)
producerar den hypotalamus styr.
Melatoninproduktion, Melatonin syntetiseras av serotonin
Emotioner, minnen

Question 15

3. Telencephalon -Fördjupning (delarna nerifrån och upp):

Answer 15

Telencephalon - Storhjärna, cerebrum
Subkortikala system (under cortex)

Question 16

Mesencephalon

Answer 16

Mesencephalon (mitthjärna)
Substantia Nigra kontrollerar
kroppsrörelser. Parkinson.
Hörsel, sömn/vaken, ögon

Tegmentum “täcke” (mitten)
Ventral tegmental area: alla belöningssystemets dopamincellkärnor
Red Nucleus: när vi sträcker oss efter något

Tectum “Tak” (bak)
Superior colliculus (bilden på knölarna)
2D ögonkartor för rörelse och lokalisering. Dessa “vill” skifta uppmärksamheten överallt men prefrontala kortex kontrollerar reglerar detta
→ Distraktion: vid minskad pre-frontal input blir man mer lättdistraherad. Vanligt vid ex. ADHD att prefrontala kortex inte har samma förmåga

ger inputs till prefrontala kortex (som en del av det sensoriska systemet) vilket är distraktioner (saccader)

Rostrala Raphe-gruppen
dorsala raphe: serotoninsystemets cellkärnor. Vi har förhållandevis få seratoninceller.

Question 17

Embrionic part of the hindbrain? (bakhjärnan….

Answer 17

Metencephalon
Pons: Reglerar sömn,
uppmärksamhet, andning, kontroll på blåsan, hållning
Lillhjärnan-Cerebellum ej på bild. Finjustering av motorik

Question 18

Myelencephalon basically…

Answer 18

Myelencephalon
Medulla: Andning, hjärtfrekvens, blodtryck

Question 19

Fördjupning (delarna nerifrån och upp):

Medulla - Myelencephalon:

Answer 19

Nedre delen av hjärnstammen
Reglerar hjärtfrekvensen
Andning - sensorer känner av blodets PH-värde. För lågt eller för högt är livshotande. Vid hyperventilering kan medulla stoppa andningen. Vanligt vid panikångest där man andas ut för mycket CO2. Blodet blir syremättat snabbt men vi har för lite CO2 för att reglera blodets ph-värde → medulla stänger av andningen.

För vidare sensorisk information från organ uppåt (afferent)

Question 20

Pons, Cerebellum - Metencephalon

Answer 20

Pons:
För vidare signaler från storhjärnan till cerebellum → viktig för motoriken

Andningens skifte: ut, in

Koordinera ögonrörelser - viktigt centrum för detta. Men sker även på andra platser i hjärnan

Question 21

Sömn… Ge exempel på två saker relaterade.

Answer 21

Sömn:
REM-sömn,
sömnparalys, - råkar leva ut sina drömmar
vill inte leva ut våra drömmar motoriskt, dygnsrytm

Question 22

Cerebellum:

Answer 22

Cerebellum:
3,6 gånger fler neuron än i storhjärnan. Samma ration inom däggdjur vilket tyder på att neocortex inte har utvecklats efter lillhjärnan utan att de växt tillsammans

Region som faktiskt kan liknas vid ett datacenter - det sker inte massa samspel utan allt går i flöden framåt. En signal kommer in och sen sprids den ut på en stor mängd neuron → gör att vi kan finjustera flera rörelser samtidigt och precisera. EX. arm och griprörelse

Question 23

3 Viktiga delar i Mellanhjärnan… T-H-E

Answer 23

Mellanhjärna - Diencephalon

Thalamus
Relästation (viktig koppling ish) för information mellan cortex och resten av hjärnan
Mycket viktig för sensorisk information: information som vi tar in genom våra sinnen
Vi filtrerar information i thalamus innan det skickas tillbaka
Återkopplade loopar: information som skickas ut och tillbaka. Kan vara svårt att veta hur mycket information som processeras direkt vs. senare i loopen

Hypothalamus
dygnsrytm: reglerar melatoninproduktion i epitalamus
Parar ihop nervsystemet med hormonsystemet via hypofysen (pituitary gland)
Stressreglering

Epithalamus/Epifysen (tallkottkörteln, pineal gland)
producerar den hypotalamus styr.
Melatoninproduktion, Melatonin syntetiseras av serotonin
Emotioner, minne

Question 24

Thalamus

Answer 24

Relästation (viktig koppling ish) för information mellan cortex och resten av hjärnan
Mycket viktig för sensorisk information: information som vi tar in genom våra sinnen
Vi filtrerar information i thalamus innan det skickas tillbaka
Återkopplade loopar: information som skickas ut och tillbaka. Kan vara svårt att veta hur mycket information som processeras direkt vs. senare i loopen

Question 25

Hypothalamus

Answer 25

Hypothalamus

Relästation (viktig koppling ish) för information mellan cortex och resten av hjärnan
Mycket viktig för sensorisk information: information som vi tar in genom våra sinnen
Vi filtrerar information i thalamus innan det skickas tillbaka
Återkopplade loopar: information som skickas ut och tillbaka. Kan vara svårt att veta hur mycket information som processeras direkt vs. senare i loopen

Question 26

🌲 Epithalamus/Epifysen (tallkottkörteln, pineal gland)

Answer 26

Epithalamus/Epifysen (tallkottkörteln, pineal gland)
producerar den hypotalamus styr.
Melatoninproduktion, Melatonin syntetiseras av serotonin
Emotioner, minne

Question 27

Storhjärna, cerebrum
Subkortikala system (under cortex)
Limbiska eller basala….vilka delar kan man räkna in ex.?

Answer 27

Limbiska “känslohjärnan”
-amygdala
-hippocampus
-vit massa - fornix
-Orbitofrontal cortex (OFC)
-Anterior cingulate cortex

Basal ganglierna “belöningshjärnan”
-striatum
-dorsala striatum
-putamen
-caudatus
-ventrala striatum
-nucleus accumbens
-globus pallidus
-ventrala palladium

Question 28

Förklara några delar i limbiska systemet:
A-H-ST-OFC-ACC

Answer 28

Limbiska systemet:
Amygdala:
Skapande av minnen med emotionell komponent. Lagring av rädslominnen
HPA-aktivering (mer under stress och emotionsföreläsningarna)
Kopplingar till Nucleus Accumbens möjligen viktig för sk approach/avoidance-konflikter. ALLTSÅ: Parallella processer som sker samtidigt (både lustfyllt och läskigt → vilken väger tyngst?)

Hippocampus
episodiska och spatiala minnen. Episodiska minnen övergår till ACC (anteriora cingulum)

Theta - rytmer (mer om detta under sömnföreläsningarna) Tidigare trodde man att hjärnan vilade när man sov men sen upptäckte man “Theta”-rytmer som är långsammare avfyrningar. → kan bidra till att man förstärker och sorterar intryck och minnen från dagen

Long term potentiation (LTP). Glutamat → NMDA → calcium (mer om detta under grunder 2&3)

Stria terminalis
Utökade amygdala. Signaler fram och tillbaka från amygdala till hypothalamus. Viktig för HPA-aktivering, lagring av rädslominnen. - Intressant vid diagnosen OCD
Fornix
Vit massa som binder samman hippocampus med bl. a Mammilar Bodies (en del av hypotalamus).

Orbitofrontal cortex (OFC)
En del av prefrontala cortex (orbitals - rund - ögon = ligger nära ögonen)
Kroppsliga förändringar vid emotioner, t.ex nervositet. Skador leder till ökat riskbeteende

Anterior cingulate cortex
frå info från OFC om olika utfall (belöning/icke-belöning)
kopplar belöning till handling
aktiveras vid många emotioner “emotionell slasktratt”

Question 29

Förklara några delar i Basala ganglierna:
S-DS-P-C-VS-GS-VT-SN

Answer 29

Basala ganglierna

Motivation (beroende)
Frivilliga rörelser
Vanor
Inlärning
Dopaminsystem

OBS: Thalamus och Amygdala är inte en del av basala ganglierna

Striatum - Ett dopaminstyrt system

Dorsala striatum:

putamen “nötskal”:
reglerar frivilliga rörelser tillsammans med motorkortex och lillhjärnan

Även inblandad i kognition - både kognitiva och motoriska problem vid parkinsons sjukdom. OBS: Det är inte bara dopaminceller som drabbas av parkinson utan även neuroner.

Caudatus “svans”:
mycket funktionellt överlapp mellan putamen och caudatus
Verkar vara viktigare för procedurinlärning är putamen
del av belöningssystemet

Ventrala striatum
Nucleus Accumbens: viktig för att predicera en belöning. → motivationseffekt
(Olfactory tubercle)

Globus Pallidus
Hjälper till att justera frivilliga rörelser. Sitter innanför putamen

Ventrala pallidum
Bildar tillsammans med ventrala striatum (framförallt nucleus accumbens) en av de viktigaste delarna av hjärnans belöningssystem
förväntad belöning
beroende

Substantia Nigra
Belägen i mitthjärnan
Här finns kärnorna hos de celler som producerar dorsala striatums dopamin

Question 30

Hjärnbarken (Cortex) 4 delar….

Answer 30

Hjärnbarken (Cortex)
Occipital: primära synkortex

Temporal: Mycket “vad” information t.ex ansiktsigenkänning

Parietal: mycket “var” information. Rumsuppfattning, smärta, känsel, proprioception

Frontal: exekutiva funktioner, motorkortex

Question 31

Hjärnbarken - Gyri & Sulci och hemisfärer

Answer 31

Hjärnbarken - Gyri & Sulci och hemisfärer
knölarna kallas för gyri
fårorna kallas för sulci
ex. “central sulcus” som delar av frontalloben och parietalloben

Två hemisfärer med speglade delar hela vägen ner i medulla

Loberna innehåller mer än bara cortex. Ex. är hippocampus en del av temporalloben, men under cortex, dvs sub-cortical

Question 32

Berätta lite mer om Occipital loben!
Strömmar?

Answer 32

Occipitalloben:
Primära syncortex
får input från ögonen via thalamus (lateral geniculate nucleus)

Modell av genomskärningen av primära syncortex →
Olika kolumner av celler är ansvariga för att reagera på olika geometriska former (se de smala kolumnerna på bilden)
————————————————————————–
Strömmar av visuell data

Dorsala strömmen:
Mot parietalloben “Where pathway”
Vid skador → svårt att greppa föremål. + Unilateral neglect

Ventrala strömmen:
Mot temporalloben “What pathway”
Vid skador → prosopagnosi (ansiktsblindhet) + svårt att namnge objekt

Question 33

Berätta lite mer om Parietalloben

Answer 33

Parietalloben
Känsel:
- smärta
- beröring
Spatiala processer:
- lokalisering
- utvärdera storlek på objekt
- form
- rotation
- lokalisering av föremål inom räckhåll

Question 34

Berätta lite om temporal….

Answer 34

Syn:
tar emot från ventrala strömmen från occipitalloben

Question 35

Berätta lite mer om frontalloben …

Answer 35

Frontalloben
Exekutiva funktioner:
Planering
Målinriktning
Känsloreglering
Uppmärksamhet
Inhibera impulser

Motorik:
Initiera och planera frivilliga rörelser

Question 36

Berätta lite mer om motorcortex!

Answer 36

Motorkortex:
Beläget i frontalloben precis framför den centrala fåran (central sulcus) som separerar frontalloben och parietalloben. (Sensory cortex är beläget i parietalloben)
Här initieras frivilliga rörelser som sedan förfinas i dorsala striatum och cerebellum.

Question 37

Berätta mer om de exkutiva funktioner:
P-V-O

Answer 37

Prefrontal cortex: alltså främre delen av frontalkortex

Ventromedial
emotionsreglering:
Inhibera emotionella signaler
inputs till amygdala
beslutsfattande

Orbitofrontal:
orbito = ögonhålor - sitter nära ögonen
social emotionsreglering
inlärning
belöning

Question 38

Ventriklar och cerebrospinalvätska:

Answer 38

Sammanhängande hålrum fyllda med cerebrospinalvätska

Question 39

Hjärnhinnor:

Answer 39

Hjärnhinnor:
Hjärnan omges av skyddande hinnor “meninger”:
hårda hjärnhinnan (“dura mater”)
Spindelvävshinnan (“arachnoidea mater”)
Kärlhinnan (“pia mater”)

Question 40

Grunder 2: Mikro

Answer 40

Let go! Hey ho!

Question 41

Nervcell

Answer 41

Neuron

Question 42

Grå massa

Answer 42

Många cellkärnor

Question 43

Vart sitter dopamin?

Answer 43

Substantia nigra

Question 44

Vart sitter seratonin?

Answer 44

Sitter i raphe, tegmentum!

Question 45

Vit massa vad är det?

Answer 45

Vit massa = (Axon) - myelinskidor på utskottet

Question 46

Aktionspotential:

Answer 46

Aktionspotential:
Vilopotential -70mV
Neurotransmittorer binder till receptorer och förändrar miljö och mV inne i neuronet.
När potentialen > -55mV utlöses AP, spänning stiger +40mV för att sedan sjunka igen till -90mV

Kan ske 500ggr/sekund

Motbalansering vid aktionspotential:
Positivt laddat natrium öser in snabbt
Positivt kalium pumpas ut (finns mer på insidan än på utsidan), negativt klor pumpas in

Question 47

Long term potentiation/hebbian learning:

Answer 47

(long term potentiation/hebbian learning): Om kopplingen används ofta → fler utskott → fler dendriter

Question 48

Vesiklar

Answer 48

Vesiklar - bubblor av cellmembran, De är gjorda av samma material och är specialiserade. De innehåller signalsubstanser

Question 49

Myelins påverkan på aktionspotentialen:

Answer 49

Myelins påverkan på aktionspotentialen:
Myelinskidorna ökar signalhastigheten gånger 120!

Mellanrummet kallas nodes of Ranvier:
högre densitet av Na+kanaler än på icke-myeliniserade axoner
Noderna tillåter utflöde vilket krävs för att upprätthålla signalen → den får en nystart vid varje nod

Signalen hoppar INTE. Det höga inflödet av Na+-joner knuffar signalen snabbt framåt

Energieffektivt pga färre joner och transportörer behövs

Question 50

Berätta mer om processen!

Answer 50

Slutet av den sändande nervcellens axon kallas presynaptisk som anger att det gäller före synapsgapet eller synapsklyftan

Början av den mottagande nervcellen (vanligtvis en dendrit eller knopp/spine på en dendrit)
kallas postsynaptisk som anger att det gäller efter (= post) synapsgapet eller synapsklyftan
Notera: ibland kallas slutet av axonen plus synapsgapet plus början
av mottagande cell tillsammans synaps.

Vissa använder dock ordet synaps bara om själva synapsgapet/synapsklyftan.

Question 51

En synaps:

Answer 51

En synaps:
Nervcell (neuron), synaps, receptor, signalsubstans:

Question 52

Nämn 9 signalsubstanser!

Answer 52

1)Acetylkolin, 2)Dopamin, 3,4)Noradrenalin/Norepinephrine, 5)Serotonin, 6)Glycin, 7)GABA, 8)Glutamat, 9)Aspartat

Question 53

Snap/Snare

Answer 53

Snap/Snare
Dockar vesiklar med cellmembranet

Aktionspotentialen aktiverar kalciumkanaler som genom kemisk signal öppnar vesikeln och smälter ihop den med cellmembranet

Säkerställer att inget kommer in i cellen - viktigt eftersom miljöerna kan skilja sig drastiskt åt

Vesiklarna transporteras uppifrån neuronet

Elektriska synapser är snabbare men saknar magnitud: ALLTSÅ: signalen är identisk pre/postsynaptiskt. Funkar bra i reflexsystem

Question 54

Signalsubstand som är vanlig i hela CNS?

Answer 54

Acetylkolin: Vanligt förekommande signalämne i hela CNS

Question 55

Glutamat:

Answer 55

Glutamat: Nervceller som ökar aktiviteten i hjärnan frisätter glutamat. 80-90% av all excitatorisk signalering. Glutamat är direkt kopplade till aktionspotentialen

Question 56

GABA:

Answer 56

GABA: (kusin till glutamat) Typisk inhibitorisk signalsubstans.
Nervceller som minskar aktiviteten i hjärnan frisätter GABA. Således ökar inflytandet från nervceller som hämmar aktiviteten om nedbrytningen av GABA minskar. Ämnen som hämmar nedbrytningen av GABA används som läkemedel mot epilepsi eftersom kramper uppstår vid hyperaktivitet i nervceller. Aktiverar kloridkanaler.

Question 57

Dopamin:

Answer 57

Dopamin: Dopamin har betydelse för kroppsrörelser. Vid Parkinsons sjukdom förstörs nervceller som frisätter dopamin. Detta leder till stelhet och skakningar. Belöning, behag, njutning.

Question 58

Noradrenalin:

Answer 58

Noradrenalin: Noradrenalin bildas av dopamin. Påverkas av ADHD - medicinering
Noradrenalin är viktig för reglering av sömn, vakenhet och sinnesstämning. Vid djupa depressioner kan den medicinska behandlingen utgöras av läkemedel som ökar mängden noradrenalin.

Question 59

Seratonin:

Answer 59

Serotonin: Omvandlas till melatonin →
viktig för sinnesstämning och vid reglering av sömn. Vid depressioner kan den medicinska behandlingen utgöras av läkemedel som ökar mängden serotonin

Question 60

1.Var bildas signalsubstanser?

Answer 60

Var bildas signalsubstanser?:
Glutamat
Är en mycket vanlig aminosyra som ej kan passera blod-hjärn-barriären.
Syntetiseras pre-synaptiskt eller i närliggande celler runt om i hela hjärnan.
Syntetiseras av glutamin med hjälp av enzym.
Efter att glutamat använts för signalering, plockas det upp av astocyter som omvandlar
glutamat tillbaka till glutamin. (Återigen energieffektivt)
Glutamin återförs sedan till de pre-synaptiska cellerna för att åter omvandlas till antingen
glutamat eller GABA (dessa har samma råmaterial)
GABA (Gamma-amino-butyric-acid)
● Syntetiseras av glutamat med hjälp av enzymet glutamat dekarboxylas

Question 61

BBB?

Answer 61

Glutamin återförs sedan till de pre-synaptiska cellerna för att åter omvandlas till antingen
glutamat eller GABA (dessa har samma råmaterial)
GABA (Gamma-amino-butyric-acid)
● Syntetiseras av glutamat med hjälp av enzymet glutamat dekarboxylas

● Numera oklart om GABA passerar BBB (blood-brain-barrier).
● Syntes sker ute i neuron i hela hjärnan
● Är tekniskt sett en aminosyra men benämns inte som det.

Question 62

Var bildas signalsubstanser?

Answer 62

Var bildas signalsubstanser?
Substantia nigra: innehåller melanin som skyddar mot järn, men där skapas dopaminet som
går till

Ventrala tegmentum: dopaminet som går till belöningssystemet

Question 63

Berätta något om Dopamine :)

Answer 63

Dopamin är en neurotransmittor
Ibland används alternativa ordet signalsubstans på
svenska.
Inne i hjärnan förekommer dopamin fr a i
● Nervnätverk som kontrollerar rörelse
- Dorsala striatum (putamen och caudatus)
● Belöningssystemet
- Ventrala striatum (nucleus accumbens), ventrala pallidum
● Nervnätverk som är viktiga för kognition och känslor (frontallob, ADHD)
● Nervnätverk som reglerar hormoner (hypofysen)

Question 64

Mer seratonin?

Answer 64

Serotonin
Inne i hjärnan förekommer serotonin i stora delar av
hjärnan men styr fr a
● Dygnsrytm
Melatonin i tallkottkörteln
● Emotionssystemet

Limbiska systemet, amygdala, hippocampus
Belöning, Ventrala striatum
● Många behandlingar för depression och ångest baseras på förändringar av
serotoninsystemet.

Question 65

Monoaminsystemets komplexitet:

Answer 65

Monoaminsystemets komplexitet:
● Tre olika delar kan påverkas:
1. Syntes
● Är hög eller låg syntes bra?
● Kan minskas om man undviker aminosyran tryptofan
2. Receptorer
- serotonin har 15 olika receptorer med olika egenskaper.
Vissa excitatoriska, andra inhibitoriska
3. Återupptag
- blockad via SSRI
?: Vilka system är det som inhiberas eller exciteras? är de
systemen i sig inhibitoriska eller excitatoriska ? Vad inhiberar
eller exciterar de för funktioner? → beteende?

Question 66

Funkar SSRI pga ökat serotonin i synapsen?

Answer 66

Funkar SSRI pga ökat serotonin i synapsen?
Ja och nej!
- Effekten kommer först efter flera veckor. Borde vara omedelbar.
- Hjärnan gillar att behålla balansen. Möjliga kompensationsmekanismer slår in:
1. Cellen desentitiseras för signaler
2. Antalet receptorer kan minskas post-synaptiskt
3. Pre-synaptiska receptorer (autoreceptorer) gör att serotoninsyntes minskar: kan vara
när autoreceptorer blir mindre känsliga om man ser effekten av SSRI

Question 67

Kritik mot serotoninhypotesen:

Answer 67

Kritik mot serotoninhypotesen:

➔ Inga bevis på att depression orsakas av låga koncentrationer serotonin.: fokuserar
mer på syntes och release
13 av 14 receptorer är dåligt undersökta
….. osv?