Kap 4 Flashcards
Kognitiva funktioner
Funktioner som har med informationsbearbetning att göra.
Grundläggande:
-varseblivning
-uppmärksamhet
-minne
Alla:
varseblivning, uppmärksamhet, minne, tänkande, språk och lärande.
Kognitiva psykologin
Började formas på 1950-talet. Från början mest om kognitiva funktioner, nu även motiv och känslor.
Inre modeller / scheman
Dessa skapas genom de erfarenheter och den kunskap vi får. De inre modellerna styr sedan vår informationsbearbetning, vår varseblivning, vad vi lägger uppmärksamhet på och hur vi tolkar det.’
Påverkas av kulturen!
Skript
Samma grej som med inre modeller men skript handlar om handlingssätt. Det kan exempelvis handla om att vi vet hur man allmänt ska handla i en restaurang.
Dessa modeller är ofta inte så exakta.
Påverkas av kulturen!
Varseblivningscirkeln, den perceptuella cykeln
Denna är skapad av Ulrich Neisser. Handlar om att våra inre modeller styr det vi varseblir och upmärksammar.
Varseblivningscirkeln, den perceptuella cykeln
Denna är skapad av Ulrich Neisser. Handlar om att våra inre modeller styr det vi varseblir och upmärksammar.
Loftus
Loftus bilkrocksundersökning.
Forskning om minnets rekonstruktivitet.
Minnets rekonstruktivitet
Saker lagras i minnet på det sättet vi tolkar dem. Andra saker som kopplas till samma sak kan påverka hur minnet bildas. Då vi framkallar något från minnet kan minnet även då förändras.
Världsbild
Människans helhetsbild av den omgivande världen och henne själv som en del av den. Världsbilden är ganska bestående.
Jag- eller självuppfattnig
Jagbild. Svarar på frågan “Vem är jag?”. Kan handla om utseende, prestationer, egenskaper osv.
Kan vara olik i olika situationer.
Konfirmeringsbias
Man söker i omgivningen efter information som stämmer överens med den egna världsbilden. Man kan helt missa information som inte stämmer överens med ens uppfattning om världen.
Självkänsla
Svarar på frågan “Är jag fin och bra nog?”. Denna börjar utvecklas i växelverkan med föräldrarna redan i barndomen och utvecklas vidare i växelverkan med människorelationerna. Vi speglar vår jaguppfattning mot andras åsikter om och förväntningar av oss.
SJÄLVMEDKÄNSLA!
Själveffektivitet
Upplevd självförmåga. Betyder alltså hur vi upplever vår möjlighet att klara av olika saker. Kan variera i olika situationer. En låg själveffektivitet i något område kan räddas av en hög sådan i ett annat.
Attribution
Hur en människa förklarar orsakerna bakom den egna eller någon annans aktivitet. Kan vara inre eller yttre.
-Felattribution i eget intresse
Kognitiva inlärningssynen
Människan är en aktiv agent som påverkar sitt eget lärande genom bl.a. hur mycket hen anstränger sig.
Detta är ett motsatt tankesätt till behaviorismens tanke.
Konstruktivistisk inlärningssyn
Man ser lärande som en aktivitet där betydelser och tolkningar byggs upp. Människan bildar och strukturerar kunskap genom redan befintliga inre modeller och dessa för’ändras även.
Kognitiv-konstruktivistiskt lärande
Går ut på att:
Människan är själv aktiv i sitt eget lärande och lärande sker genom användning av de inre modellerna.
Metakognition
Medetenhet om de egna kunskaperna och färdigheterna. T.ex. medvetenhet om hur bra man behärskar fen första kursen i psykologi.
Inlärd hjälplöshet
På grund av dålig självkänsla och låg själveffektivitet tror man att man inte kan klara av något. Detta leder i sin tur att man inte försöker tillräckligt mycket och verkligen misslyckas.
Lärarstategier
Ytinriktad:
Man satsar mest på att läsa utantill och bearbetar inte stoffet längre. Detta leder ofta till dåliga prestationer i skolan. Kopplas ofta med dålig självkänsla (man vågar inte själv analysera, hitta egna betydelser osv). Ofta tidskrävande och ineffektivt!
Djupinriktad:
Här satsar man verkligen på att på djupet förstå stoffet. Man bearbetar materialet och skapar utav det ny information genom att koppla den gamla inre modeller.
Strategiskt:
Här är man främst intresserad av prestationerna. På grund av detta planerar man sitt lärande på ett sådant sätt att det är mest effektivt och ger de bästa resultaten (även viktigt med tid). Detta innebär att den studerande kan använda sig av både yt och djupinriktat lärande, beroende på vad hen anser att situationen kräver.
Studiemetoder
Återgivande:
Skriver t.ex. bara av meningar från boken. Man satsar alltså inte på att fundera närmare på de olika sakerna utan lastar bara på mer info på den gamla.
Bearbetande:
Kan t.ex. använda sig av tankekartor, sammanfattningar, egna anteckningar osv. Innebär att den studerande försöker förstå materialet och själv skapa en egen uppfattning om det.
