Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Introduction to Social Psychology > Instuderingsfrågor - SocPsy > Flashcards

Instuderingsfrågor - SocPsy Flashcards

Grundkurs Soc.Psy, 7.5hp

You may prefer our related Brainscape-certified flashcards:
Psychology 101 flashcards GRE® Psychology flashcards AP® Psychology flashcards
1
Q

Hur förklarar Kellys samvariationsmodell hur vi attribuerar andras beteende och vad baseras det på?

A

Vi attribuerar andras beteende till inre och yttre orsaker baserat på:



1. Samstämmighet (consensus)

–> sammanfaller beteendet med hur andra beter sig i samma situation?



2. Regelbundenhet

(consistency)

–> Upprepat beteende?



3. Distinkthet

(distinctness)

–> sammanfaller beteendet med en viss typ av situation?



Beroende på utfallet kring dessa 3 så gör vi olika antaganden om Personen som skulle vara en inre orsak eller så beror utfallet på yttre faktorer så som objekt eller situation.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Ge lite olika exempel på hur samvariationsmodellen gör att vi tar olika slutsatser?

A

LEO SOMNAR PÅ MATTEN
 


  1. Inga andra elever somnar

  2. Leo somnar ofta på matten

  3. Leo somnar också på kemin

    SLUTSATS: Person, Leo har narkolepsi

    

  4. Flera andra elever somnar

  5. Leo somnar ofta på matten

  6. Leo somnar inte på kemin

    SLUTSATS: objekt, mattelektionerna är tråkiga
 

  7. Flera elever somnar 

  8. Leo brukar inte sova på matten

  9. Leo somnar på kemin också

    SLUTSATS: situation, Tidsomställning?
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Kritik mot Kellys samvariationsmodell?

A

i) Svårt att veta “hur gör andra” dvs bedöma samstämmighet. Vi utgår från att andra skulle bete sig som vi själva skulle betett oss.
Dvs. “False consensus bias”


ii) 2. Svårt att veta någonting om regelbundenheten.

När vi saknar viss information så gör vi en mental genväg. Vi förlitar oss på vad vi tror. 



I verkligheten har man också förväntningar och förutfattade meningar. Scripts som beskriver hur människor beter sig i olika situationer osv.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad menas med korrespondensbias?


aka Fundamental attribution error

A
  1. Vi attribuerar i alltför stor utsträckning andras beteende till INRE ORSAKER

    –> personlighet

    –> läggning

    –> egenskaper

    

  2. Vi fäster alltför lite avseende vid hur SITUATIONEN kan påverka

    

    “Korrespondens= det som händer korrelerar med personens inre”
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Beskriv ett experiment som beskriver korrispondensbias?

A

Utfrågare och svarare utsågs via lottning
 

PUBLIKEN:

Trodde att utfrågaren var mer än dubbelt så allmänbildad som svararen

–> Mycket biased

SVARAREN:

Tyckte att utfrågaren var dubbelt så allmänbildad som svararen

–> Mycket biased



UTFRÅGAREN:

Tyckte att denne var något mer allmänbildad än svararen

–> lite biased

–> Mindre ty denne personen vet tankegången bakom sina frågor



SLUTSATS:

- Kan utnyttjas till sin fördel. T.ex i en diskussion kan den som pratar mycket, verkar veta mer, ta kontroll över diskussionen, sätta samtalet på agenda. “Bli programledare i sitt eget liv”.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Hur kan korrespondensbias förklaras? (5)

A
  1. Perceptiell effekt:

    –> Fokus på aktören (tv-exempel)

    –> Situationerna faktorer sjunker in i bakgrund

    

  2. Vi saknar information om situationen

    –> Grundar snabba slutsatser om situationer

    –> Man kan misstolka inforamation

    

  3. Vi vill tro på en rättvis värld

    –>”Vi får det vi förtjänar”, en försvarsmekanism

    –> “Cancer beror säkert på livsstilen” annars skulle det ju hota även mig osv..
 

  4. Attribution av andras beteende är en tvåstegsprocess

    Steg 1. Beteendet attribueras automatiskt till inre orsaker

    Steg 2. Möjliga yttre orsaker

    –> Ibland skippar vi steg två.

    

  5. Kultur

    –> Ett västfenomen?
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Förklara de olika stegen när vi skapar attribution av någon annans beteende!

A

STEG 1

- Observation av beteende

- Automatisk attribution till inre orsaker


MELLANSTEG

- UTAN distraktion —> steg 2

- MED distraktion (t.ex tidspress eller annan kognitiv belastning) stannar vi efter steg 1 och attributionen till inre orsaker kvarstår



STEG 2

- Analys görs av möjliga yttre orsaker

- Attribution till inre eller yttre orsaker eller en kombination av båda

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Kopplingen ATTRIBUTION - KULTUR

Hur ser undersökningar om korrespondensbias ut utanför västvärlden?

A

KULTURELLT
Indier tenderar till mycket mindre grad att tro på inre orsaker än amerikanska deltagare och tror mycket mer på yttre orsaker.



ÅLDERSFAKTORER
Ju äldre man blir desto mer tenderar man att tro på situationella orsaker (dvs yttre orsaker)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

??? (Tveksamt viktig fråga) ???

Beskriv fiskexemplet av Morris och Peng

A

Jagas eller leder fisken?
 

Amerikaner: Leder

Kineser: Jagas



Primats med amerikanska bilder: Tror ej att fisken jagas
 

Primats med kinesiska bilder: Tror att fisken jagas


SLUTSATS:

Kulturellt betingat hur man ser på och drar slutsatser kring inre och yttre orsaker

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad innebär self-service bias? (2 olika typer)

A
  1. Självhävdande bias (self-enhancing)

    - -> Lyckas man har det med personen att göra

  2. Självskyddande bias (self-protecting)

    –> Misslyckas man har det med situationen att göra

    

    T.ex deprimerade personer har lägre self-service bias
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad innebär aktör/observatör-asymmetri?

A

Man bedömer situationer olika beroende på om man är observatör eller aktör.
 


  • Negativt beteende: Extern attribuering vanligare för eget beteende än andras
 

    ( Finns ingen tydlig effekt för positivt beteende 
)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad är det “ultimata” attributionsfelet?

A

Self-serving bias mellan grupper (särskilt vid konflikter)
 

Vår tendens att anta att hela gruppen har samma disposition/personlighetsdrag.

ANDRA GRUPPEN


  • Negativt beteende av den andra gruppen attribueras till intern disposition (personlighetsdrag)
  • Positiva beteenden av den andra grupper attribueras till externa faktorer

EGNA GRUPPEN
Tvärtom mot ovan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Förklara Weiner’s attribution theory

A

Attribution theory assumes that people try to determine WHY people do what they do, that is, interpret causes to an event or behaviour.

A three-stage process underlies an attribution:

  1. behaviour must be observed/perceived
  2. behaviour must be determined to be INTENTIONAL
  3. behaviour attributed to internal or external causes

Orsakerna utvärderas i tre dimensioner

Locus
 –> Inre eller yttre orsaker

Stability
 –> Konstant eller föränderligt

Controllability
 –> Kontrollerbar eller okontrollerbar

Framgångar och misslyckanden attribueras olika
Framgång: Egen = internt En rivals = externt
Misslyckande: Eget = externt En rivals = internt

EXEMPEL:

  • Begåvning
 (intern, stabil, okontrollerbar)
  • Ansträning
 (intern, tillfällig, kontrollerbar)
  • Uppgiftens svårighetsgrad
 (extern, stabil, okontrollerbar)
  • Tur
 
(extern, tillfällig, okontrollerbar)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

GE EXEMPEL på hur en händelse kan analyseras kring Weiner’s attributions teori och hur de kan analyseras i tre olika dimensioner

A

…

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad innebär social kognition?

A

Hur vi uppfattar, minns och tolkar information om oss själva och andra

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad innebär social perception?

A

Hur vi formar uppfattningar om andra

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad innebär attribution?

A

Hur vi tillskriver orsaksförklaringar till vårt eget och andras beteende

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vilka är de tre byggstenarna i socialpsykologiska processer?

A
  1. Social kognition

  2. Social perception

  3. Attribution
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vilken olika attributionsteorier finns?

A
  1. Kellys samvariationsmodell


2. Weiners attributionsteori

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vilka olika bias finns det för hur vi attribuerar?

A
  1. Korrespondensbias

    - -> Fundamentala attributionsfelet

  2. Aktör/observatör-asymmetri

  3. Self-serving bias
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vem var franz Heider och på vilket sätt bidrog han till teorier om attributioner?

A

Attributionsteorins fader
 


  • Menade att människor söker stabila faktorer för att förstå beteenden
 

  • Vi observerar andras beteende metodiskt som (naiva) forskare
 

  • Orsaker beskrivs i termer av yttre och inre faktorer
 

  • Vi fäster störst vikt vid inre faktorer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad innebär false konsensus bias?

A

Vi utgår från att andra skulle bete sig som vi själva skulle ha gjort

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vad innebär attribution?

A

Att tillskriva orsaksförklaringar till vårt eget och andras beteende

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Nämn 3 byggstenar i socialpsykologiska processer?

A
  1. Social kognition

    - -> Hur vi uppfattar, minns och tolkar information om oss själva och andra


VILKET INNEFATTAR:

  1. Social perception

    - -> Hur vi formar uppfattningar om andra

  2. Attribution

    - -> Hur vi tillskriver orsaksförklaringar till vårt eget och andras beteende
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Varför gör vi personbedömningar?

A
  1. Hjälper oss PREDICERA hur människor kommer att bete sig och förstå andra människor
 

  2. Ger underlag för BETEENDE - att agera eller inte agera på händelse

    –> Vän eller fiende?

    –> Affärsbeslut?

    –> Välja dagis

    Osv osv.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Hur bildar vi oss uppfattningar om andra? (2 teorier)

A
  1. Kognitiv algebra

    • Summera
    • Medelvärde
    • Viktat medelvärde
  2. Konfigurationsmodellen (Asch)
 IMPLICIT PERSONLIGHETSTEORI
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Beskriv konfigurationsmodellen av Asch

A

En holistisk approach till impression formation
- Vi konstruerar ett helhetsintryck (djupare mening) genom att pussla ihop de bitar av information vi har

Centrala vs Perifera
- Vissa (centrala) adjektiv/personlighetsdrag har större inflytande på våra intryck än andra, och påverkar hur vi tolkar andra (perifera) adjektiv personlighetsdrag.


- ‘Varm’ sägs vara ett centralt adjektiv.


-Påverkas också av PRIMACY EFFECT -att informationen vi får/läser först har större inverkan än informationen vi får senare




How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Nämn några ordningseffekter

A
  1. Primacy effect


2. Recency effect

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Vad innebär Primacy effect?

A

Information vi får först har oftast större inflytande än information vi får senare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Vad innebär Recency effect?

A

Information vi får senast har ibland större inflytande än information vi fått tidigare
. Gäller framförallt vid låg motivation och uppmärksamhet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Vad innebär implicita personlighetsteorier?

A

Vissa personlighetsdrag “hör ihop” och när man gjort test kan man se hur vissa egenskaper samlas i kluster, längs med dimensionerna Intellectual och Social, vilket skapar följande fyra (4) olika kategorier.

  1. Good-Social

    - -> varm

    - -> lycklig

    - -> populär
  2. Bad-Social

    - -> kall

    - -> ingen humor

    - -> opopulär

  3. Good-Intellectual

    - -> reserverat

    - -> uthållig

    - -> skicklig

  4. Bad-Intellectual

    - -> naiv

    - -> oärlig

    - -> oansvarig

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Hur formas våra bedömningar? (impression formation)

A

Det finns TVÅ typer av kognitivt processande:
 


1. System 1 (intuition)

står för 40 000 ggr fler beslut än system 2
 
--> automatiskt

--> snabbt

--> känslomässigt

--> omedvetet



2. System 2 (reflektion)
 
--> Kontrollerat

--> långsamt

--> analytiskt

--> kräver ansträngning



>> System 2 slås på när någonting inte riktigt stämmer och vi måste tänka efter.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Beskriv vad som menas med första intrycket

A

Snabba, spontana slutsatser om personers egenskaper baserat på utseende


  • -> kan inte kontrollera (sker automatiskt)

  • -> kopplas framförallt till dominans och tillförlitlighet (vän eller fiende), är personen dominant och kompetent, pga överlevnadsstrategi

  • -> Todorov har teorier om detta
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Vilken forskning gjorde Todorov?

A

Test med olika ansikten. 
 

Ett ansikte visas först och sen ska testpersonen trycka så snabbt som möjligt om personen är tillförlitlig eller ej.



Resultatet är i allra stärkta grad generellt. Folk väljer samma värde för tillförlitlighet och dominans
 

- efter 2 tiondelars sekund tar de flesta människor samma beslut

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Vad är det som driver vårt första intryck av en person enligt Todorov?

A
  1. Dominans avgörs av hur barnslig respektive grov personen ser ut
 

  2. tillförlitligheten kan avgöras av hur arg eller glad personen ser ut.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Vad är ett schema?

A
  • Kognitiva strukturer som representerar kunskap om ett begrepp (person, grupp, händelse osv) inklusive dess egenskaper och sambanden mellan egenskaperna

  • Scheman baseras på erfarenhet och förändras långsamt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Vilka olika scheman finns? (4)

A
  1. personscheman

    - -> egenskaper associerade med specifika personer

  2. Rollscheman

    - -> egenskaper associerade med sociala roller

  3. Scripts

    - -> egenskaper associerade med typiska händelseförlopp

  4. Självscheman

    - -> egenskaper jag förknippar med mig själv. Ofta mer komplexa eftersom vi vet mer om oss själva och att vi är komplicerade och reagerar olika i olika situationer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Vad är stereotyper?

A
  • Ett slags SCHEMA
 

  • Stereotyper måste vara SOCIALT DELADE generaliseringar om medlemmar i en social grupp

    –> inte nödvändigtvis negativa

    –> ofta funktionella

    

    Leder till accentuering

  • ökad upplevd likhet inom gruppen

  • ökad upplevd skillnad mellan grupper
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Vad är accentuering?

A

Föreställningar om likheter och skillnader inom respektive utanför gruppen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Vad är kategorier?

A

För att kunna tillämpa scheman måste vi tilldela objektet en kategori.

  • Kategorisering sker ofta genom jämförelse med en prototyp dvs ett genomsnitt eller ett extremt exemplar av kategorin
  • Kategorier kan vara mer eller mindre väldefinierade 

    –> vuxen

    –> triangel

    

  • Hierarkisk struktur

    –> europé
    —> fransman

    —-> korsikan, parisare, osv osv
 

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Vilka scheman/ kategorier använder vi?

A

-1. Påverkas av tillgänglighet (ACCESSIBILITY)

–> om begrepp är tillgängliga i minnet. Ju mer tillgänglig desto mer sannolikt att använda det schemat eller kategorin

–> om det är en tillfällig eller kronisk aktivering påverkar.



2. Påverkas av PRIMING

–> exponering för information kopplat till en kategori/schemat leder till ökad aktivering

–> aktivering gör att ny information tolkas i ljuset av kategorin/schema

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Vad menas med subliminal exponering?

A

Kort information som inte registreras medvetet utan bara undermedvetet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Hur kan priming påverka bedömningar? (enligt Higgins mfl.)

A

Experiment

En grupp fick läsa positiva egenskaper och den andra gruppen fick läsa negativa egenskaper.



Sedan fick dom läsa en text om en person. Personen skattades mer positivt av deltagare som läst de positiva egenskaperna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Hur kan priming påverka vårt beteende?

enligt Bargh. (nypa salt)

A

Deltagare som primats med ord som t.ex artig var mindre benögna att avbryta en konversation medan deltagare som primats med ord som har med oartighet att göra hade större tendens att avbryta konversationen



Deltagare som primats med ord som förknippats med äldre rörde sig långsammare efter experimentet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Stereotyper kopplat till värme och kompetens?

A

Komptens+värme


  • hemmafruar

  • kristna

  • svarta yrkesverksamma
 


Kompetens+kyla


  • vita

  • britter

  • asiater

  • rika
 

Värme+ låg kompetens
 
- äldre

- handikappade



Kyla+ låg kompetens
 
- araber

- hemlösa

- fattiga svarta
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Vad innebär automatiska respektive kontrollerade processer?

A

Devine menar att om man är fördomsfull eller fördomsfri grundar sig i tvåstegsprocessen. 
 


  1. Det första steget:

    –> automatisk aktivering
 (en automatisk process
)
    

  2. Det andra steget

    –> viljestyrd kompensation
 (en kontrollerad process
 )
    

    De flesta inom en given kultur bär på vissa stereotyper. Om vi agerar fördomsfullt eller fördomsfritt avgörs i steg (2), inte i steg (1)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

Vad innebär tvåstegsprocessen enligt Devine?

A

Fördommar sker i två steg


  1. automatisk aktivering

  2. viljestyrd kompensation
 


Steg (2) kräver:
• INSIKT (om att bedömningen kan vara biased)
• MOTIVATION (att justera bedömningen)
• Tillräckligt med TID (att justera bedömningen)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

Vad menar Wegner med stereotype suppression?

A

Att försöka undvika att vara fördomsfull kan ibland få motsatt effekt. 


How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

Vad är Heuristiker?

A
  • Mentala genvägar som vi använder för att lösa sannolikhetsproblem
 

  • Ofta automatiskt och omedvetet (system 1)
 

  • Leder ofta till tillräckligt bra slutledningar men bidrar ibland till bias

  1. innebär att vi frångår perfekt induktiv slutledning
 

  2. hjälper oss att göra bedömningar av begränsad information istället för att samla in all information och beakta allt

  3. leder ibland till delbedömningar

  4. har varit viktig för människans utveckling och överlevnad
 

  5. vi använder samma heuristiker som stenåldersmänniskan
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

Nämn några heuristiska principer?

A
  1. representativitet

  2. tillgänglighet

  3. förankring och justering

  4. affekt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

Vad menas med representativitetheuristiken?

A
  • Kategorisering baserad på ytlig likhet med prototyp
 

  • Kan leda till neglekt av base rate (info om statistiska fördelningar
 )

EX.
 biblotekarien och lantbrukaren



- kan leda till brott mot konjunktionsregeln 

–> sannolikheten för A+B är aldrig större än sannolikheten för A

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
52
Q

Vad innebär kognitiv algebra?

A

Helhetsintrycket utgörs av medelvärdet av den informationen vi har om personen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
53
Q

Vad menas med ordningseffekt?

A

All information har inte samma inflytande på vårt intryck av en person

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
54
Q

Varför har vi scheman?

A

Ekonomisk funktion - för att underlätta och lägga så lite energi som möjligt på bla:


  • uppmärksamhet

  • inkodning
 - lagring

  • ihågkomst
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
55
Q

Vad är accentuering?

A
  • Ökad upplevd likhet inom gruppen


- Ökad upplevd skillnad mellan gruppen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
56
Q

Vad menas med tillgänglighetsheuristiken?

A

Sannolikhet bedöms på basis av hur lätt vi kommer att tänka på enskilda exempel

–> kan leda till neglekt av statistiska fördelningar

–> kommer enklare på uppmärksammade exempel



EX) deltagare som fått i uppgift att ange 6 tillfällen de självhävdat sig såg sig själva som mer självhävdande än de som fick i uppgift att nämna 12 st

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
57
Q

Beskriv förankring och justeringsheuristiken

A

Vi utgår ofta från en referenspunkt och justerar sedan men oftast otillräckligt
 


EX) frågor+ rouletthjul

EX) när vi ska bedöma hur andra upplever en situation förankrar vi på vår egen upplevelse

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
58
Q

Vilka är de tre mest övergripande komponenterna av attityder?

A

ABC
A) affekt (emotionella aspekten)
B) behaviour (beteendemässiga)
C) cognitive (kognitiva)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
59
Q

Vad innebär den kognitiva aspekten av attityder?

A

Baseras på tankar, beliefs och attribut som vi associerar med attitydobjektet.

Attitude = Expectancy x value (Fishbein & Ajzen)

  1. expectancy of belief
    - -> förväntar vi oss positiv eller negativ effekt?

  2. value (evaluation) of belief
    - -> det absoluta värde denna inverkan har på oss
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
60
Q

Hur påverkas attityder av affektiva aspekter?

A
  • Våra attityder påverkas av känslor (affektiva stimuli
)
  • Det affektiva tillståndet som skapas “spiller över” på våra rationella bedömningar

  • Mycket talar för att affektiva svar kommer innan kognitiva svar.

ex.
- evaluative conditioning (pairing object with affect-inducing stimuli)
- mere exposure

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
61
Q

Vad innebär “mere exposure effect”?

A

Vi gillar ett visst attitydobjekt mer efter upprepad exponering för det

(det blir mer bekant => vi får en mer positiv attityd)

62
Q

Vilka beteendemässiga aspekter finns det av attityder?

A
  • Beteende påverkar även våra attityder

  • Att ha skrivit på en namninsamling mot byggandet av ett nytt kärnkraftverk nära hemstaden kan göra att vi upplever en negativ attityd gentemot kärnkraft.
  • Om attityden är svag eller ambiguous kan vi klargöra attityden för oss själva (“fejka” en anledning) genom antaganden baserat på vårt tidigare beteende, utan att således veta riktigt vad attityden grundar sig i. Det blir självdefinierande, “något jag gör/inte gör”, och vi anammar en positiv/negativ attityd utifrån detta
    (SELF-PERCEPTION THEORY)

“I did X” –> “I am a person who does X” –> “I like X”

63
Q

Vad innebär kognitiv dissonans?

A

KOGNITIV DISSONANS
 =>Obehag eller Self-protection
Att utföra en handling eller tänka en tanke som inte är i linje med vår attityd skapar en olustig känsla.

Ex. att göra reklam för en vara man inte tycker om


- Detta är obehagligt och vi kan få bort vår olustiga känsla genom att ändra på vår attityd.



EX. miljövänliga bilar och växthuseffekten.



–> attityder påverkar vårt beteende



- Förklarar att även starka attityder kan förändras, om vårt eget beteende går emot det ( => self-protection)

64
Q

Vad innebär self-perception theory?

A
  • Om vår attityd är svag eller ambivalent kan vi (ofta omedvetet) “välja” attityd utifrån vårt eget tidigare agerande. Detta beroende på att vi har svårt att förstå eller vara medvetna om våra attityder

    Attityden blir självdefinierande, “det här är något jag gör/inte gör”, och vi anammar en positiv/negativ attityd utifrån detta

FÖRUTSÄTTNING:


  • Vi har inga attityder om fenomenet sedan tidigare.

  • Vi har svårt att bedöma vår egen attityd om fenomenet
 

  • Förklarar attitydförändringar vid svagare attityder
65
Q

På vilket sätt minskar attityder vår kognitiva belastning?

A

Attityder hjälper oss att fatta snabbare beslut då vi inte har möjlighet att utvärdera varje enskilt beslut eller agerande. 



Forskning visar att bedömningar som innefattar attityder som är lättåtkomliga i medvetet görs snabbare

66
Q

På vilket sätt kan man dela upp attityder? (5 funktioner)

A
  1. Utilitarian (Instrumental)
    –> Nyttomaximerande
    –> Kunskapsbärande (sparar energi och tid genom att vi har en “genväg” via etablerade attityder, så att vi lätt kan guidas av tidigare erfarenheter))
    –> Guidar beteende
    Vi anpassar vår attityd till huruvida objektet är bra för oss.
    EX) Attityder till ett olika partier/kandidater i ett val, baserat på huruvida de står för sådant som är i linje med våra behov (=utility)
  2. Värde-expressiva

    –> attityder vi har kring fenomen som uttrycker vår personlighet eller ståndpunkter

    Ex) En fotbollströja, märkeskläder eller Laleh-tröja; de är ett sätt att uttrycka vem vi är och förstärker vår självbild/grupptillhörighet.
    

  3. Ego-defensiva
    –> hjälper oss att skydda vår självkänsla (vi ogillar sådant vi är dåliga på)
  4. Social anpassning
    - -> när attityder hjälper oss att identifiera oss med andra som vi tycker om (liked others)
67
Q

Vilka potentiella problem kan det finnas med explicita mätningar av attityder?

A
  1. kan inte besvara frågor om implicita processer

  2. vill inte ge svar som får oss att framstå på ett negativt sätt inför oss själva

  3. vill inte ge svar som får oss att framstå på ett negativt sätt inför andra
68
Q

Hur går implicita mätningar om attityder till?

A
  • undersöker deltagarens agerande i en valsituation istället för att fråga vad de tycker

  • indirekta mätdata används för att beskriva en inställning till ett ämne. (t.ex den tid det tar att göra ett visst val/bedömning)
69
Q

Vilka slutsatser görs från “The implicit association test”?

A
  • Om en person tar mer tid på sig att koppla positiva adjektiv till en klass av objekt (t.ex. homosexuella) än en annan grupp antar man att denna längre tid speglar en underliggande attityd
 

  • En person som har svårare att koppla positiva attribut till ett objekt har mindre positiv attityd till objektet än en person som har lättare att koppla positiva attribut.
 

    Implicita test påverkas av:
 - humör vid testtillfälle

  • Kulturella normer

    

    Låg korrelation med explicita tester tyder på att de mäter olika saker

70
Q

Påverkar attityder beteenden?

A
  • Ju mer generell vår påverkan är ju indre sannolikt kommer attitydförändringen leta till en beteende förändring

  • Beteenden som kräver mer av utföraren kommer att kräva en större attitydförändring för att genomföras

  • Starkare attityd leder mer sannolikt till en förändring i beteende

  • Personer som är mer “self-monitoring” tenderar mer att ha ett beteende som reflekterar dennes attityd
71
Q

Vad innebär self-monitoring?

A

Ett drag som beskriver i vilken grad en person tenderar att vara konsistens i sitt beteende mellan olika situationer

72
Q

Om en attityd leder till ett beteende (Theory of planned behaviour) påverkas framför allt av tre olika faktorer:

A
  1. Attityd
  2. Subjektiv norm

  3. Upplevd kontroll över att genomföra beteendet
73
Q

Vad innebär MODE?

A

Inte allt beteende är medvetet (deliberate) eller planerat. Vi agerar ofta spontant utan att vara medveten om vad vi menar göra. I dessa fall är inte TPB applicerbart. MODE-modellen är en alternativ teori för attityd-beteende:

  • Motivation and Opportunity as DEterminants of behaviour
 

  • Fokuserar på beteenden som inte är medvetna eller planerade. 
 

  • Låg motivation eller små möjligheter att göra ett medvetet val leder tillomdevetna bedömningar och tankefeit

  • Hög motivation och möjligheter att utföra kommer att “theory of planned behaviour” däremot predicera beteenden på korrekt sätt
74
Q

Leder attityder till beteenden?

A
  1. Det beror på hur vi mäter

  2. Det beror på vilken typ av beteende vi vill predicera
 3.Det beror på styrkan hos attityden

  3. Personsdrag (self-monitoring)
75
Q

På vilket sätt strävar vi efter att vara tillsammans?

A
  • Grundläggande behov hos varje människa

  • Strävar efter en optimal nivå av samhörighet och ensamhet

  • Betydelsefullt hur andra ser oss
76
Q

Varför är man blyg?

A
  1. Personlighetstemperament

    - -> följer individen genom hela livet men varierar i grad av känslighet för socialt stimuli
 

  2. Inlärd process

    - -> utvecklats genom “misslyckade” sociala möten
77
Q

Vilka negativa konsekvenser finns det av blyghet?

A
  1. Högre grad av negativa tankar om sig själv

  2. Förväntar sig att misslyckas med sociala möten
 3. Rädsla att bli avvisad

  3. Avvisar andra i rädsla att själv bli avvisad

  4. Självpåtvingad ensamhet
78
Q

Definition av ensamhet?

A
  • Subjektivt tillstånd.
  • Känsla av förlust/saknad av existerande sociala relationer.
  • Upplevs som störst vid skillnad mellan real
79
Q

Kvantitativ vs kvalitativ ensamhet?

A

Kvantitativ: Få eller inga vänner

Kvalitativ: Ytliga relationer. (de relationer man har saknar någonting)

80
Q

Definition av attraktion?

A

Attraktion = positiv attityd gentemot någon/något
ABC

Affect
–> faktiska känslor

Behaviour
–> Benägenhet att agera
 på ett speciellt sätt mot den personen

Cognition
–> uppfattningar och föreställningar (beliefs) om någon
/något

81
Q

Nämn några faktorer som påverkar attraktion

A
  1. Närhet i tid och rum

    - -> möjligheten att få kontakt och ge belöningar

  2. frekvent exponering
 (mere exposure)
    - -> ju oftare man exponeras för stimuli desto mer gillar man det

  3. likhet

    - -> likhet i attityder och grundläggande values leder både till att vi tycker om individen och att vi värderar personen högre

  4. fysisk attraktivitet

    - -> är initialt den avgörande faktorn för vidare möten

  5. oro/ stressfylld situationer

    - -> söker mer kontakt och närhet när vi är oroliga

+ vi tycker om de som tycker om oss!

82
Q

Varför är likhet en viktig komponent gällande attraktion?

A
  1. belönande

    - -> de som är lika oss tenderar att ha liknande åsikter och hålla med oss
 

  2. förstärkning

    –> stärker vår syn på omvärlden

    

  3. förväntan

    –> på att själv bli omtyckt

    

  4. ger enklare samvaro
83
Q

Förklara matchningshypotesen

A

Fysisk likhet i utseende beror på:

–> man väger en potentiell parters attraktivitet mot sannolikheten att den personen skulle vara benägen att bli par med en själv

84
Q

Beskriv byrnes tvåstegsmodell

A
  1. Vi undviker de som är olika och
  2. närmar oss de som är lika
    (2. 1 lite lika => 2.2 mer lika)
85
Q

Varför tycker vi mer om en person än en annan?

A
  1. värme

    - -> tenderar att tycka om “varma” personer

  2. kompetens

    - -> kompetenta personer är i allmänhet mer attraktiva och vi värderar dom högre
86
Q

Varför är fysisk attraktivitet så viktigt?

A
  1. mer betydelsefull än t.ex intelligens, attityder och uppträdande
 

  2. påverkar inte bara partnern utan även hur andra människor ser på personen
 

  3. fysiskt attraktiva personer tillskrivs andra positiva personlighetsegenskapere som t.ex intelligens
87
Q

Varför blir vi förblindade av skönhet?

A
  1. Vår egen självkänsla och sociala samvaro påverkas och förhöjs
 

  2. Det är belönande att umgås personer som anses vackra
 

  3. Det finns en stereotyp uppfattning om att skönhet är bra
  4. Associerar skönhet med andra positiva egenskaper
88
Q

Baksidor med fysisk attraktivitet?

A
  1. Mer attraktiva = mer populära, men INTE att de är lyckligare eller har högre självskattning än andra
  2. Lågt självförtroende hos fysiskt attraktiva

    - -> kan bero på att de tror att de inte uppskattas för sina sociala förmågor
 

  3. Känner sig tvingade att upprätthålla sin skönhet

    

  4. är ofta missnöjda med hur de ser ut
89
Q

Varför tenderar man att söka sig till andra vid oroliga och stressfylld situationer?

A
  1. Man har behov av social och emotionell jämförelse
 2. Behov av försäkran att det kommer bli bra
90
Q

Vad är en vän?

A
  1. Huruvida man låter sina planer, beslut och aktiviteter vara beroende av den andra

  2. Man månar om den andra personens välbefinnande
  3. Man själv ska må bra
91
Q

Vilka orsaker finns till att vänskap leder till välmående?

A
  1. stimulans

  2. olika materiella fördelar och användbar information

  3. stöd för självkänslan

  4. skydd mot stress
92
Q

Vad menas med self-disclosure?

A

SJÄLVAVSLÖJANDE

–> på vilket sätt vi delar med oss av privat information till andra



- vanligt att gå från ytligare ämnen till mer djupare ämnen ju närmre man känner varan dra



- tenderar att återgälda varandras nivå av självavslöjande (ta upp ämnen av samma nivå av ytlighet/ djup)



- vi tenderar att tycka om de som öppnar sig och vi öppnar oss tillbaka

93
Q

Vilka olika typer av self-disclosure finns? (2)

A
  1. beskrivande

    - -> hur vi lever, vart vi bor eller vilket lag vi hejar på osv.
 2. evaluerande

    - -> personliga åsikter och känslor
94
Q

Varför använder vi oss av self-disclosure? (5)

A
  1. öka sociala acceptans

  2. utveckling av relationer

  3. minska obehagskänslor

    - -> stressreducerande vid oro

  4. självmedvetande

    - -> lära sig saker om sig själv
 5. social kontroll

    - -> skaffa hållhakar på varandra
95
Q

Vilka risker finns det med self-disclosure? (4)

A
  1. Avvisad av lyssnaren

  2. Minskning av oberoende och personlig integritet
 3.Minskning av kontroll och självständighet

  3. Genera eller såra lyssnaren
96
Q

Koppling mellan self-disclosure och upplevd ensamhet?

A

MÄN:

- Känner sig ensamma om de inte kan öppna sig för sin partner

KVINNOR:

- upplever sig ensamma om de inte kan öppna sig inför sin partner eller sina nära vänner

97
Q

Definition av kärlek?

A

En kombination av emotioner, kognitiva tankar och beteende som sker i en intim och nära relation

98
Q

Särdrag i kärleksrelationer (vs. vänskap) enligt Rubins undersökning?

A
  1. Mer behov av beroende och samhörighet

  2. Mer benägna att hjälpa partnern i kärleksförhållandet
 3. Mer uppslukad i och mer unik i ett kärleksförhållande
99
Q

Nämn tre komponenter för nära relationer

A
  1. Känsla av närhet, affektion och kärlek
 

  2. Ett uppfyllande av psykologiska behov
 

  3. Ett ömsesidigt beroende av parterna

    - -> där varje parar har en meningsfull påverkan på den andra
100
Q

Vad finns det för olika typer av av kärleksrelationer?

A
  1. Passionerad kärlek

    –> karaktäriseras av intensiv mix av olika känslor som ömhet, sexualitet, oro, smärta, lättnad, altruism och svartsjuka mm.

    

  2. Kamratskapskärlek

    –> karaktäriseras av mindre intensiv kombination av känslor så som vänskaplighet och djup tillhörighet
101
Q

Vilka är de tre olika anknytningsteorierna?

A
  1. Trygg anknytning

    –> föräldrarna alltid där och tröstar barnet vilket skapar trygghet

    

  2. Ambivalent anknytning

    –> när föräldrarna är ombytliga och oförutsägbara i sina responser på barnets känslouttryck
 

  3. Undvikande anknytning

    - -> skapas om föräldrarna är konstant undvikande mot sitt barn
102
Q

Hur påverkar typen av anknytning till sina föräldrar vuxna kärleksrelationer?

A

Första anknytningen till våra föräldrar lär oss hur kärleksrelationer är och hur vi ska relatera till varandra

103
Q

Vilka konsekvenser kan en undvikande anknytning ge?

A
  1. Rädd och undvikande stil

    - -> en person har önskan om att bygga sociala relationer en är samtidigt rädd för konsekvenserna
 

  2. Avvisande och undvikande stil

    - -> när en person försvarar sig med att förneka behov av sociala kontakter
104
Q

Förklara social exchange theory

A

En referensramteori för hur nöjd man är i ett kärleksförhållande
 


  • Man är mest nöjd i ett förhållande när man får så mycket positiv belöning som möjligt av förhållandet

    

  • Man strävar efter att minimera sina kostnader och maximera sina belöningar i relationen

105
Q

Två (2) saker som är avgörande för hur man upplever kostnader och belöningar i en kärleksrelation enligt social exchange theory?

A
  1. Förväntningar

    –> beroende på vad man har för förväntningar på förhållandet i allmänhet

    

  2. Jämförelse med andra

    –> beroende på vilka kostnader och vinster man skulle kunna få i ett annat förhållande
106
Q

Beskriv equity theory?

+ två komponenter

A

man är mest nöjd i ett förhållande när det råder jämvikt mellan parterna med avseende på belöningar

Två komponenter som avgör nöjdheten:
• hur tillgången på alternativ ser ut
• hur mycket man investerat

107
Q

Vad menas med “communal relationships”?

A

Parterna tar hänsyn till varandras behov


  • -> man ser till att den andra har det bra utan att ta hänsyn till vad man själv får

  • -> en mer automatisk process som etableras i nära relationer
108
Q

Vad skiljer sig mellan en lycklig relation från en som inte är lika lycklig?

A

Framförallt har man funnit två viktiga pusselbitar:
• God kamratskap
• Self-disclosure – en ömsesidig strävan och vilja att öppna sig inför varandra

109
Q

Nämn några hot mot kärleksrelationen

A
  1. Svartsjuka

    –> negativ känsla som uppstår när man upplever ett hot mot en värdefull relation

    

  2. Brist på kommunikation

    –> alternativt negativ kommunikaiton med färre belöningar och mer kritik

    

  3. Barnen

    –> upplever att man förlorar kamratskapen mellan parterna i relationen då barnen kräver sin tid

    –> ojämn arbetsfördelning
110
Q

Vilka olika teorier diskuterar förutsättnigarna som ger bäst möjligheter för par att vara fortsatt nöjda med sin relation?

A
  1. The social exchange theory

  2. Equity theory

  3. Communal relationship
111
Q

Förklara “realistic conflict theory”

A

Ett försök att förklara varför fördomsfulla kulturer uppstår:


  • Gruppen blir fientligt inställd mot konkurrerade gruppen

  • Individerna inom gruppen blir mer lojala mot varandra

  • -> etnocentrism

  • Hierarkiska strukturer bildas

  • Övervärderar egna gruppens beteende

  • Nedvärderar konkurrerande gruppensbeteende

112
Q

Vad innebär etnocentrism?

A

Att man favoriserar den egna gruppen

113
Q

Vad kan man göra för att lösa “realist conflict” och få två konkurrerande grupper att blir sams?

A

Skaffa ett överordnat mål

–> om man får grupperna att sträva mot ett mål de inte kan nå var för sig kan man få en lösning på denna konflikt

114
Q

In-group vs. Out-group

A 
Ingroup = De man anser sig tillhöra
 
Outgroup = De man inte identifierar sig med
115
Q

Varför gjorde man the minimal group paradigm?

A

Ett sätt att undersöka om det verkligen krävs en konflikt eller tävlan mellan grupper för att man ska favorisera sin egen grupp


116
Q

Vad menas med fördomar pga kulturellt synsätt?

A
  • Fördomar uppstår pga konflikt av materiella returer

  • Driver förändringar inom grupper

  • Realistic conflict theory beskriver det kulturella synsättet
117
Q

Vad menas med fördomar pga motivationellt synsätt?

A
  • Fördomar uppstår på individnivå 

  • skiljer sig från det kulturella synsättet

  • Social identity theory har försök förklara detta motivationerna synsättet på fördomar

118
Q

Förklara Social identity theory

A

Förklarar favorieringen av den egna gruppen:
 


  • Enligt denna teori beror favoriseringen på att man vill höja sin egen självkänsla.

  • “Tillhör jag den bästa gruppen så är jag också en av de bästa personerna” och höjer på så sätt den egna men även den kollektiva självkänslan.
119
Q

Förklara frustrations-aggressionshypotesen

A
  • Fördomar är ett uttryck för frustation för den fördomsfulle individen.

  • Kan ha orsakats av någon annan än den de man har fördomar mot

  • Mottagaren har setts som ett bekvämt och tillgängligt mål för att få utlopp för denna frustration.
 - kritik ty endast beskriver frustration mot utgruppen ej favorisering av egna gruppen
120
Q

Vad menas med den auktoritära personligheten?

A
  • Auktoritära personligheter orsakar fördomar

  • Fördomsfull personlighet skapas av straffande och dominerande uppfostran

  • Personer med auktoritär personlighet strävar efter att vidmakthålla status quo, dvs är emot all typ av förändring

  • Intoleranta mot andra grupper än sin egna och tillskriver utgrupper negativa egenskaper

  • Mäter med f-scale (fascist scale)
121
Q

Vad menas med ambivalensteorin?

A
  • Fördomsfulla har både fientliga och sympatiska attityder mot den grupp de har fördomar mot
 - Vilken attityd som får utlopp beror på situationen

  • Gillar man personen minskar det faktum att den personen tillhör en grupp som personen har fördomar mot
122
Q

Beskriv det kognitiva angreppsättet

A

Har teorin belief congruence theory

123
Q

Beskriv belief congruence theory

A
  • Förklarar fördomar genom att vetskapen om att andra människor inte delar ens värden och föreställningar är någonting som är mentalt obehagligt och hotande

  • -> outgrupper ogillas därför 

  • Menar att fördomar i grund och botten har med föreställningar och mentala processer att göra
 - forskning inom detta har främst med stereotyper att göra
124
Q

Vad är en stereotyp?

A

Förutfattade meningar och föreställningar som associerar en grupp av människor med en eller flera egenskaper


  • -> Italienare är impulsiva

  • -> Norrmän är hurtiga

    osv. .
125
Q

Vilka negativa konsekvenser kan det finnas av att ha en stereotyp uppfattning av en grupp?

A

Eftersom det är förenklingar av verkligheten och inte tar hänsyn till enskilda individer

–> i interaktion med enskilda individer tolkar vi in den förutfattade meningen felaktigt i denne personens agerande

126
Q

Vilka är de tre olika synsätten på fördomar?

A
  1. Kulturellt synsätt

  2. Motivationellt synsätt

  3. Kognitivt synsätt
127
Q

Vilka olika teorier (4) finns inom det motivationerna synsättet?

A
  1. Social identity theory

  2. Frustrations-aggressionshypotesen

  3. Auktoritär personlighet

  4. Ambvivalensteorin
128
Q

Vilka olika teorier (2) finns inom det kulturella synsättet?

A
  1. Realistic conflict theory


2. Minimal group paradigm


129
Q

Vilka teorier (1) finns inom det kognitiva synsättet?

A

Belief congruence theory

130
Q

Vilka är de tre (3) olika förklaringarna på varför stereotyper finns enligt litteraturen?

A
  1. stereotyper utvecklas pga kognitivt processande

    –> om två ovanliga företeelser sammanfaller i tid drar vi slutsatsen batt de hör ihop

    –> på så sätt kan en persons agerande i en outgroup bli till en stereotyp för hela gruppen
 –> kallas Illusorisk korrelation

    

  2. Stereotyper skapas pga vi delar upp människor i ingrupper och utgrupper
    
–> vi generaliserar hela gruppen utifrån andra individers agerande
 

  3. Stereotyper utvecklas kulturellt

    - -> bildas som konsekvens av hur kulturen strukturerat upp samspelet mellan olika grupper

    - -> stereotyper lever kvar pga vi förväntar oss korrelation mellan två ting och kommer därför att uppfatta det även om det inte stämmer överens med verkligheten (tenderar att glömma info som går emot våra etablerade stereotyper)
131
Q

Vad menas med illusorisk korrelation?

A

Om två ovanliga företeelser sammanfaller i tid så drar vi vanligen slutsatsen att de hö ihop

132
Q

Nämn en definition av självet

A

Våra samlade föreställningar om oss själva

133
Q

Hur skapas självet?

A

Självet är inget man föds med utan byggs upp med interaktion med andra människor och påverkas av den kulturella omgivningen

134
Q

Beskriv independent self

A

Oberoende självet (individualistiskt)

–> om man är uppvuxen i en independent kultur är det lättare att komma på saker som ligger närmast en själv. T.ex jag är smart

135
Q

Beskriv interdependent self

A

Beroende självet (kollektivistisk)

–> ömsesidigt beroende av varandra. Känner sig som en del av någonting. Har man vuxit upp i en interdependent kultur så är det enklare att minnas saknar som är mer kopplade till andra.

T.ex. jag är en syster

136
Q

Könsskillnad mellan kollektivistiskt och individualistiskt tänk

A

Män tenderar att vara med individualistisk och kvinnor mer kollektivistiska

137
Q

Beskriv strukturen för självscheman (self-knowledge)

A
  • Mer komplext varierande jämfört med andra typer av scheman

  • En stor mångfald i sitt självschema utgör en buffert om självuppfattingen skulle skadas inom ett område

  • Självscheman har både implicita och explicita processer

  • Självscheman uppmärksammas lättare

  • Självscheman är överrepresenterade i vår kognition 

138
Q

Påverkar vår självuppfattning vår självkänsla?

A

ja

139
Q

Vad är självkänsla?

A

Hur vi värderar oss själva, positivt eller negativt

140
Q

Varför är vi intresserade av vårt själv?

A
  1. Självutvärdering

    –> sökande efter information om vem man är. Man vill ha en så korrekt bild av sig själv som möjligt

    –> motiv: validitet

    

  2. Självbekräftelse

    –> söker information som stödjer ens tes om sig själv. 

    –> motiv: verification

    

  3. Självupphöjelse

    –> sökandet efter positiv information som betonar en fördelaktig bild

    –>motiv: lyfta fram en positiv bild (self-enhance)
141
Q

Nämn ett vanligt bias i vår självuppfattning

A
  1. Self enhancing triad

    –> Överskattar våra goda sidor

    –> Överskattar graden av kontroll vi har över händelser

    

    Positiv aspekt:

    –> Ger oss skydd mot psykisk ohälsa

    

    Negativ aspekt:

    –> Inte bra om det blir för stort fokus på självet ex. narcissism
142
Q

Nämn tre metoder för att lära känna sig själv

A
  1. Introspektion och självreflektion

  2. Självobservation

  3. Sociala jämförelser
143
Q

Varför är det svårt med självreflektion?

A
  • Fastnar ofta i samma tankar 

  • Kommer ofta på negativa tankar eller överdriver positiva.

  • Bra att skriva dagbok
144
Q

Vad innebär overjustification effect?

A

förändrad motivation pga extern belöning (ex. pengar eller godis)

145
Q

Vad händer om vi inte får någon belöning?

A

När extern belöning saknas attribuerar vi vårt beteende till att vi gillar att göra det och motivationen stärks

146
Q

Vad menas med spegelsjälvet?

A
  • Hur vi tror att andra uppfattar oss

  • svårt att lära känna oss själva genom spegeljaget eftersom man tror på de människor som bekräftar ens självbild

  • svårt att lära känna sig själv genom människor vi känner
147
Q

Vad innebär social comparison theory?

A

Beskriver hur människor:


  1. lär sig om sig själva genom social interaktion

  2. validerad uppfattningar, åsikter och känslor genom jämförelse med folk som är lika en själv

  3. helst jämför sina prestationer mot de som är sämre
 4. stärker självkänslan
148
Q

Vad innebär self-evaluation maintainance model?

A

När man tvingar jämföra sig uppåt försöker man minska likheten eller om det går säga upp relationen


149
Q

Vad innebär självmedvetenhet? (self- awareness)

A
  • När vi ser oss själva och här vi ser andra

  • det finns ett privat och ett publikt självmedvetenhet

  • kan vara både stressande och får oss att må bra

  • reducerad självmedvetenhet gör att individen känner sig mindre hämmad, blir mer impulsiv och beter sig antinormalt
150
Q

Hur styrs det privata självet?

A

Privat självmedvetenhet styrs av:


  • egna attityder

  • tankar och känslor

  • ideal och standards
151
Q

Hur styrd det publika självet?

A

Offentlig självmedvetenhet styrs av:


  • sociala normer

  • att se bra ut inför andra
152
Q

Vad innebär “Implicit personlighetsteori”?

A

Att vi drar slutsatser om en persons personlighet utifrån vissa centrala traits.

Konfiturationsmodellen (Asch) är ett exempel på detta

Introduction to Social Psychology (3 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions