Kap 4. Flashcards
marknadsinformationssystem
Enligt boken “Marknadsföring” av Kotler, Armstrong och Parment, så är ett marknadsinformationssystem (MIS) en “välskött och integrerad samling av människor, teknik och procedurer som samla, sortera, analysera, utvärdera och distribuera behövlig, exakt och hela information som används vid beslutsfattande i marknadsföringsprocessen.”
Ett MIS är alltså ett system för att samla in, bearbeta och använda information om marknaden, konkurrenterna, kunderna och andra relevanta faktorer för att underlätta beslutsfattande i marknadsföringsprocessen. Det inkluderar processer för att identifiera information som behövs, samla in den från olika källor, bearbeta och analysera den, och sedan använda den för att fatta beslut om marknadsföringstrategier, produkter och tjänster, prissättning, försäljning och distribution.
Ett väl fungerande MIS kan hjälpa företaget att vara mer konkurrenskraftigt genom att ge dem en djupare förståelse för marknaden, konkurrenterna och kundernas behov och preferenser. Det kan också hjälpa företaget att effektivisera sin marknadsföringsprocess och optimera sina investeringar i marknadsföring.
omvärldsbevakning
Enligt boken “Marknadsföring” av Kotler, Armstrong och Parment, innebär omvärldsbevakning att systematiskt samla in och analysera information om den omgivande miljön som kan påverka företagets marknadsföringsbeslut. Det kan innefatta att följa trender inom teknik, ekonomi, politik, lagstiftning, demografi, kultur och andra faktorer som kan påverka företagets marknadsföringsstrategier.
Omvärldsbevakning handlar om att vara uppmärksam på vad som händer utanför företaget och att identifiera potentiella hot och möjligheter som kan påverka företagets framgång. Genom att ha en klar bild av omvärlden kan företaget anpassa sin marknadsföringsstrategi för att utnyttja positiva förändringar och undvika negativa effekter.
Författarna betonar också vikten av att ha en systematisk och proaktiv inställning till omvärldsbevakning. Det är inte tillräckligt att bara reagera på händelser efter att de har inträffat. Istället bör företaget ha en plan för hur de ska samla in och analysera information, och ha en process för att integrera denna information i beslutsfattandet inom marknadsföring.
Omvärldsbevakning är alltså en viktig del av företagets marknadsföringsarbete eftersom det ger en förståelse för vad som händer runt omkring företaget och hjälper företaget att anpassa sig till förändringar och möjligheter i marknaden.
Sekundärdata
Enligt boken “Marknadsföring” av Kotler, Armstrong och Parment, är sekundärdata information som redan har samlats in och finns tillgänglig för användning. Sekundärdata kan komma från en mängd olika källor, till exempel regeringsrapporter, tidningsartiklar, branschrapporter, tidigare marknadsundersökningar och andra publicerade källor.
Sekundärdata kan användas för att ge en bred och allmän förståelse av marknaden och branschen, och kan hjälpa till att identifiera trender och mönster som kan vara relevanta för företagets marknadsföringsbeslut. Sekundärdata kan också användas för att jämföra och kontrastera företagets prestationer med konkurrenter och branschgenomsnitt.
Författarna pekar dock på några nackdelar med sekundärdata, till exempel att den kan vara inaktuell eller inte exakt anpassad till företagets specifika behov. Dessutom kan sekundärdata vara ofullständig, vilket innebär att det inte ger en fullständig bild av marknaden eller branschen.
Sammanfattningsvis är sekundärdata information som har samlats in av andra och finns tillgänglig för användning. Sekundärdata kan vara användbart för att ge en övergripande förståelse av marknaden och branschen, men det är viktigt att vara medveten om dess begränsningar och att komplettera med primärdata, som samlas in direkt från kunder eller andra relevanta källor, för att få en fullständigare bild av marknaden och branschen.
Primärdata
Enligt boken “Marknadsföring” av Kotler, Armstrong och Parment, är primärdata information som samlas in för första gången av företaget självt, vanligtvis genom marknadsundersökningar och andra forskningsmetoder. Primärdata kan hjälpa företag att få en djupare förståelse för sina kunder, konkurrenter och marknad, och kan användas för att informera beslut om marknadsföringsstrategier och produktutveckling.
Primärdata kan samlas in på många olika sätt, inklusive enkäter, intervjuer, observationer, fokusgrupper och experiment. Författarna betonar att det är viktigt att välja den lämpligaste metod för att samla in primärdata baserat på företagets behov och mål.
Författarna påpekar också att primärdata kan vara dyrare och mer tidskrävande att samla in än sekundärdata, men att fördelarna ofta överväger nackdelarna. Primärdata ger en mer detaljerad och specifik bild av kunderna och marknaden, vilket kan hjälpa företag att fatta mer precisa och relevanta beslut om marknadsföringsstrategier och produktutveckling.
Sammanfattningsvis är primärdata information som samlas in av företaget självt för första gången, vanligtvis genom marknadsundersökningar och andra forskningsmetoder. Primärdata ger en mer detaljerad och specifik bild av kunderna och marknaden, men det kan vara mer tidskrävande och kostsamt att samla in än sekundärdata.
Etnografisk metod
Enligt boken “Marknadsföring” av Kotler, Armstrong och Parment, är etnografisk metod en forskningsmetod som syftar till att få en djupare förståelse för kundernas beteende och upplevelser genom observation och deltagande i deras naturliga miljö.
Etnografisk metod involverar vanligtvis att en forskare tillbringar tid med kunderna i deras hem, på arbetsplatser eller andra relevanta platser för att observera deras beteenden och interaktioner. Forskaren kan också delta i kundernas aktiviteter för att få en mer fullständig bild av deras upplevelser.
Författarna betonar att etnografisk metod kan vara särskilt användbar för att undersöka kundernas kulturella värderingar och beteenden, som kan vara svåra att fånga med andra forskningsmetoder. Etiska frågor är också viktiga att ta hänsyn till när man använder etnografisk metod, eftersom det kan innebära att man undersöker kundernas personliga liv och privata miljöer.
Etnografisk metod har blivit allt vanligare inom marknadsundersökningar och används ofta för att informera produktutveckling och marknadsföringsbeslut. Författarna påpekar att etnografisk metod är en kvalitativ forskningsmetod och att det kan vara svårt att generalisera resultaten till en större population.
Sammanfattningsvis är etnografisk metod en forskningsmetod som syftar till att få en djupare förståelse för kundernas beteende och upplevelser genom observation och deltagande i deras naturliga miljö. Det kan vara särskilt användbart för att undersöka kundernas kulturella värderingar och beteenden, men det kan vara tidskrävande och det krävs särskilt hänsyn till etiska frågor.
Urval
Enligt boken “Marknadsföring” av Kotler, Armstrong och Parment, innebär urval processen att välja en delmängd av en population för att representera den större gruppen i en forskningsundersökning. Valet av urval är viktigt för att säkerställa att resultatet från forskningsundersökningen är representativt för hela populationen och att det är tillförlitligt och giltigt.
Författarna beskriver två huvudtyper av urval: sannolikhetsurval och icke-sannolikhetsurval. Sannolikhetsurval innebär att varje individ i populationen har en känd och lika stor chans att väljas för undersökningen. Detta inkluderar till exempel slumpmässiga urval, stratifierade urval och klusterurval.
Icke-sannolikhetsurval innebär att urvalet av individer baseras på annan grund än sannolikhet, till exempel bekvämlighetsurval eller snöbollsurval. Detta innebär att inte alla medlemmar i populationen har en lika stor chans att bli valda för undersökningen, vilket kan leda till att resultatet inte är representativt för hela populationen.
Författarna betonar också vikten av att bestämma storleken på urvalet, vilket kan påverka resultatens tillförlitlighet och giltighet. En större urvalsstorlek kan leda till mer tillförlitliga resultat, men det kan också vara dyrare och tidskrävande att genomföra undersökningen med ett större urval.
Sammanfattningsvis är urval processen att välja en delmängd av en population för att representera hela gruppen i en forskningsundersökning. Sannolikhetsurval innebär att varje individ har en lika stor chans att väljas, medan icke-sannolikhetsurval baseras på andra faktorer. Valet av urval är viktigt för att säkerställa att resultatet från forskningsundersökningen är representativt och tillförlitligt.
