Judendomen Flashcards
Hur många judar finns det idag? Var bor de flesta?
Idag finns det nästan 12 miljoner judar runtom i världen. De flesta bor i Israel, och i USA (framförallt New York). Det finns även många judar i Ryssland.
Vilka religioner har bildats ur judendomen?
Judendomen var grunden till Kristendomen och Islam. Därför brukar den kallas modern till två religioner.
Vem var Abraham?
Abraham var judendomens stamfader. Abraham och hans efterkommande gav upphov till Israels tolv stammar, vilket är anledningen till att han anses vara judarnas stamfader. Eftersom judendomen utgör grunden för både kristendomen och islam kallas dessa tre religioner ofta gemensamt för de abrahamitiska religionerna efter Abraham.
Vad innebar förbundet med Abraham och Gud? (utvecklat)
Enligt judisk tro går Guds plan ut på att det en gång ska bli fred och lycka på jorden. När det sker ska “Messias rike” vara här. För att nå det målet har gud utsett judarna till att hjälpa honom. Därför anser judarna att det är Guds utvalda folk.
I bibeln berättas det att Gud uppenbarade sig för Abraham och utsåg honom och hans kommande ättlingar till sitt utvalda folk. Gud sa till Abraham och hans familj att bege sig till Kanaans (de förlovade landet), nuvarande Israel och Palestina. Gud kom till en överenskommelse med Abraham som innebar att Gud skulle skydda judarna som hade blivit utvalda att sprida Guds budskap i hela världen. Det judiska folket sprider sin kunskap om Gud till hela världen genom att bära sitt lidande, följa Guds bud och visa kärlek. Denna överenskommelse innefattade även att judarna skulle följa Guds lag. Omskärelsen har blivit en helig symbol för förbundet mellan Gud och det judiska folket, då de anser att de är ett utvalt folk och det visar att de är judar.
Varför var Moses möte med Gud vid berget Sinai viktigt för judendomen? (utvecklat)
Judendomens egentliga grundare heter Moses. Några hundra år efter Abraham levde Israels folk som slavar i Egypten. Det berodde på att israeliterna hade slutat tro på Gud och som straff hade Gud gjort dem till slavar. Då sägs Gud ha uppenbarat sig för Moses genom att tala till honom genom en brinnande buske. Moses fick i uppdrag att leda sitt folk ur Egypten till Kanaan. Det var dock inte lätt att få ut israeliterna ur Egypten och gud ska ha skickat olika plågor till landet för att hjälpa. De sägs ha rest länge genom öknen och sedan kommit fram till berget Sinai. Där klättrade Moses upp på berget och där slöt han ett nytt förbund med Gud. Han fick två stora stentavlor och på dem fanns ett Guds lag och tio budorden var kärnan till lagarna. Judarna skulle följa lagarna och i utbyte skulle gud beskydda dem.
Moses möte med Gud vid berget Sinai är viktigt för judendomen eftersom det var då Gud gav de tio budorden och Torah, vilket blev grunden för den judiska tron och lagen. Det var också vid detta tillfälle som förbundet mellan Gud och Israels folk slöts, där de lovade att följa Guds lagar i utbyte mot Guds välsignelse och skydd. Sinai symboliserar därmed Israels identitet som Guds utvalda folk och Moses roll som en central ledare och profet.
Hur ser Judendomen på gud (gudssyn)?
Judendomen tror på att det bara finns en gud. Det kallas monoteism. Judarna uppfattar gud som personlig men de tror inte att han ser ut som en människa. Enligt judarna är han en ande. Judarna tror att Gud har skapat världen och allt som finns i den.
Hur ser Judendom på människan (människosyn)?
Judarna tror att människan är både god och ond men Gud är god och kräver därför att människorna också ska vara goda. Enligt judendomen är människan skapad till Guds avbild och de som följer Guds bud (de tio budorden) kommer belönas för detta, de som är onda kommer straffas. Judarna tror att de har förmågan att välja mellan gott och ont. De har fri vilja, ansvar att följa Guds lagar och uppdraget att bidra till en bättre värld genom rättvisa och godhet.
Vad anser judarna om meningen med livet?
Kärleken till alla medmänniskor är central inom judendomen, vilket gör religionen i grunden ljus, hoppfull och fylld av glädje. Judendomen betonar att människan är skapad för att leva ett liv i glädje. För det mesta har judarna ingen tanke om livet efter döden. De anser att man ska fokusera på livet här och nu. De tänker att eftersom att den värld Gud skapat är god borde inte människorna avstå från livets goda.
Vad anser judarna om Messias? (utvecklat)
Guds plan går ut på att det någon gång ska bli fred och lycka på jorden. När det sker säger man att “Messias rike” är här. Judarna tror på Messias som en framtida kunglig ledare från Davids släkt som ska föra fred, rättvisa och harmoni till världen. Messias kommer att återställa Israels folk, bygga upp templet i Jerusalem och skapa en era av global fred, men exakt när och hur detta sker är okänt. Judendomen fokuserar på att göra världen bättre i väntan på denna tid.
Messias betyder “den utvalde”. Judarna anser inte att Jesus var Messias. De väntar fortfarande på en Messias som ska förena allt folk under Guds herravälde och skapa evig fred.
Vilka är de viktigaste heliga skrifterna? Berätta kort om var och en.
Den hebreiska bibeln heter Tanak. Den har samma innehåll som Det Gamla Testamentet. Tanak är en samling av skrifter.
Den viktigaste delen är Torah. Torah består av de fem moseböckerna. Toraskrifterna beskriver bland annat Moses liv och olika gärningar. I Toran finns grunden till det judiska vardagslivet nedskrivet.
En annan viktig skrift är Talmud. Det är en samling av skrifter som tolkar levnadsreglerna i Tanak. I den finns mer än sextusen sidor och hundratals regler om hur ett judisk liv ska levas (både stora och små). I Talmud finns många regler som ortodoxa judar strikt följer.
Vad är Guds plan enligt judarna? (utvecklat)
Guds plan är att det en gång ska bli fred och lycka på jorden. När så sker är “Messias rike” här. För att nå målet har Gud utsett det judiska folket att hjälpa honom, därför betraktar judarna sig själva som det utvalda folket. Människorna har i ansvar att göra världen bättre genom att följa Guds lagar och praktisera kärlek, medkänsla och rättvisa.
Guds plan inkluderar en framtida tid av fullständig harmoni, ofta kopplad till Messias ankomst, när alla människor kommer att leva i fred och förståelse.
Berätta om de judiska matreglerna, jämför gärna med andra religioner.
I de religiösa skrifterna finns det detaljerade regler kring matvanor (kashrut). Det finns en stark gräns mellan ren och oren föda. Tillåten mat kallas kosher och otillåten heter treif.
Exempel på otillåten mat är kött från hästar, svin, rovdjur och asätande djur. Man får inte heller äta fisk som saknar fenor och fjäll, kräldjur och insekter. All förtäring av blod är förbjudet. Slakt av djur måste ske på speciellt sätt och av utbildade slaktare. Kött får inte heller tillagas eller ätas tillsammans med mjölkprodukter. Man har olika serviser för dessa rätter och det man tillagar maten i får inte ens diskas tillsammans.
Syftet med kosherreglerna är inte klarlagt. Men man håller kosher därför att Gud vill det i Toran. Det blir en helig handling, oavsett om det finns förnuftsskäl eller inte. Många judar idag följer också mönstret därför att det tillhör judarnas historia och tradition samt den judiska identiteten.
Vilka tre huvudgrupper av judar nämns i texten? Berätta kortfattat om varje grupp.
Tre olika inriktningar inom judendomen är den ortodoxa, reformerta och den konservativa.
Ortodoxa: Den ortodoxa är en mer strikt inriktning då de håller strikt fast vid judiska traditioner och avvisar förändringar. De följer alla regler inom den judiska läran noggrant. Männen kännetecknas ofta av sina svarta hattar, korkskruvslockar, bönemantlar och bönekapslar. Bönekapseln är en liten dosa med bibelcitat som fästs på armen och pannan med läderremmar under bön. Ortodoxa judar följer sabbatsreglerna strikt och äter endast koshermat.
Reforma: Den reforma är motsatsen till den ortodoxa. De välkomnar förändringar istället förändringar och följer inte matreglerna eller sabbatsreglerna så noga.
Konservativa: De konservativa är lite emellan dem. Deras mål är att bevara det äkta och nödvändiga i judisk tro.
Hur går en gudstjänst i i synagogan till? Vem leder den?
En gudstjänst i synagogan är en samling för bön, sång och läsning av heliga texter. Den leds vanligtvis av en kantor (chazan), som ansvarar för att leda bönerna och sången, eller av en rabbin, som kan ge undervisning och predika. I vissa fall kan en kunnig medlem av församlingen leda bönerna.
Gudstjänsten börjar med psalmer och böner som hyllar Gud. Sedan tar Torah-rullarna fram och en del av veckans avsnitt (parasha) läses högt. Efter det reciteras centrala böner som Shema (trosbekännelse) och Amida (den stående bönen). Rabbinen kan hålla ett tal som tolkar veckans läsning eller diskuterar aktuella frågor. Och innan gudstjänsten avslutas sjungs välsignelser och psalmer.
Gudstjänsten kan se olika ut beroende på vilken judisk inriktning det är, men fokus för varje inriktning ligger alltid på att stärka gemenskapen med Gud och församlingen.
Varför firas sabbat och vad ska man enligt judisk tradition undvika under sabbaten? (utvecklat)
Sabbaten är judendomens viktigaste högtid, Det är en glad och festlig familjehögtid. Den inleds varje vecka på fredag kväll och varar i 24 timmar. Enligt bibeln skapade gud jorden på sex dagar och på den sjunde vilade han. Enligt judarna var den dagen på en lördag och därför ska de också vila på lördagar. Varje fredag är det en sabbats gudstjänst i synagogan. Efter gudstjänsten dukas det i hemmet till högtid med familjen.
Modern är då hemmets medelpunkt. Hon inviger sabbaten genom att tända ljusen. Fadern välsignar barnen och läser kiddush (en bön) över en bägare med vin. Sabbatsaftonen är en familjekväll. På själva sabbaten, lördagen, iakttas Torans bud om att avhålla sig från allt arbete.
Allt onödigt arbete är förbjudet under sabbaten, då ska man umgås med familj och vänner i lugn och ro. I Toran finns mängder av regler om vad man får och inte får göra under sabbaten. Bland annat får man inte tvätta kläder, sticka, sy, skriva, teckna, måla, klippa hår och naglar, elda eller fiska. Enligt rabbinerna får man inte heller utföra idrottsaktiviteter, tända och släcka elektriskt ljus, använda mobiltelefon, datorer, titta på TV och resa.
Inom judendomen betraktas sabbaten som en tillgång i livet, inte bara för vilan från arbete utan också för möjligheten att kunna utveckla sig själv som människa.
Berätta kort om några judiska högtider
De tre största högtider inom judendomen förutom sabbaten är pesach, jom kippur och sukkot.
Pesach: är den judiska påsken och för judarna är det en av årets främsta högtider. Pesach firas till minnet av befrielsen från slaveriet i Egypten. Högtiden inleds med en sedermåltid som innefattar massa speciella måltider. I firandet ingår
sånger, böner och uppläsningar som följer en bestämd ordning då ordet “seder” betyder just ordning. Efter det äter man en god måltid som innefattar saker ska påminna judarna om deras tid som slavar i Egypten.
Jom kippur: är försoningsdagen. Det sker tio dagar efter nyår och det är en mer allvarlig högtid. Judarna ska fasta i 24 timmar och bekänna sina synder till gud. Man ska även söka försoning med Gud på nytt och lova att försöka leva enligt hans vilja.
Sukkot: är lövhyddefesten. Det är en glad skördefest som varar i 8 dagar. Sukkot firas till minne av israeliternas fyrtio år långa vandring genom öknen (flykten från Egypten). Då fick de bo i enkla hyddor.
Nämn några fakta om de judiska kungarna David och Salomo.
Kung David var Israels andra kung. Han var inte helt perfekt som kung då han hade stora moraliska brister men han beskrivs ändå som en hjältekung. I bibeln beskrivs det att med hjälp av honom blev Israel en stormakt. David var dock inte bara en krigarkung, han var också en poet. Det sägs att han har skrivit dikter eller sånger i bibelboken Psaltaren. Det fanns profetior om honom om att hans släkt skulle finnas för alltid och judarna tror att Messias kommer att komma från Davids släkt.
När David dog blev hans son Salomon kung. Hans största insats var uppförandet av templet i Jerusalem. En del av innehållet i vishetslitteraturen i Bibeln sägs vara skrivet av honom.
Vad hände år 70 i Jerusalem? Hur påverkar det dagens judar?
När vår tideräkning började var det romarna som hade makten i Judeen (Palestina), och det skedde ständigt upprorsförsök mot den romerska makten. Efter ett tag tyckte romarna att det hade gått för långt och de behövde sätta stopp för judarna. År 70 e.v.t intog romarna Jerusalem och brände ner templet som kung Salomon hade låtit byggas. Sedan fördes tuseentals judar till Rom och flera judar flydde från Judeen för att slippa det romerska förtrycket. Ett till upprorsförsök ledde till att romarna förstörde hela Jerusalem och förbjöd judar från att bo där. Många judar försökte stanna kvar i landet men såsmorning om tvingades fler och fler lämna.
Denna händelse markerade slutet för den judiska självständigheten i Judeen och början på en lång period av diasporan.
Förstörandet av templet tvingade judendomen att förändras. Istället för att vara centrerad kring templet och offerkulten, blev studiet av Tora och bön i synagogor huvudfokus. Denna förändring lade grunden för den form av judendom som praktiseras idag.
Berätta om diasporan. (utvecklat)
Diaspora betyder spridning eller förskingring av en folkgrupp från sitt ursprungliga hemland till andra delar av världen. Diasporan var inte någonting som hände på en natt. Det fanns flera steg, bland annat den assyriska och babyloniska exilen samt den romerska diasporan. Det var vid 300-talet då utflyttningen från området påskyndades eftersom kristendomen blev en romersk statsreligion.
Även efter grundandet av Israel 1948 lever majoriteten av världens judar fortfarande i diasporan, särskilt i USA, Kanada och Europa. Diasporan fortsätter att påverka judiskt liv, kultur och relationen till staten Israel.
De judar som under något tillfälle lämnade sitt land brukar kallas diasporajudar.
Med sig ut i världen hade de Toran och minnena från fädernas tid, från Mose och profeterna.
Hur har diasporan påverkat judarnas liv genom historien tror du? Resonera. (utvecklat)
Diasporan har såklart spelat väldigt stor roll under judarnas historia. Judarna spreds ut och drevs från nuvarande Israel. De var redan inte jättemånga då judendomen inte är en missionerande religion och inte värvar fler troende. När de spreds ut (främst) i Europa blev de små minoriteter. Att de alltid var minoriteter gjorde det lättare att behandla dem illa, tex. genom att lägga skulden på dem om någonting dåligt hade hänt. Judarna fick till exempel ta skulden för Jesus död och digerdöden.
Men förutom stora utmaningar har det också skapat förutsättningar för unika kulturella och religiösa uttryck. Ett exempel är hur judarna i diasporan utvecklade starka gemenskaper och institutioner, som synagogor och studier av Talmud, för att bevara sin tro och tradition även under svåra omständigheter. Detta hjälpte dem att hålla sin identitet levande trots yttre påtryckningar och ibland brutal förföljelse.
Det faktum att de varit utspridda och ofta utsatta har gjort att de lagt stor vikt vid att hålla ihop som folk och att bevara sina traditioner och sin tro, oavsett var de befunnit sig.
När judarna spreds ut i världen blev rabbinerna rädda att de förklaringar till Toran som berättats muntligt i flera århundraden skulle glömmas bort. Därför började man skriftligt sammanställa alla tolkningar som fanns av Toran. Det var så Talmud utvecklades.
Västra muren (Klagomuren), som är en del av det gamla tempelområdet, är idag en av de heligaste platserna för judar och en viktig symbol för judisk identitet och historia.
Varför började de kristna förfölja judarna? Resonera
Under medeltiden var många judar utspridda i Europa. I vissa länder kunde de leva ganska fritt men i andra utsattes judarna för förföljelser och förtryck. De kristna började betrakta judarna mer som främlingar och som hädiska (respektlösa mot något som anses heligt). Eftersom att judarna var en minoritet var det lätt att lägga skulden på dem om någonting dåligt hänt. De kristna la skulden för Jesus död på judarna. När pesten kom anklagades judarna för att ha förgiftat brunnarna och på så sätt gett upphov till sjukdomen.
Judarna hade nästan monopol på penningutlåning. Under medeltiden fanns det ett påvligt förbud för kristna att låna ut pengar mot ränta då det ansågs vara en synd (äger). Detta ledde till att judar blev viktiga i ekonomin, men också till avund och misstänksamhet, särskilt när låntagare hamnade i skuld.
Eftersom judarna inte konverterade till kristendomen ansågs de av vissa som ett hot mot den kristna tron och samhällets enhet.
För att sammanfatta fanns det flera anledningar till varför judarna inte var gillade av de kristna, bland annat finansiell avundsjuka men det fanns även många myter och fördomar kring judarna. Bland annat anklagades judarna för ritualmord (att döda kristna barn för religiösa ändamål) och hädelse, vilket spreds genom propaganda och religiösa skrifter.
Vad gjorde Hitler och nazisterna under 1930-talet mot judarna?
År 1933 kom Adolf Hitler till makten som Tysklands rikskansler. Då började nazisterna gradvis ta bort judarnas rättigheter. De förbjöds från statliga jobb och vissa yrken, och judiska företag bojkottades. Lagar infördes som tog bort deras medborgarskap och förbjöd relationer mellan judar och icke-judar. Judarna uteslöts från samhället och utsattes för hatpropaganda.
Förföljelsen blev våldsammare under Kristallnatten, då synagogor brändes, judiska hem och butiker förstördes, och många judar arresterades. Detta ledde till Förintelsen under andra världskriget, där sex miljoner judar dödades av nazistregimen.
Denna politik utgjorde grunden för den fullskaliga Förintelsen som ägde rum under andra världskriget.
Vad var förintelsen?
Förintelsen var nazisternas folkmord på cirka sex miljoner judar under andra världskriget (1939–1945). Nazisterna använde koncentrationsläger, förintelseläger och massavrättningar för att utrota judar och andra grupper de ansåg vara “undermåliga,” som romer, funktionsnedsatta och politiska motståndare. Under invasionen av Sovjetunionen 1941 inleddes massmord på judar genom masskjutningar av specialstyrkor (Einsatzgruppen).
I förintelseläger som Auschwitz, Treblinka och Sobibór mördades judar systematiskt i gaskammare eller dog av svält, sjukdomar och slavarbete. Vid Wannseekonferensen 1942 beslutade nazistledarna att effektivisera utrotningen av judarna, kallad “den slutgiltiga lösningen.”
Förintelsen fick många judar att ifrågasätta sin tro på Gud. En del menade att Gud inte kan vara god eller personlig om han lät detta ske, medan ortodoxa judar hävdade att Guds handlingar är oförklarliga och att ondskan berodde på människans fria vilja.
Händelserna under andra världskriget påskyndade också skapandet av en judisk stat. Den 14 maj 1948 utropades staten Israel med stöd av FN, och hundratusentals judar flyttade dit från olika delar av världen. Konflikten kring Israel är fortfarande aktuell idag.
