Jaget Flashcards
Vad är det som gör att p1 vid t1 är samma person som p2 vid t2? Svara utifrån psykologiskt, biologiskt samt kombination/humanistiskt/antropologiskt perspektiv
Psykologisk kontinuitet: p1 vid t1 är samma person som p2 vid t2 om det finns psykologisk kontinuitet.
Biologisk kontinuitet: p1 vid t1 är samma person som p2 vid t2 om de är samma biologiska organism
Kombination/humanism/antropologiskt perspektiv: p1 vid t1 är samma person som p2 vid t2 om deras kluster av psykologiska, sociala och biologiska egenskaper är tillräckligt lika
Self-concept
Samlingen av alla trosföreställningar om oss själva. Komplex mental representation.
Self-schema
cognitive framework comprising organized information and beliefs about the self that guides a person’s perception of the world, influencing what information draws the individual’s attention as well as how that information is evaluated and retained. (american psychological institute)
Vad är possible self och feared self?
Possible: Vilka egenskaper vill jag bli schematic på (vilka sociala roller vill jag ha)
Feared: Vilka egenskaper vill jag inte bli schematic på (vilka roller vill jag inte ha)
Self-concept clarity
Self-concept clarity refers to the extent to which people with a clear self-concept know who they are, do not have beliefs that conflict with each other, and have viewpoints that are consistent over time.
Vad är självkänsla/self-esteem och hur är en person med bra, låg respektive för hög självkänsla?
Hur man värderar sitt self-concept.
En stor del av självkänslan är beroende av sociala faktorer. Hur är man enligt andra, hur ser man på sig själv i förhållande till andra.
Bra självkänsla: Mer öppen, färre försvarsmekanismer. Mer positiv om andra personer. Bättre i sociala grupper.
Dålig självkänsla: Mer negativ jämförelse med andra, mer negativa minnen, mindre självförtroende, blygare, pessimistisk.
För hög självkänsla: Elak, självgod - (insufferable)
Sociometer
Sociometer theory proposes that humans have evolved a form of psychological gauge, which monitors the degree to which other people value and accept them. Proposes that this evaluation of the individual’s level of acceptance by others is a determinant of self-esteem. (verkar iaf vara en komponent av självkänsla även om det inte skulle va hela/enda grunden till självkänsla)
Self-worth
the internal sense of being good enough and worthy of love and belonging from others
Self efficacy
individens tilltro till att själv klara av en handling i en särskild situation
Den sociala kontexten eller social information kan påverka vilka kognitiva processer som
används(långsamma vs snabba), vilka fem nämns i slidesen?
- Tillhörande (belonging)
t.ex. Snabbare processer kan klassifcera: “Vi” mot “dem” - Förståelse (understanding)
t.ex. Vi vill förstå den sociala kontexten (långsammare processer om vi inte gör det) - Kontroll (control)
t.ex. Man vill kunna ha inflytande över beslut. - Självförstärkning (self-enhancing)
t.ex. Snabbare processer gillar positiv feedback. Samarbete en snabb process. - Förtroende för andra (trust in others)
Mobilisering, agerar tillsammans
Folk verkar ha Positiva och optimistiska illusioner om sig själv
när man jämför sig själv med andra(better than average-effekt). Vad nämner dom för 3 möjliga förklaringar till detta?
- Vi väljer en sämre jämförelsepunkt
selektions bias om andra. - Vi tänker på det vi är bra på när vi jämnför
selektions bias om oss själva. - Heuristik
Vilka två olika system/kategorier har vi för självreglering(att kontrollera/styra våra beteenden och mål)?
Behavioral activation system
Uppmuntra beteenden: Positiv feedback, engagerad, roliga aktiviteter
Behavioral inhibition system
Inhibera beteenden: Rädd för kritik, nervös, rädd för misstag.
Vad är ideal vs ought self och hur påverkar stor skillnad mellan ideal och actual relf respektive stor skillnad mellan ought och actual self ens mående?
Handlar om mål. Ideal self är vem man vill bli, ought self vem man bör bli. Stor skillnad mellan ideal och actual -> depression, stor skillnad mellan ought och actual -> ångest
egocentric bias
“Jag” som referenspunkt.
Vi har bristfällig information av andra. Mycket mer information om oss själva.
Resurseffektivt att använda information om oss själva för att lista ut hur andra är.
Det kan skapa några “egocentric bias” om andra människor.
Social projection(en egocentric bias i guess?)
Man antar att andra delar sina egna preferenser
Det som ingår i vår “self worth” är viktigt i andra personer.
Vi känner igen oss mer i personer vi gillar.
Vi ogillar folk med samma svagheter som oss.
Man tror att andra vet det man själv vet.