Instuderingsfrågor - SocPsy Flashcards

Question

Varför gör vi personbedömningar?

Answer 1

1. Hjälper oss PREDICERA hur människor kommer att bete sig och förstå andra människor    2. Ger underlag för BETEENDE - att agera eller inte agera på händelse  --> Vän eller fiende?  --> Affärsbeslut?  --> Välja dagis  Osv osv.

Answer 2

1. Kognitiv algebra  - Summera - Medelvärde - Viktat medelvärde 2. Konfigurationsmodellen (Asch)  IMPLICIT PERSONLIGHETSTEORI

Answer 3

En holistisk approach till impression formation - Vi konstruerar ett helhetsintryck (djupare mening) genom att pussla ihop de bitar av information vi har Centrala vs Perifera - Vissa (centrala) adjektiv/personlighetsdrag har större inflytande på våra intryck än andra, och påverkar hur vi tolkar andra (perifera) adjektiv personlighetsdrag.   - 'Varm' sägs vara ett centralt adjektiv.   -Påverkas också av PRIMACY EFFECT -att informationen vi får/läser först har större inverkan än informationen vi får senare   

Answer 4

1. Primacy effect  | 2. Recency effect

Answer 5

Information vi får först har oftast större inflytande än information vi får senare

Answer 6

Information vi får senast har ibland större inflytande än information vi fått tidigare . Gäller framförallt vid låg motivation och uppmärksamhet

Answer 7

Vissa personlighetsdrag "hör ihop" och när man gjort test kan man se hur vissa egenskaper samlas i kluster, längs med dimensionerna Intellectual och Social, vilket skapar följande fyra (4) olika kategorier. 1. Good-Social  - -> varm  - -> lycklig  - -> populär 2. Bad-Social  - -> kall  - -> ingen humor  - -> opopulär  3. Good-Intellectual  - -> reserverat  - -> uthållig  - -> skicklig  4. Bad-Intellectual  - -> naiv  - -> oärlig  - -> oansvarig 

Answer 8

Det finns TVÅ typer av kognitivt processande:    ``` 1. System 1 (intuition)  står för 40 000 ggr fler beslut än system 2  --> automatiskt  --> snabbt  --> känslomässigt  --> omedvetet    2. System 2 (reflektion)  --> Kontrollerat  --> långsamt  --> analytiskt  --> kräver ansträngning    >> System 2 slås på när någonting inte riktigt stämmer och vi måste tänka efter. ```

Answer 9

Snabba, spontana slutsatser om personers egenskaper baserat på utseende  - -> kan inte kontrollera (sker automatiskt)  - -> kopplas framförallt till dominans och tillförlitlighet (vän eller fiende), är personen dominant och kompetent, pga överlevnadsstrategi  - -> Todorov har teorier om detta

Answer 10

Test med olika ansikten.     Ett ansikte visas först och sen ska testpersonen trycka så snabbt som möjligt om personen är tillförlitlig eller ej.    Resultatet är i allra stärkta grad generellt. Folk väljer samma värde för tillförlitlighet och dominans    - efter 2 tiondelars sekund tar de flesta människor samma beslut

Answer 11

1. Dominans avgörs av hur barnslig respektive grov personen ser ut    2. tillförlitligheten kan avgöras av hur arg eller glad personen ser ut.

Answer 12

- Kognitiva strukturer som representerar kunskap om ett begrepp (person, grupp, händelse osv) inklusive dess egenskaper och sambanden mellan egenskaperna  - Scheman baseras på erfarenhet och förändras långsamt

Answer 13

1. personscheman  - -> egenskaper associerade med specifika personer  2. Rollscheman  - -> egenskaper associerade med sociala roller  3. Scripts  - -> egenskaper associerade med typiska händelseförlopp  4. Självscheman  - -> egenskaper jag förknippar med mig själv. Ofta mer komplexa eftersom vi vet mer om oss själva och att vi är komplicerade och reagerar olika i olika situationer

Answer 14

- Ett slags SCHEMA    - Stereotyper måste vara SOCIALT DELADE generaliseringar om medlemmar i en social grupp  --> inte nödvändigtvis negativa  --> ofta funktionella    Leder till accentuering  - ökad upplevd likhet inom gruppen  - ökad upplevd skillnad mellan grupper

Answer 15

Föreställningar om likheter och skillnader inom respektive utanför gruppen

Answer 16

För att kunna tillämpa scheman måste vi tilldela objektet en kategori. - Kategorisering sker ofta genom jämförelse med en prototyp dvs ett genomsnitt eller ett extremt exemplar av kategorin - Kategorier kan vara mer eller mindre väldefinierade   --> vuxen  --> triangel    - Hierarkisk struktur  --> europé ---> fransman  ----> korsikan, parisare, osv osv   

Answer 17

-1. Påverkas av tillgänglighet (ACCESSIBILITY)  --> om begrepp är tillgängliga i minnet. Ju mer tillgänglig desto mer sannolikt att använda det schemat eller kategorin  --> om det är en tillfällig eller kronisk aktivering påverkar.    2. Påverkas av PRIMING  --> exponering för information kopplat till en kategori/schemat leder till ökad aktivering  --> aktivering gör att ny information tolkas i ljuset av kategorin/schema

Answer 18

Kort information som inte registreras medvetet utan bara undermedvetet

Answer 19

Experiment  En grupp fick läsa positiva egenskaper och den andra gruppen fick läsa negativa egenskaper.    Sedan fick dom läsa en text om en person. Personen skattades mer positivt av deltagare som läst de positiva egenskaperna

Answer 20

Deltagare som primats med ord som t.ex artig var mindre benögna att avbryta en konversation medan deltagare som primats med ord som har med oartighet att göra hade större tendens att avbryta konversationen    Deltagare som primats med ord som förknippats med äldre rörde sig långsammare efter experimentet

Answer 21

Komptens+värme  - hemmafruar  - kristna  - svarta yrkesverksamma    Kompetens+kyla  - vita  - britter  - asiater  - rika    ``` Värme+ låg kompetens  - äldre  - handikappade    Kyla+ låg kompetens  - araber  - hemlösa  - fattiga svarta ```

Answer 22

Devine menar att om man är fördomsfull eller fördomsfri grundar sig i tvåstegsprocessen.     1. Det första steget:  --> automatisk aktivering  (en automatisk process )   2. Det andra steget  --> viljestyrd kompensation  (en kontrollerad process  )   De flesta inom en given kultur bär på vissa stereotyper. Om vi agerar fördomsfullt eller fördomsfritt avgörs i steg (2), inte i steg (1)

Answer 23

Fördommar sker i två steg  1. automatisk aktivering  2. viljestyrd kompensation    Steg (2) kräver: • INSIKT (om att bedömningen kan vara biased) • MOTIVATION (att justera bedömningen) • Tillräckligt med TID (att justera bedömningen)

Answer 24

Att försöka undvika att vara fördomsfull kan ibland få motsatt effekt.  

Answer 25

- Mentala genvägar som vi använder för att lösa sannolikhetsproblem    - Ofta automatiskt och omedvetet (system 1)    - Leder ofta till tillräckligt bra slutledningar men bidrar ibland till bias  1. innebär att vi frångår perfekt induktiv slutledning    2. hjälper oss att göra bedömningar av begränsad information istället för att samla in all information och beakta allt  3. leder ibland till delbedömningar  4. har varit viktig för människans utveckling och överlevnad    5. vi använder samma heuristiker som stenåldersmänniskan

Answer 26

1. representativitet  2. tillgänglighet  3. förankring och justering  4. affekt

Answer 27

- Kategorisering baserad på ytlig likhet med prototyp    - Kan leda till neglekt av base rate (info om statistiska fördelningar  ) EX.  biblotekarien och lantbrukaren    - kan leda till brott mot konjunktionsregeln   --> sannolikheten för A+B är aldrig större än sannolikheten för A

Answer 28

Helhetsintrycket utgörs av medelvärdet av den informationen vi har om personen

Answer 29

All information har inte samma inflytande på vårt intryck av en person

Answer 30

Ekonomisk funktion - för att underlätta och lägga så lite energi som möjligt på bla:  - uppmärksamhet  - inkodning  - lagring  - ihågkomst

Answer 31

- Ökad upplevd likhet inom gruppen  | - Ökad upplevd skillnad mellan gruppen

Answer 32

Sannolikhet bedöms på basis av hur lätt vi kommer att tänka på enskilda exempel  --> kan leda till neglekt av statistiska fördelningar  --> kommer enklare på uppmärksammade exempel    EX) deltagare som fått i uppgift att ange 6 tillfällen de självhävdat sig såg sig själva som mer självhävdande än de som fick i uppgift att nämna 12 st

Answer 33

Vi utgår ofta från en referenspunkt och justerar sedan men oftast otillräckligt    EX) frågor+ rouletthjul  EX) när vi ska bedöma hur andra upplever en situation förankrar vi på vår egen upplevelse

Answer 34

ABC A) affekt (emotionella aspekten) B) behaviour (beteendemässiga) C) cognitive (kognitiva)

Answer 35

Baseras på tankar, beliefs och attribut som vi associerar med attitydobjektet. Attitude = Expectancy x value (Fishbein & Ajzen) 1. expectancy of belief - -> förväntar vi oss positiv eller negativ effekt?  2. value (evaluation) of belief - -> det absoluta värde denna inverkan har på oss

Answer 36

- Våra attityder påverkas av känslor (affektiva stimuli ) - Det affektiva tillståndet som skapas "spiller över" på våra rationella bedömningar  - Mycket talar för att affektiva svar kommer innan kognitiva svar. ex. - evaluative conditioning (pairing object with affect-inducing stimuli) - mere exposure

Answer 37

Vi gillar ett visst attitydobjekt mer efter upprepad exponering för det (det blir mer bekant => vi får en mer positiv attityd)

Answer 38

- Beteende påverkar även våra attityder  - Att ha skrivit på en namninsamling mot byggandet av ett nytt kärnkraftverk nära hemstaden kan göra att vi upplever en negativ attityd gentemot kärnkraft. - Om attityden är svag eller ambiguous kan vi klargöra attityden för oss själva ("fejka" en anledning) genom antaganden baserat på vårt tidigare beteende, utan att således veta riktigt vad attityden grundar sig i. Det blir självdefinierande, "något jag gör/inte gör", och vi anammar en positiv/negativ attityd utifrån detta (SELF-PERCEPTION THEORY) "I did X" --> "I am a person who does X" --> "I like X"

Answer 39

KOGNITIV DISSONANS  =>Obehag eller Self-protection Att utföra en handling eller tänka en tanke som inte är i linje med vår attityd skapar en olustig känsla.  Ex. att göra reklam för en vara man inte tycker om   - Detta är obehagligt och vi kan få bort vår olustiga känsla genom att ändra på vår attityd.    EX. miljövänliga bilar och växthuseffekten.    --> attityder påverkar vårt beteende    - Förklarar att även starka attityder kan förändras, om vårt eget beteende går emot det ( => self-protection)

Answer 40

- Om vår attityd är svag eller ambivalent kan vi (ofta omedvetet) "välja" attityd utifrån vårt eget tidigare agerande. Detta beroende på att vi har svårt att förstå eller vara medvetna om våra attityder  Attityden blir självdefinierande, "det här är något jag gör/inte gör", och vi anammar en positiv/negativ attityd utifrån detta FÖRUTSÄTTNING:  - Vi har inga attityder om fenomenet sedan tidigare.  - Vi har svårt att bedöma vår egen attityd om fenomenet    - Förklarar attitydförändringar vid svagare attityder

Answer 41

Attityder hjälper oss att fatta snabbare beslut då vi inte har möjlighet att utvärdera varje enskilt beslut eller agerande.     Forskning visar att bedömningar som innefattar attityder som är lättåtkomliga i medvetet görs snabbare

Answer 42

1. Utilitarian (Instrumental) --> Nyttomaximerande --> Kunskapsbärande (sparar energi och tid genom att vi har en "genväg" via etablerade attityder, så att vi lätt kan guidas av tidigare erfarenheter)) --> Guidar beteende Vi anpassar vår attityd till huruvida objektet är bra för oss. EX) Attityder till ett olika partier/kandidater i ett val, baserat på huruvida de står för sådant som är i linje med våra behov (=utility) 2. Värde-expressiva  --> attityder vi har kring fenomen som uttrycker vår personlighet eller ståndpunkter  Ex) En fotbollströja, märkeskläder eller Laleh-tröja; de är ett sätt att uttrycka vem vi är och förstärker vår självbild/grupptillhörighet.   3. Ego-defensiva --> hjälper oss att skydda vår självkänsla (vi ogillar sådant vi är dåliga på) 4. Social anpassning - -> när attityder hjälper oss att identifiera oss med andra som vi tycker om (liked others)

Answer 43

1. kan inte besvara frågor om implicita processer  2. vill inte ge svar som får oss att framstå på ett negativt sätt inför oss själva  3. vill inte ge svar som får oss att framstå på ett negativt sätt inför andra

Answer 44

- undersöker deltagarens agerande i en valsituation istället för att fråga vad de tycker  - indirekta mätdata används för att beskriva en inställning till ett ämne. (t.ex den tid det tar att göra ett visst val/bedömning)

Answer 45

- Om en person tar mer tid på sig att koppla positiva adjektiv till en klass av objekt (t.ex. homosexuella) än en annan grupp antar man att denna längre tid speglar en underliggande attityd    - En person som har svårare att koppla positiva attribut till ett objekt har mindre positiv attityd till objektet än en person som har lättare att koppla positiva attribut.    Implicita test påverkas av:  - humör vid testtillfälle  - Kulturella normer    Låg korrelation med explicita tester tyder på att de mäter olika saker 

Answer 46

- Ju mer generell vår påverkan är ju indre sannolikt kommer attitydförändringen leta till en beteende förändring  - Beteenden som kräver mer av utföraren kommer att kräva en större attitydförändring för att genomföras  - Starkare attityd leder mer sannolikt till en förändring i beteende  - Personer som är mer "self-monitoring" tenderar mer att ha ett beteende som reflekterar dennes attityd

Answer 47

Ett drag som beskriver i vilken grad en person tenderar att vara konsistens i sitt beteende mellan olika situationer

Answer 48

1. Attityd 2. Subjektiv norm  3. Upplevd kontroll över att genomföra beteendet

Answer 49

Inte allt beteende är medvetet (deliberate) eller planerat. Vi agerar ofta spontant utan att vara medveten om vad vi menar göra. I dessa fall är inte TPB applicerbart. MODE-modellen är en alternativ teori för attityd-beteende: - Motivation and Opportunity as DEterminants of behaviour    - Fokuserar på beteenden som inte är medvetna eller planerade.     - Låg motivation eller små möjligheter att göra ett medvetet val leder tillomdevetna bedömningar och tankefeit  - Hög motivation och möjligheter att utföra kommer att "theory of planned behaviour" däremot predicera beteenden på korrekt sätt

Answer 50

1. Det beror på hur vi mäter  2. Det beror på vilken typ av beteende vi vill predicera  3.Det beror på styrkan hos attityden  4. Personsdrag (self-monitoring)

Answer 51

- Grundläggande behov hos varje människa  - Strävar efter en optimal nivå av samhörighet och ensamhet  - Betydelsefullt hur andra ser oss

Answer 52

1. Personlighetstemperament  - -> följer individen genom hela livet men varierar i grad av känslighet för socialt stimuli    2. Inlärd process  - -> utvecklats genom "misslyckade" sociala möten

Answer 53

1. Högre grad av negativa tankar om sig själv  2. Förväntar sig att misslyckas med sociala möten  3. Rädsla att bli avvisad  4. Avvisar andra i rädsla att själv bli avvisad  5. Självpåtvingad ensamhet

Answer 54

- Subjektivt tillstånd. - Känsla av förlust/saknad av existerande sociala relationer. - Upplevs som störst vid skillnad mellan real

Answer 55

Kvantitativ: Få eller inga vänner  Kvalitativ: Ytliga relationer. (de relationer man har saknar någonting)

Answer 56

Attraktion = positiv attityd gentemot någon/något ABC Affect --> faktiska känslor Behaviour --> Benägenhet att agera  på ett speciellt sätt mot den personen Cognition --> uppfattningar och föreställningar (beliefs) om någon /något

Answer 57

1. Närhet i tid och rum  - -> möjligheten att få kontakt och ge belöningar  2. frekvent exponering  (mere exposure) - -> ju oftare man exponeras för stimuli desto mer gillar man det  3. likhet  - -> likhet i attityder och grundläggande values leder både till att vi tycker om individen och att vi värderar personen högre  4. fysisk attraktivitet  - -> är initialt den avgörande faktorn för vidare möten  5. oro/ stressfylld situationer  - -> söker mer kontakt och närhet när vi är oroliga + vi tycker om de som tycker om oss!

Answer 58

1. belönande  - -> de som är lika oss tenderar att ha liknande åsikter och hålla med oss    2. förstärkning  --> stärker vår syn på omvärlden    3. förväntan  --> på att själv bli omtyckt    4. ger enklare samvaro

Answer 59

Fysisk likhet i utseende beror på:  --> man väger en potentiell parters attraktivitet mot sannolikheten att den personen skulle vara benägen att bli par med en själv

Answer 60

1. Vi undviker de som är olika och 2. närmar oss de som är lika (2. 1 lite lika => 2.2 mer lika)

Answer 61

1. värme  - -> tenderar att tycka om "varma" personer  2. kompetens  - -> kompetenta personer är i allmänhet mer attraktiva och vi värderar dom högre

Answer 62

1. mer betydelsefull än t.ex intelligens, attityder och uppträdande    2. påverkar inte bara partnern utan även hur andra människor ser på personen    3. fysiskt attraktiva personer tillskrivs andra positiva personlighetsegenskapere som t.ex intelligens

Answer 63

1. Vår egen självkänsla och sociala samvaro påverkas och förhöjs    2. Det är belönande att umgås personer som anses vackra    3. Det finns en stereotyp uppfattning om att skönhet är bra 4. Associerar skönhet med andra positiva egenskaper

Answer 64

1. Mer attraktiva = mer populära, men INTE att de är lyckligare eller har högre självskattning än andra 2. Lågt självförtroende hos fysiskt attraktiva  - -> kan bero på att de tror att de inte uppskattas för sina sociala förmågor    3. Känner sig tvingade att upprätthålla sin skönhet    4. är ofta missnöjda med hur de ser ut

Answer 65

1. Man har behov av social och emotionell jämförelse  2. Behov av försäkran att det kommer bli bra

Answer 66

1. Huruvida man låter sina planer, beslut och aktiviteter vara beroende av den andra  2. Man månar om den andra personens välbefinnande 3. Man själv ska må bra

Answer 67

1. stimulans  2. olika materiella fördelar och användbar information  3. stöd för självkänslan  4. skydd mot stress

Answer 68

SJÄLVAVSLÖJANDE  --> på vilket sätt vi delar med oss av privat information till andra    - vanligt att gå från ytligare ämnen till mer djupare ämnen ju närmre man känner varan dra    - tenderar att återgälda varandras nivå av självavslöjande (ta upp ämnen av samma nivå av ytlighet/ djup)    - vi tenderar att tycka om de som öppnar sig och vi öppnar oss tillbaka

Answer 69

1. beskrivande  - -> hur vi lever, vart vi bor eller vilket lag vi hejar på osv.  2. evaluerande  - -> personliga åsikter och känslor

Answer 70

1. öka sociala acceptans  2. utveckling av relationer  3. minska obehagskänslor  - -> stressreducerande vid oro  4. självmedvetande  - -> lära sig saker om sig själv  5. social kontroll  - -> skaffa hållhakar på varandra

Answer 71

1. Avvisad av lyssnaren  2. Minskning av oberoende och personlig integritet  3.Minskning av kontroll och självständighet  4. Genera eller såra lyssnaren

Answer 72

MÄN:  - Känner sig ensamma om de inte kan öppna sig för sin partner  KVINNOR:  - upplever sig ensamma om de inte kan öppna sig inför sin partner eller sina nära vänner

Answer 73

En kombination av emotioner, kognitiva tankar och beteende som sker i en intim och nära relation

Answer 74

1. Mer behov av beroende och samhörighet  2. Mer benägna att hjälpa partnern i kärleksförhållandet  3. Mer uppslukad i och mer unik i ett kärleksförhållande

Answer 75

1. Känsla av närhet, affektion och kärlek    2. Ett uppfyllande av psykologiska behov    3. Ett ömsesidigt beroende av parterna  - -> där varje parar har en meningsfull påverkan på den andra

Answer 76

1. Passionerad kärlek  --> karaktäriseras av intensiv mix av olika känslor som ömhet, sexualitet, oro, smärta, lättnad, altruism och svartsjuka mm.    2. Kamratskapskärlek  --> karaktäriseras av mindre intensiv kombination av känslor så som vänskaplighet och djup tillhörighet

Answer 77

1. Trygg anknytning  --> föräldrarna alltid där och tröstar barnet vilket skapar trygghet    2. Ambivalent anknytning  --> när föräldrarna är ombytliga och oförutsägbara i sina responser på barnets känslouttryck    3. Undvikande anknytning  - -> skapas om föräldrarna är konstant undvikande mot sitt barn

Answer 78

Första anknytningen till våra föräldrar lär oss hur kärleksrelationer är och hur vi ska relatera till varandra

Answer 79

1. Rädd och undvikande stil  - -> en person har önskan om att bygga sociala relationer en är samtidigt rädd för konsekvenserna    2. Avvisande och undvikande stil  - -> när en person försvarar sig med att förneka behov av sociala kontakter

Answer 80

En referensramteori för hur nöjd man är i ett kärleksförhållande    - Man är mest nöjd i ett förhållande när man får så mycket positiv belöning som möjligt av förhållandet    - Man strävar efter att minimera sina kostnader och maximera sina belöningar i relationen 

Answer 81

1. Förväntningar  --> beroende på vad man har för förväntningar på förhållandet i allmänhet    2. Jämförelse med andra  --> beroende på vilka kostnader och vinster man skulle kunna få i ett annat förhållande

Answer 82

man är mest nöjd i ett förhållande när det råder jämvikt mellan parterna med avseende på belöningar Två komponenter som avgör nöjdheten: • hur tillgången på alternativ ser ut • hur mycket man investerat

Answer 83

Parterna tar hänsyn till varandras behov  - -> man ser till att den andra har det bra utan att ta hänsyn till vad man själv får  - -> en mer automatisk process som etableras i nära relationer

Answer 84

Framförallt har man funnit två viktiga pusselbitar: • God kamratskap • Self-disclosure – en ömsesidig strävan och vilja att öppna sig inför varandra

Answer 85

1. Svartsjuka  --> negativ känsla som uppstår när man upplever ett hot mot en värdefull relation    2. Brist på kommunikation  --> alternativt negativ kommunikaiton med färre belöningar och mer kritik    3. Barnen  --> upplever att man förlorar kamratskapen mellan parterna i relationen då barnen kräver sin tid  --> ojämn arbetsfördelning

Answer 86

1. The social exchange theory  2. Equity theory  3. Communal relationship

Answer 87

Ett försök att förklara varför fördomsfulla kulturer uppstår:  - Gruppen blir fientligt inställd mot konkurrerade gruppen  - Individerna inom gruppen blir mer lojala mot varandra  - -> etnocentrism  - Hierarkiska strukturer bildas  - Övervärderar egna gruppens beteende  - Nedvärderar konkurrerande gruppensbeteende 

Answer 88

Att man favoriserar den egna gruppen

Answer 89

Skaffa ett överordnat mål  --> om man får grupperna att sträva mot ett mål de inte kan nå var för sig kan man få en lösning på denna konflikt

Answer 90

``` Ingroup = De man anser sig tillhöra  Outgroup = De man inte identifierar sig med ```

Answer 91

Ett sätt att undersöka om det verkligen krävs en konflikt eller tävlan mellan grupper för att man ska favorisera sin egen grupp 

Answer 92

- Fördomar uppstår pga konflikt av materiella returer  - Driver förändringar inom grupper  - Realistic conflict theory beskriver det kulturella synsättet

Answer 93

- Fördomar uppstår på individnivå   - skiljer sig från det kulturella synsättet  - Social identity theory har försök förklara detta motivationerna synsättet på fördomar 

Answer 94

Förklarar favorieringen av den egna gruppen:    - Enligt denna teori beror favoriseringen på att man vill höja sin egen självkänsla.  - "Tillhör jag den bästa gruppen så är jag också en av de bästa personerna" och höjer på så sätt den egna men även den kollektiva självkänslan.

Answer 95

- Fördomar är ett uttryck för frustation för den fördomsfulle individen.  - Kan ha orsakats av någon annan än den de man har fördomar mot  - Mottagaren har setts som ett bekvämt och tillgängligt mål för att få utlopp för denna frustration.  - kritik ty endast beskriver frustration mot utgruppen ej favorisering av egna gruppen

Answer 96

- Auktoritära personligheter orsakar fördomar  - Fördomsfull personlighet skapas av straffande och dominerande uppfostran  - Personer med auktoritär personlighet strävar efter att vidmakthålla status quo, dvs är emot all typ av förändring  - Intoleranta mot andra grupper än sin egna och tillskriver utgrupper negativa egenskaper  - Mäter med f-scale (fascist scale)

Answer 97

- Fördomsfulla har både fientliga och sympatiska attityder mot den grupp de har fördomar mot  - Vilken attityd som får utlopp beror på situationen  - Gillar man personen minskar det faktum att den personen tillhör en grupp som personen har fördomar mot

Answer 98

Har teorin belief congruence theory

Answer 99

- Förklarar fördomar genom att vetskapen om att andra människor inte delar ens värden och föreställningar är någonting som är mentalt obehagligt och hotande  - -> outgrupper ogillas därför   - Menar att fördomar i grund och botten har med föreställningar och mentala processer att göra  - forskning inom detta har främst med stereotyper att göra

Answer 100

Förutfattade meningar och föreställningar som associerar en grupp av människor med en eller flera egenskaper  - -> Italienare är impulsiva  - -> Norrmän är hurtiga  osv. .

Answer 101

Eftersom det är förenklingar av verkligheten och inte tar hänsyn till enskilda individer  --> i interaktion med enskilda individer tolkar vi in den förutfattade meningen felaktigt i denne personens agerande

Answer 102

1. Kulturellt synsätt  2. Motivationellt synsätt  3. Kognitivt synsätt

Answer 103

1. Social identity theory  2. Frustrations-aggressionshypotesen  3. Auktoritär personlighet  4. Ambvivalensteorin

Answer 104

1. Realistic conflict theory  | 2. Minimal group paradigm 

Answer 105

Belief congruence theory

Answer 106

1. stereotyper utvecklas pga kognitivt processande  --> om två ovanliga företeelser sammanfaller i tid drar vi slutsatsen batt de hör ihop  --> på så sätt kan en persons agerande i en outgroup bli till en stereotyp för hela gruppen  --> kallas Illusorisk korrelation    2. Stereotyper skapas pga vi delar upp människor i ingrupper och utgrupper  --> vi generaliserar hela gruppen utifrån andra individers agerande    3. Stereotyper utvecklas kulturellt  - -> bildas som konsekvens av hur kulturen strukturerat upp samspelet mellan olika grupper  - -> stereotyper lever kvar pga vi förväntar oss korrelation mellan två ting och kommer därför att uppfatta det även om det inte stämmer överens med verkligheten (tenderar att glömma info som går emot våra etablerade stereotyper)

Answer 107

Om två ovanliga företeelser sammanfaller i tid så drar vi vanligen slutsatsen att de hö ihop

Answer 108

Våra samlade föreställningar om oss själva

Answer 109

Självet är inget man föds med utan byggs upp med interaktion med andra människor och påverkas av den kulturella omgivningen

Answer 110

Oberoende självet (individualistiskt)  --> om man är uppvuxen i en independent kultur är det lättare att komma på saker som ligger närmast en själv. T.ex jag är smart

Answer 111

Beroende självet (kollektivistisk)  --> ömsesidigt beroende av varandra. Känner sig som en del av någonting. Har man vuxit upp i en interdependent kultur så är det enklare att minnas saknar som är mer kopplade till andra. T.ex. jag är en syster

Answer 112

Män tenderar att vara med individualistisk och kvinnor mer kollektivistiska

Answer 113

- Mer komplext varierande jämfört med andra typer av scheman  - En stor mångfald i sitt självschema utgör en buffert om självuppfattingen skulle skadas inom ett område  - Självscheman har både implicita och explicita processer  - Självscheman uppmärksammas lättare  - Självscheman är överrepresenterade i vår kognition  

Answer 114

Hur vi värderar oss själva, positivt eller negativt

Answer 115

1. Självutvärdering  --> sökande efter information om vem man är. Man vill ha en så korrekt bild av sig själv som möjligt  --> motiv: validitet    2. Självbekräftelse  --> söker information som stödjer ens tes om sig själv.   --> motiv: verification    3. Självupphöjelse  --> sökandet efter positiv information som betonar en fördelaktig bild  -->motiv: lyfta fram en positiv bild (self-enhance)

Answer 116

1. Self enhancing triad  --> Överskattar våra goda sidor  --> Överskattar graden av kontroll vi har över händelser    Positiv aspekt:  --> Ger oss skydd mot psykisk ohälsa    Negativ aspekt:  --> Inte bra om det blir för stort fokus på självet ex. narcissism

Answer 117

1. Introspektion och självreflektion  2. Självobservation  3. Sociala jämförelser

Answer 118

- Fastnar ofta i samma tankar   - Kommer ofta på negativa tankar eller överdriver positiva.  - Bra att skriva dagbok

Answer 119

förändrad motivation pga extern belöning (ex. pengar eller godis)

Answer 120

När extern belöning saknas attribuerar vi vårt beteende till att vi gillar att göra det och motivationen stärks

Answer 121

- Hur vi tror att andra uppfattar oss  - svårt att lära känna oss själva genom spegeljaget eftersom man tror på de människor som bekräftar ens självbild  - svårt att lära känna sig själv genom människor vi känner

Answer 122

Beskriver hur människor:  1. lär sig om sig själva genom social interaktion  2. validerad uppfattningar, åsikter och känslor genom jämförelse med folk som är lika en själv  3. helst jämför sina prestationer mot de som är sämre  4. stärker självkänslan

Answer 123

När man tvingar jämföra sig uppåt försöker man minska likheten eller om det går säga upp relationen 

Answer 124

- När vi ser oss själva och här vi ser andra  - det finns ett privat och ett publikt självmedvetenhet  - kan vara både stressande och får oss att må bra  - reducerad självmedvetenhet gör att individen känner sig mindre hämmad, blir mer impulsiv och beter sig antinormalt

Answer 125

Privat självmedvetenhet styrs av:  - egna attityder  - tankar och känslor  - ideal och standards

Answer 126

Offentlig självmedvetenhet styrs av:  - sociala normer  - att se bra ut inför andra

Answer 127

Att vi drar slutsatser om en persons personlighet utifrån vissa centrala traits. Konfiturationsmodellen (Asch) är ett exempel på detta

Instuderingsfrågor - SocPsy Flashcards

Grundkurs Soc.Psy, 7.5hp