Juridisk metodlära Flashcards
Kap 2. Vad beskrivs ofta rättsdogmatikens syfte vara?
Att rekonstruera lösningen på ett rättsligt problem genom att applicera en rättsregel.
Kap 2. Vad är utgångspunkten för rättsdogmatikens syfte?
Principerna för användandet av de allmänt accepterade rättskällorna.
Kap 2. Vad har ofta större vikt än själva lösningen?
Redovisningen av hur man argumenterar.
Kap 2. Vad utgår rättsdogmatiken nästan alltid från?
En konkret problemställning.
Kap 2. Vilket annat begrepp än rättsdogmatisk metod har föreslagits?
Rättsanalytisk metod
Kap 2. Vilka 4 krav utmärker den rättsvetenskapliga behandlingen?
Fullständighet
Transparens
Förklaringsmodeller
Kritiskt förhållningssätt
Kap 2. Vad är det som analyseras i rättsdogmatisk analys och vad innebär det för slutresultatet?
Man analyserar de olika elementen i rättskälleläran, så att slutresultatet speglar innehållet i gällande rätt.
Kap 2. Vad är det som ger rättsdogmatiken dess särskilda karaktär?
Sambandet mellan den konkreta tillämpningssituationen och den abstrakta rättsregeln.
Kap 2. Vilka aspekter ökar vid väl utförda rättsdogmatiska undersökningar?
Rättssäkerheten och förutsebarheten
Kap 2. Vad händer när den juridiska litteraturen interagerar med övriga rättskällor?
Den ökar de övriga rättskällornas demokratiska legitimitet.
Kap 2. Vilket slags perspektiv anlägger rättsdogmatiken på samhällsfrågorna?
Ett inre perspektiv.
Kap 2. Vad mer kan sättas i rättsdogmatikens centrum?
Den juridiska argumentationen.
Kap 2. Vad är skillnaden mellan bunden argumentation och friare argumentation?
Bunden argumentation - strikt iakttagande av rättskälleläran och dess förutsättningar.
Friare argumentation - skälighetsinriktade rättviseargument tillåts.
Kap 2. Vilka rättskällor har formell auktoritet?
Lagar och rättspraxis från prejudikatinstanserna.
Kap 2. Vilket tillvägagångssätt är främmande för rättsdogmatiken?
Tex att försöka tolka hur en lagregel funkar i praktiken.
Kap 2. Rättsdogmatiken är vilken typ av lära?
Tolkningslära
Kap 2. Vilka är den abstrakta och den konkreta uppgiften?
Abstrakta uppgiften - att fastställa den generella regeln som är tillämplig.
Konkreta uppgiften - att förklara hur regeln ska appliceras.
Kap 2. Vad är den viktigaste frågan?
Vad det rättsliga problemet egentligen är, dvs vilka rättsliga spörsmål som aktualiseras.
Kap 2. Vad kan parallella regelsystem leda till?
Systemkonkurrens
Kap 2. Brister kan leda till att frågor kanske ändå måste lösas med hjälp av…
Fristående rättspolitisk bedömning
Kap 2. På vilket sätt påverkar det rättsdogmatikens karaktär att man ibland måste använda fristående rättspolitiska bedömningar?
Det ökar metodens subjektiva karaktär och bidrar till kritiken av dess bristande vetenskapliga karaktär.
Kap 2. Vad är det som ger doktrin dess auktoritet?
Dess inre tyngd och logik.
Kap 2. Vad kan doktrinen bidra med efter att fallet är löst?
Granska hur lösningen ter sig, dess konsekvenser, och vilka alternativ som fanns.
Kap 2. När framträder doktrinen som en fristående rättskälla?
I interaktionen med andra auktoritativa rättskällor.
Kap 2. Vilka 2 egenskaper i analysen ställer rättsdogmatiken högt krav på?
Öppenhet och transparens
Kap 2. Vad är ett viktigt moment i rättsdogmatikens vetenskapliga karaktär?
En noggrann redovisning av underlaget för analysen.
Kap 2. Vilka 2 argument är viktiga att skilja på?
Samhällsvetenskapliga och rättsdogmatiska argument.
Kap 2. Vad är karaktären av vår prejudikatbundenhet?
Den är inte formell.
Kap 2. Vad gör man om man bedriver en kritisk rättsdogmatisk forskning?
Man går längre än att beskriva gällande rätt och använder fristående ändamålsargument för att påvisa att rättsläget bör ändras.
Kap 2. Vad innebär tolkningsmetoden “distinguish the case”?
Man letar efter omständigheter i fallen som gör att det trots allt inte rör samma sak och använder detta som grund för att olika bedömningar gjorts.
Kap 2. Vilka 3 rättsordningar används oftast idag vid komparativ metod?
Engelsk, amerikansk och kanadensisk rätt.
Kap 2. Vad är begreppsjurisprudens?
Man försöker hitta svaret på juridiska problem genom ett inre perspektiv, som om svaret låg i definitionen.
Kap 2. Vilken argumentationsform karakteriserar rättsdogmatiken?
Bunden argumentation.
Kap 2. Vad innebär bunden argumentation för ändamålsargument?
De får inte självständig betydelse.
Kap 2. Vad händer om domstolen får en aldrig tidigare prövad fråga?
Domstolen måste ändå alltid rekonstruera rättsläget.
Kap 2. Vad innebär att rättsdogmatiken har en intertemporär sida?
Man uttalar vad man anser har gällt “hela tiden”
Kap 2. Vilka är de 2 sidorna av rättsdogmatiken?
Det är en rättsvetenskaplig disciplin, men även en praktisk tillämpningsmetod.
Kap 2. Vad är skillnaden mellan rättsdogmatik och litteraturvetenskaplig diskurs?
Rättsdogmatiken har ett praktiskt syfte, inte bara ett egenvärde som litteraturvetenskaplig diskurs kan ha.
Kap 3. Vad är rättspositivism? En metod?
Det är inte en metod, utan ett ramverk där man kan formulera en teori om rättens natur.
Kap 3. Vilka 2 namn är stora inom rättsposivitismen?
Kelsen och Hart
Kap 3. Vad är Kelsen och Hart överens om?
Att rätten ibland är obestämd och att domaren kan behöva skönsmässigt avgöra målet.
Kap 3. Vilka 2 saker kritiserar Zaremba hos rättspositivismen?
Att domare tolkar och tillämpar lagar mekaniskt
Att domare lägger för stor vikt vid lagstiftarens vilja
Kap 3. Vad sägs om moraliska argument?
Inget hindrar att rättstillämparen beaktar moraliska argument vid tolkning och tillämpning av gällande rätt, men domaren får inte använda sig av moraliska argument när hen avgör om en rättsnorm ingår i gällande rätt.
Kap 3. Vilka 2 typer av argumentation ska man skilja på?
Argumentation på rättskällenivån och argumentation på tolknings- och tillämpningsnivån.
Kap 3. Vilken typ av argumentation gäller för rättspositivismen?
Bara argumentation på rättskällenivån.
Kap 3. Rättspositivismen är en teori om…
Rättens natur
Kap 3. Rättspositivismen slog igenom som en reaktion mot…
Naturrättstänkandet
Kap 3. Vad består gällande rätt av enligt Austin?
Suveränens vilja och befallningar till medborgarna.
Kap 3. Vad tycker Kelsen och Hart om Austins befallningar?
Att vi ska ersätta befallningar med normer.
Kap 3. Vad är det som anger rättskällorna och grundlägger rättens normativitet enligt Kelsen och Hart?
En fundamental norm (grundnormen respektive igenkänningsregeln)
Kap 3. Vilka är de 3 fundamentala teserna?
Den sociala tesen
Separationstesen
Tesen om social effektivitet
Kap 3. Vad säger den sociala tesen?
Gällande rätt fastställs av faktuella kriterier.
Kap 3. Vad säger separationstesen?
Rätt och moral är begreppsligt åtskilda. Rätten kan alltså ha vilket moraliskt innehåll som helst.
Kap 3. Vad säger tesen om social effektivitet?
Ett rättssystem existerar bara om det på det hela taget är effektivt.
Kap 3. Hur ser författaren och Raz olika på den sociala tesen?
Författaren - det är en tes om rättskällor, inte rättstillämpning.
Raz - det är en tes om både rättskällor och rättstillämpning.
Kap 3. Vad är skilladen på stark och svag social tes?
Stark - rätten fastställs bara av faktuella kriterier. När domaren använder moraliska kriterier på skapar han skönsmässigt ny rätt.
Svag - rätten fastställs väsentligen av faktuella kriterier. Domaren kan ibland använda moraliska argument för att fastställa redan existerande rätt.
Kap 3. Vad är skillnaden på stark och svag separationstes?
Stark - rättens innehåll + tillämpning och moralen är åtskilda.
Svag - rättens innehåll och moralen är åtskilda.
Kap 3. Vilken separationstes förespråkar författaren och de främsta rättspositvisterna?
Den svaga separationstesen
Kap 3. Varför är den svaga separationstesen inte en självständig rättspositivistisk tes?
Den lägger inte till något väsentligt till den starka sociala tesen.
Kap 3. Vad säger rättspositivismen om juridisk och moralisk skyldighet att tillämpa och lyda lagen?
Man är bara juridiskt skyldig, inte moraliskt skyldig.
Kap 3. Vad är värdenihilism?
Värdesatser uttrycker inte påståendet, utan den talandes preferenser.
Kap 3. Vad säger författaren och Hart om förhållandet mellan rättspositivism och värdenihilism?
Värdenihilismen ingår inte i rättspositivismen.
Kap 3. Hur uppfattar en formalist rätten och vilken tolkning ska domaren använda?
Det är ett fullständigt och motsägelsefritt system där domaren ska använda logisk-grammatisk tolkning och aldrig skapa ny rätt.
Kap 3. Formalismen är en teori om juridisk…
Argumentation.
Kap 3. Vad är domarens primära uppgift?
Att avgöra det aktuella målet.
Kap 3. Vad är domarens metod enligt Dworkin?
Domaren ska utgå från lag och predjudikat och konstruera en teori som förklarar och moraliskt rättfärdigar denna rätt på bästa sätt.
Kap 3. Vad ingår i gällande rätt enligt Dworkin?
Det som följer av denna mest välgrundade teori.
Kap 3. Vad kritiserar Dworkin hos den starka sociala tesen?
Att man glömmer bort vikten av rättsprinciper.
Kap 3. Vad kan bli ett problem med den starka sociala tesen när man använder logisk-grammatisk tolkning?
Ett resultat som är absurt eller orättvist kan inte avvisas eftersom det ofta innefattar en moralisk bedömning av resultatet.
Kap 3. Vad kan man ifrågasätta om den starka sociala tesen är förenlig med?
Dynamisk lagtolkning
Kap 3. Vilken annan tes är oförenlig med den svaga separationstesen?
Lex injusta
Kap 3. Vad säger svaga separationstesen om när domaren hittar en mycket omoralisk rättsnorm?
Domaren kan inte ogiltigförklara den, men kan vägra att tillämpa den.
Kap 3. Hur ser rättspositivismen på doktrin?
Den varken förbjuder eller påbjuder det.
Kap 4. Frågan om rätt och fel är en … fråga.
Objektiv
Kap 4. När blir det kontroversiellt?
Om man åberopar naturrättsligt relevanta värden när dessa står i strid med traditionell juridik.
Kap 4. Vad är ett bra exempel på naturrättslag?
Nurnberglagarna
Kap 4. Vilka 3 personer hör till historisk naturrätt?
Platon, Aristoteles, Thomas av Aquino
Kap 4. Vad studeras i värdeteorin?
Värden och omdömen om värden
Kap 4. Frågan om värdens existens är…
Ontologisk
Kap 4. Vad är det man frågar sig om värden?
Om det finns värden som kan sägas existera självständigt i förhållande till människors uppfattning.
Kap 4. Vad säger värderealismen?
Att det finns värden oberoende av människan.
Kap 4. Vad måste man också vara om man är naturrättare?
Värderealist
Kap 4. Vem är en av de kändaste naturrättarna i vår tid?
Finnis
Kap 4. Vad betyder det att något är instrinsikalt värdefullt?
Att det är värdefullt för sin egen skull, inte pga vissa funktioner
Kap 4. Vilka är Finnis’ 7 fundamentalt goda värden?
Liv
Kunskap
Lek
Skönhet
Vänskap
Praktiskt förnuft
Religion
Kap 4. Vad säger korrespondensteorin för sanning?
Sanningsvärdet består i hur omdömet korresponderar mot verkligheten
Kap 4. Hur är FN-stadgan naturrättslig?
Människor har vissa rättigheter bara pga att de är människor
Kap 5. Vad uttrycktes i van Gend en Loos?
Att EU-rätten utgör en ny rättsordning inom folkrätten
Kap 5. EU-rätten kan betraktas som en … rättsordning.
Autonom
Kap 5. EU är en rättsordning i 2 nivåer, nämligen…
En gemensam nivå respektive 27 nationella nivåer