Juridik kapitel 4 Flashcards
Allmän domstol
Domstol som avgör brottmål och tvistemål. Allmänna. Domstolar är tingsrätt, hovrätt och Högsta domstolen.
Arbetsdomstolen
Specialdomstol som dömer i arbetsrättsliga mål.
Brott
Handlande som enligt lag kan leda till straff.
Brottmål
Ett mål där någon – oftast åklagaren genom allmänt åtal –
yrkar att någon annan skall dömas till brottspåföljd för att
ha begått en brottslig gärning. Enskilt åtal, som väcks av
privatpersoner, är ovanliga.
Böter
Brottspåföljd och straff som innebär att den dömde ska
betala pengar till staten.
Dispositiv rättsregel
Regel som inte är tvingande, utan tillåter parterna att
avtala på ett sätt som avviker från rättsregeln.
Förvaltningsdomstol
Domstol som avgör mål rörande förvaltningsmyndigheters beslut enligt förvaltningsprocesslagen.
Förvaltningsdomstolar är förvaltningsrätt, kammarrätt
och Högsta förvaltningsdomstolen.
Förvaltningsrätt
Förvaltningsdomstol som dömer som första instans i
förvaltningsmål.
Genkäromål
Beteckning för det käromål – avseende ett motkrav – som
svaranden (genkäranden) i ett mål kan rikta mot käranden (gensvaranden).
Hovrätt
Domstolsinstans som prövar överklagade avgöranden
från tingsrätter under dess domsaga (domkrets).
Högsta domstolen
Den högsta allmänna domstolen som prövar mål av prejudikatsintresse som överklagats från någon hovrätt
Högsta förvaltnings
Den högsta förvaltningsdomstolen (tidigare namn:
Regeringsrätten) som prövar mål av prejudikatsintresse
som överklagats från någon kammarrätt.
Indispositiva tvistemål
Tvistemål där parterna inte fritt kan förlikas (komma
överens) om vad som helst. Parterna disponerar inte över
föremålet för tvisten – t ex var ett barn ska bo – och domstolen är inte bunden av parternas inställning.
Justitiekanslern
Regeringens högste ombudsman med uppgift att bevaka
statens rätt och vara dess ”advokat”. JK är ensam åklagare i
tryckfrihetsmål och får väcka åtal mot domare.
Justitieråd
Titel för ledamot (domare) av Högsta domstolen och
Högsta förvaltningsdomstolen.
Kammarrätt
Domstolsinstans som prövar överklagade avgöranden
från förvaltningsrätter under dess domsaga (domkrets).
Koncentrationsprincipen
En av huvudprinciperna för en rättegång. Innebär att allt
material ska läggas fram under en sammanhängande
huvudförhandling
Kontradiktoriska principen
Processrättslig grundsats som innebär att ingen ska
dömas utan att ha fått chansen att yttra sig (d v s ingen ska
dömas ohörd).
Käromål
Den talan som käranden för, d v s yrkanden och grunder.
Kärande
Den som framställer ett krav mot någon (svaranden)
genom ansökan om stämning.
Lekmannadomare
Domare som inte har någon juridisk utbildning.
Nämndemän är lekmannadomare.
Marknadsdomstolen
En särskild domstol som handlägger mål enligt bl a konkurrenslagen och marknadsföringslagen.
Muntlighetsprincipen
En av huvudprinciperna för rättegången i allmän domstol
enligt vilken allt processmaterial ska läggas fram muntligen. Bl a vittnen ska höras inför domstolen och får inte
läsa innantill.
Målsägande
Den mot vilken brott påstås vara begånget eller den som
påstår sig lidit skada av brottet. Motpart till den tilltalade
om han biträder åtalet eller har en skadeståndstalan.
Målsägandebiträde
En jurist (ofta en advokat eller biträdande jurist på en
advokatbyrå) som i vissa mål utses av domstolen att stödja
och hjälpa en målsägande
Nämndeman
Lekmannadomare, d v s icke lagfaren domare som utses av
politiska organ såsom kommunfullmäktige. Nämndemän
finns i vissa mål i förvaltningsdomstolar och i vissa mål vid familjemål och brottmål vid tingsrätt och hovrätt.
Oaktsamhet
Vårdslöshet, culpa.
Objektiva rekvisit
De yttre förutsättningarna, omständigheterna, som krävs
för att ett visst brott ska föreligga.
Offentlighetsprincipen
Princip som innebär dels att domstolsförhandlingar ska
vara offentliga, dels att allmänna handlingar ska vara
offentliga som huvudregel.
Omedelbarhetsprincipen
En huvudprincip inom processrätten som innebär att
endast det material som presenterats under huvudförhandlingen får läggas till grund för domen.
Process
Rättegång.
Processrätt
Regelsystem som styr hur en rättegång ska gå till
Specialdomstol
Domstol vars inriktning är speciella mål, t ex
Arbetsdomstolen och Marknadsdomstolen.
Straff
Endast böter och fängelse är straff enligt lagens definition.
Straffrätt
Den del av juridiken som behandlar regler om brott och
brottspåföljder.
Straffskala
Det intervall, d v s övre och nedre gräns, inom vilket
straffmätning ska ske. Exempelvis fängelse i lägst ett och
högst tio år (grov misshandel). Kallas ibland strafflatitud.
Subjektiva rekvisit
De förutsättningar avseende gärningsmannens insikt
eller vetskap som krävs för att ett visst brott ska föreligga.
Huvudregeln är att uppsåt krävs för brott. I det fall oaktsamhet räcker ska det särskilt skrivas ut i straffbestämmelsen.
Svarande
Den som blir stämd vid tingsrätten, d v s kärandens
motpart.
Svaromål
Den talan som svaranden för, d v s inställning och
grunder.
Tilltalad
Den som blivit åtalad för brott.
Tingsfiskal
Ej ordinarie, yngre domare vid tingsrätt.
Tingsnotarie
Jurist som gör sin notarietjänstgöring vid tingsrätt.
Tingsrätt
Allmän underrätt som är första instans vid de allmänna
domstolarna.
Tvingande rättsregel
Rättsregel som inte går att avtala bort.
Tvistemål
Mål som rör civilrättsliga tvister (t ex familjerätt eller
avtalsrätt).
Uppsåt
Med vett och vilja, avsikt, dolus. Det finns olika former av
uppsåt: direkt uppsåt, indirekt uppsåt och likgiltighetsuppsåt.
Villkorlig frigivning
Frigivning från fängelse. Förutsätter att den dömde avtjänat minst 2/3 av straffet, dock minst en månad.
