Kap 2. Flashcards
Assumptions of science
- Antaganden som man accepterar som sanning utan att ifrågasätta dom, dessa antaganden är också en utgångspunkt för den psykologiska vetenskapliga disciplinen. Alla vetenskapliga discipliner delar samma grund-antaganden om naturen och världen:
1. Ett fysiskt universum existerar
2. Världen kännetecknas av ordning, men slumpmässiga händelser kan inträffa då allt inte är förutsägbart.
3. Vi kan upptäcka dessa principer som kännetecknar ordningen i universum genom vetenskaplig forskning.
4. Vetenskapen vi har om världen är alltid ofullständig. Ny kunskap kommer att förändra våra nuvarande idéer och teorier, därför är allt vi säger oss veta preliminärt.
Vad är facts
- Det här är själva observationerna som vi kan observera direkt och upprepat.
- Facts inom psykologin är oftast beteende
- Indirekt observerbara fenomen, så som minne, känslor, intelligens, attityder, tänkande, perception etc kan inte direkt observeras och är därför inte facts. Däremot kan de observera beteende som vi tror/vet är kopplade till dessa indirekt observerbara fenomen.
Vad är inference
- En intellektuell process där vi gör antagande eller påståenden från observerade fakta eller andra idéer. Det antaganden vi gör är inte ett observerbart beteende, men är kopplat till det.
- När vi skall göra dessa antaganden så är det extra viktigt att studien eller observationen vi gör det ifrån är extra precis och korrekt. - I forskning behöver vi använda precisa empiriska metoder för att kunna dra tillförlitliga hållbara antaganden om något vi inte kan observera.
- Vi vet alltså inte om fenomenet existerar.
Vad är constructs
- Ideer som härstammar från inference kallas constructs.
- Det här är en slutledning, det är ett antaganden av ex något som inte direkt kan observeras. Vi gör antaganden som relaterar till ett observerat beteende, vi kan kalla dessa för ’’gissningar’’, då vi inte empiriskt än kan bevisa dom, men vi kan tex se effekterna av det och därför antar vi att det stämmer.
Vad innebär reification of a construct
Det innebär att vi behandlar ett construct som facts.
Dock gör forskare det här väldigt ofta, och även vi gör det i vardagen. Vetenskapen kan inte bevisa allt genom empiriska studier, alltså observerbara, men vi kan indirekt veta att de stämmer genom indirekta observationer av dess effekter.
Vad är inductive reasoning
Innebär att vi resonerar från det specifika till det generella, här är vi väldigt noga med att hålla sig inom den relevanta och aktuella empiriska datan. Individuell observation -> generell regel
Deductive reasoning
Innebär att vi resonerar från det generella till det specifika, här är vi inte lika försiktiga utan tar för oss mer och vågar utmana den empiriska data som finns. I deduktion använder man sig ofta av constructs. Generell regel -> individuell observation
Theory
En teori är flera sammankopplade koncept, baserade på slutledningar och observationer. Ett system av definitioner, påståenden, antaganden och/eller modeller som tillsammans ger en möjlig förklaring till ett observerat fenomen och ger upphov till testbana förutsägelser.
Syfte att avslöja verkligheten.
Model
En modell däremot är en representation av verkligheten, själva modellen syftar inte till att upptäcka ny kunskap utan är ett hjälpmedel för att förenkla komplexa observationer och hjälpa oss predicera nya observationer. Medan en teori avslöjar verkligheten. Modellen komprimerar teorin i en kompakt och hanterbar representation genom att organisera dess information och illustrera dess anslutningar.
Validitet
En bra teori måste ha validitet, alltså att den har hög relevans.
- En teori når som högst relevans då den mäter det man vill mäta utan avstickare, och har låg validitet om den inte mäter det man vill mäta.
- Kan ha hög reliabilitet utan att ha hög validitet. Men måste ha hög reliabilitet för att ha hög validitet.
Reliabilitet
Innebär att metoden och instrumenten vi använder ger samma resultat i upprepade försök under olika omständigheter. Att mätningarna ger överensstämmande resultat.
Vilka ‘‘phases of research’’ existerar?
idea-generating phase
- Det här är startpunkten för all forskning där ett ämne och en ide identifieras som intresse för forskningen.
problem-definition phase
- Målet i den här fasen är att producera en eller flera tydliga frågor baserat på välutvecklad kunskap av tidigare forskning och teorier, och forskares egna idéer och spekulationer.
procedures-design phase
- Systematisk och komplex fas där forskaren bestämmer vilken observation hen skall göra, under vilka omständigheter, hur man skall registrera observationen, vilka statistiska metoder som skall användas etc. Hur skall man säkerställa validitet och reliabilitet?
observation phase
- Fas där data samlas in, själva studien.
data analysis phase
- Genom att använda statistiska metoder så analyseras den insamlade datan.
interpretation phase
- Tolkning av resultatet görs i form av att besvara forskningsfrågan, och hur svaret bidrar till kunskap inom fältet.
communication phase
- Presentation på vetenskapliga möten, och publikation i journals, böcker och på internet.
- Här gäller det att redogöra kring processen så att andra kan förstå och replikera ens undersökning.
replication
- Att replikera en studie för att se om den erhåller samma resultat.
- Om det skulle vara som så att vi inte kan replikera en studie så börjar man tvivla på dess äkthet.
Levels of constraint
Det är olika nivåer för vilken grad av begränsningar den aktuella forskningsmetoden använder sig av.
Naturalistic observation
forskningsmetod där vi observerar deltagare I sin naturliga miljö. Här existerar inga levels of constraint då vi inte påverkar eller begränsar på något sätt, vi är endast åskådare. De enda begränsningar som får göras är på observationsmetoden, men inte så att det påverkar deltagarna på något sätt.
Case study research
En mer begränsad form av naturalistic, vi observerar deltagarna mer intensivt. Vi undersöker ett fenomen inom dess verklighetskontext genom ex tester och intervjuer.
