Instuderingsfrågor social kogntionen Flashcards
Attribuering
Tendensen hos människan att söka sätta en orsak till händelser eller beteenden
Vilka är de 6 grundläggande principer människor tillämpar för att förklara orsak-effekt?
- Orsak måste ske före verkan
- Tidsmässig närhet
- Rumslig närhet
- Framträdande (salienta) stumuli uppfattas som orsaker
- Orsaker liknar effekter
- Representativa orsaker tillskrivs effekt - t.ex skada med bestraffning
Samvariation (covariation) Kellys teori
Teorin innebär att människor avgör orsaker genom att analysera hur faktorer samverkar
Är alla faktorer höga drar vi slutsatsen att orsaken ligger i situationen
Vilka 3 faktorer kollar man på i Kellys teori om samverkan
- Distinctiveness - Hur unikt ät beteendet i förhållande till olika situationer
- Consensus - Hur beter sig andra personer i samma situation
- Consistency - Hur konsekvent är beteendet över tid i liknande situationer
False consensus effect
Tenderar att tro att andra delar våra åsikter, beteenden och värderingar mer än det gör.
Varför uppstår false consensus effect?
Tillgänglighetsbias, har ofta människor runt omkring med samma uppfattningar
Fundamentala attributionfelet - FAE
Tenderar att överskatta personliga egenskaper och underskatta externa faktorer när vi förklarar andras beteende
The actor- observer effekt
Jämförelse hur vi bedömer oss själva kontra andras beteenden. Skyller egna beteenden på yttre faktorer och andras på inre
Self - serving attributional bias
Skyddar våran egna självkänsla genom att förklara framgång med inre faktorer och förklara motgång med yttre faktorer
Self - centered bias
Tenderar att överskatta sin egna roll och betydelse i en situation, oavsett positivt eller negativt utfall
På vilka sätt kan vi anlägga begreppet rationalitet
Bounded rationality - människor fattar beslut inom ramar för sin kognitiva kapacitet, nöjer sig med en tillräckligt bra lösning
Constrained rationality - Yttre begränsningar som resurser, regaler och sociala normer påverkar hur rationella vi kan vara - t.ex välja skola, har ej pengar
Vardagsrationalitet - Använder heuristiker och erfarenhetsbaserade rationalitet i vardagen snarare än logik
Rationalitet
Tänka, resonera och fatta beslut på ett logiskt och konsekvent sätt
Heuristik
En mental genväg som människor använder för att fatta snabba beslut
Ett sätt att hantera komplexitet i t.ex rationalitet
Leder till systematiska feltolkningar - bias
Expected utility theory - EUT
Beslutsmodell som bygger på spelteorin
Teorin menar att rationella varelser väljer de alternativ som maximerar deras förväntade nytta/vinst - alltid
Problem med expected utility theory?
- människor är inte alltid rationella
- Riskbenägenhet kan påverka
- Värderar vinst och förlust olika
- Vi är dåliga på att bedöma sannolikhet
- Prioriterar säkerhet före nytta
Representativeness heuristic
Mental genväg för att bedöma sannolikhet av en händelse baserat på prototyper - jämför med standardexempel
T.ex vilket utfall av en tärning är mest sannolikt?
1, 3, , 6, 4, 4, 3
6, 6, 6, 6, 6, 6, 6
Bekräftelsebias/ Conformation bias
Vi söker, tolkar och minns information på ett sätt som bekräftar våra befintliga uppfattningar - påverkar oss ofta
Availability heuristic
Snabb bedömning av sannolikhet baserat på exempel vi nyligen hört, sticker ut eller exponerats mycket för
T.ex flyg krasch
Anchoring (ankare)
Tenderar att förlita oss på för mycket på den första information. Använder den informationen som referenspunkt vid beslutsfattande.
T.ex tröja kostar 2000 tycker sedan att en tröja för 1000 är billigt
Prospect theory
Teorin menar att vi fattar beslut under osäkerhet
Följer ej EUT
1. Bedömningen sker efter en referenspunkt vilket betyder att de skiljer sig mellan olika situationer
2. Förluster upplevs starkare än vinster
Wisdom of crowds
Iden om att en grupp kan fatta rätt beslut snarare en en enskild individ även om den är expert
1. Krävs att alla har sin egen åsikt
2. Bedömningarna görs oberoende av varandra
3. Kunskap bör spridas i gruppen
4. En metod för samanställning av ideer - t.ex röstning
Base rate neglect
Ignorerar hur vanligt/ ovanligt något är statistik, fokuserar istället på detaljer eller specifik information
t.ex alkholmätaren
The conjunction fallecy
Linda exemplet, väljer de exempel som ger oss mest information och som liknar beskrivningen mest, även fast sannolikheten är mindre
Hindisight bias
Vi uppfattar händelser som mer förutsägbara i efterhand än var de faktiskt var när de inträffade
tror att vi “visste det hela tiden”
Illusory correlation
Bias där människor uppfattar ett samband mellan två variabler eller händelser, trots att det inte finns något verkligt samband
t.ex varje gång jag gör detta blir jag sjuk
Attityd
En persons mentala eller känslomässiga hållning till ett objekt, en ide eller en grupp.
påverkar våran interaktion och vårt sätt att förstå världen
Kognitiv dissonans
Upplevelse av konflikt mellan tankar, beteenden och värderingar - t.ex en situation där man tvingas gå emot sina attityder
Hur hanterar vi kogntiv dissonans
- Ändrar beteende
- Ändrar attityd eller övertygelser för att rättfärdiga
- Minimerar betydelsen för mig
- Tillämpar genvägar som rättfärdigar
- Undviker information som stärker dissonansen
Under vilka omständigheter är det mest sannolikt att våra attityder påverkas av ytliga faktorer?
- Inget intresse i ämnet
- Trötthet
- Svaga och osäkra attityder
Under vilka omständigheter är de MINST sannolikt att våra attityder påverkas av yttre faktorer
- Hög motivation och intresse
- Hög kognitiv kapacitet och resurser
- Komplexa och viktiga beslut
- Starka och väletablerade attityder
Group polarization
När gruppens interaktioner leder till att medlemmarnas åsikter blir mer extrema
Mere exposure effect
Vi tenderar att utveckla en mer positiv attityd till något vi exponeras för ofta
Elaboration likehood model - ELM
Hur attityder formas utifrån 2 huvudsakliga vägar
1. Centrala vägen - Hög motivation och kapacitet - kommer genomgå en djupgående analys och om attityden förändras gör den det på ett långsiktigt plan
2. Perifera/ ytliga vägen - Låg motivation och liten kapacitet kommer använda denna vägen. Attityden påverkas bara ytligt t.ex genom känslomässiga aspekter. Kortvariga och ytliga förändringar
Implicit association
Automatisk och omedveten koppling mellan begrepp och minne, utan medveten reflektion gör en koppling
Visar hur omedvetna attityder påverkar våra beslut även om vi försöker vara objektiva
Stereotyp
En helt kognitiv process
Prototyper av människor och grupper
En heuritic för att snabbt kunna kategorisera världen
Fördom
Baserat på stereotypen men lyfter dess emotionella koppling, tillämpning av stereotyper i den verklige världen
Blatant stereotyp
En tydlig, öppen och medveten
Ger utryck i öppna handlingar och verbala uttal
Är inte accepterade i samhället
Subtile stereotyp
Omedveten och dold
Kan visa sig genom kroppsspråk, beslutsfattande samt mikroaggrisioner
Kan vara svåra att identifiera och är därför mer accepterade
Social identity theory
Individer med mindre självförtroende tenderar att påverkas av stereotyper, människor skapar en identitet baserat på sim grupptillhörighet
Identifierar sig med fotbollslaget man håller på
IQ testet
Ingroup favouritism
Positiv syn på individer som tillhör våran egna grupp, ger fördelar till grupp medlemmar
Stereotypethreat
Prestationen hos en individ påverkas när den blir kopplad till sin grupp som besitter en stereotyp - t.ex IQ testet
Skillnader mellan fördomar och attityder
Attityder är mer generella medan fördomar är riktade mot en individ eller grupp
Fördomar är alltid emotionellt laddade, medan attityder bara är det ibland
Fördomar bygger på stereotyper, social inlärning medan attityder bygger på personliga erfarenheter
IAT - Implicit associations test
Mäter implicita associationer mellan begrepp
Ger en inblick i våra omedvetna stereotyper
Problem med IAT
- Testets resultat varierar för samma person från gång till gång, verkar bero på att stress, känslomässiga situation osv påverkar
- Dessa associationer betyder inte att vi i verkligheten kommer agera utifrån det
- Det har ifrågasatts om associationerna kan placeras in i en verklig värld, eller om vissa kopplingar kanske bara är lingvistiska eller likdanande
De grundläggande frågorna för social kogntion
- Hur uppfattar vi andra människor?
- Hur bildar och förändrar vi attityder?
- Hur fattar vi sociala beslut?
- Hur tolkar vi orsaker till andras beteenden?
- Hur påverkas vårt tänkande av sociala grupper?
- Hur påverkar våra tidigare erfarenheter vår sociala interaktion?
Rollen för den sociala agenten
Sociala agenter påverkar, formar eller vägleder sociala interaktioner, beteenden eller attityder inom olika typer av kontexter.
T.ex förändrar genom direkt interaktion eller indirekta meddelanden
Formar attityder, värderingar, normer osv
Vilka är antagandena av social kognitiv forskning
- Kognition är centralt för socialt beteende
- Människor är aktiva agenter, inte bara mottagare
- Den sociala kontexten påverkar vår kognition
- Lärande sker genom sociala interaktioner
- Kognition är flexibel
- Självbild och självuppfattning påverkar social kogntion
Vilka research är vanligast idag?
- IAT
- Neurovetenskap - vilka områden är aktiva
- Emotioners påverkan
Automatic cognitive system
Omedveten, automatisk, tar mentala genvägar för att kunna fatta snabba beslut från den tillgängliga informationen
Controlled cognitive system
Långsam process där vi medvetet analyserar, tidskrävande och kognitivt belastande
Priming
Vi kopplar omedvetet ett stimuli till något vi nyligen upplevt eller har en stark relation till baserat på erfarenhet
Proceduralization
Utfört en uppgift så mycket att den blir automatisk/ omedveten vilket innebär att den kräver en låg kognitiv belastning
Targeted or goal - directed behavior
Agerar utifrån ett specifikt syfte eller mål, medvetna om vad vi gör och varför vi gör det.
Relationen till proceduralization - över går till automatsik handling vilket innebär att vi inte behöver fokusera på processen utan kan fokusera på vårt mål
Sociala faktorer som påverkar om processen är automatisk eller kontrollerad
- Grupptillhörighet
- Förståelse för en sociala kontexten
- Kontroll
- Förväntan från andra
- Tidspress i sociala situationer
Research metoder använd för att förstå hur andra tänker
- Självrapportering - enkäter
- Observation
- Experiment - testar hypoteser
- Tolkning av icke-verbal kommunikation
- IAT
- Neurovetenskapliga metoder
Unimode models
Vi har endast en huvudsaklig väg för informationsbearbetning väg
Om vägen är automatisk eller kontrollerad beror på omständigheterna i situationen
Dual - stage two-phase model of selective attention
Förklarar hur hjärnan filtrerar information
Informationen tar sig igenom 2 faser
1. Snabb och bred filtrering, bearbetar mycket sensorisk information parallellt och filtrerar bort information baserat på lättare egenskaper
2. Djupare och bredare filtrering, analyseras mer noggrant, beslutsfattande
Skillnaden mellan attention och encoding
Attention - “väljer” ut vilken information i vår omgivning som är viktig att lägga fokus på
Encoding - Processen som omvandlar sensorisk information till mentala representationer
Vad är speciellt med ansikten?
Spelar en central roll i både social interaktion och informtionsbearbetning
- Känsliga för ansikten då vi bearbetar det som en helhet till skillnad från andra visuella stimuli
- Evolutionärt medfödd förmåga att snabbt identifiera ansikten
- FFA kan känna igen ett ansikte på bråkdelen av en sekund
Pareidoli
Ser ofta ansikten i abstrakta mönster (t.ex moln, bilar), ett tecken på att hjärnan är inställd på att upptäcka ansikten
Todorov study 2005
Visade ett människor snabbt och automatiskt bedömer andras kompetens och trovärdighet baserat på ansikten
- Tenderar att bedöma andra efter utseende snarare än kompetens
Studien : fick bilder på politiker- kompetens baserat på bilden- visade sig attt de var de som brukade vinna valen
Neurologiska områdena för ansikten
- FFA - helhets igenkänning - temporalloben
- OFA (occipital face area) - enskilda ansiktsdrag
- STS (superior temporal sulcus) - social interaktion
- Amygdala - emotioner
- PFC ( prefrontala cortex) - social bedömning
Change blindness
Missar en stor förändring i våran omgivning för att vi selektivt placerat våran uppmärksamhet på något annat
Visar att våran uppmärksamhet är begränsad
Choice blindness
Vi märker inte när ett val vi gjort tidigare förändras och står fast vi valet vi gjorde ändå
Vi kan omedvetet förändra våran egna minnesbild, vi är mindre medvetna om våra minnen än vi tror
Anger superiority effect
Vi upptäcker arga ansikten mer effektivt i en stor folkmassa eller i andra situationer, evolutionärt hotfull situation
Happy superiority effect
Lättare att identifiera enskilda glada ansikten när vi ser ett ansikte i taget, evolutionärt för att det är bra för en social interaktion med ett glatt ansikte
Vad gör ett stimuli salient?
Ett stimuli som sticker ut och fångar våran uppmärksamhet
När något sticker ut, är viktigt för oss eller har en strak emotionell koppling
Vad har salient för påverkan på våra kognitiva processer?
Salienta stimuli hjälper oss att fokusera på det som verkar vara viktigt
Graham and Lowert studie (2004)
Studerade hur priming påverkade bedömningen av andra.
En brottsling, två grupper skulle bedöma straff, den ena gruppen blev omedvetet exponerade för ord kopplade till negativa svarta stereotyper, den gruppen förespråkade högre straff
- visade att priming kan aktivera implicita fördomar
Self - schema
Den mentala struktur vi har för om oss själva, tankar, erfarenheter och egenskaper kopplade till vår identitet
Self -esteem
Den emotionella bedömningen vi gör om oss själva
handlar om hur vi värderar våra egenskaper och våran identitet
självkänsla = mitt värde
områden i hjärnan involverade i self och other
Self :
- medial prefrontala cortex (mPFC) - självreflektion och medvetenhet
- Posterior cingulate cortex (PCC) - sätta oss själva i ett sammanhang
- Insula - Känslomässiga upplevelser av self
Others :
- mPFC- theory of mind
- Temporoparietal junction (TPS) - förstå andras perspektiv
- Amygdala - identifiera emotionella uttryck hos andra
Leiden self - concept study
Fokuserar på hur barns och undomars självkänsla utvecklas över tid occh vad utveecklinegn påverkas av
1. Förändras med åldern
2. mPFC är mycket aaktivt under tonåren - självreflektion och jämföreslse
3. Social Kontext påverkar
Kultur skillnader i self-perception
- Västerländsk kultur - individualiserat, fokus på personlig frihet, uppnå mål, unik identitet m.m
- Österländsk kultur - kollektivistisk, personer definieras utifrån hur de presterar i sin sociala roll
Self - regulation (självreglering)
Förmågan att kontrollera och styra sina tankar, känslor och beteenden i olika situationer för att uppnå sina mål, upprätthålla sociala relationer, följa sociala normer och inte agera i affekt
Positive illusion
När människan har en överdrivet positiv syn på sig själv eller sina förmågor, kan skydda oss från negativa känslor men också ge en flaks säkerhet
Tesser´s Self - Evaluation Maintenance (SEM) model
Handlar om hur vi hela tiden jämför oss med andra men samtidigt vill bibehålla en positiv självbild.
Vilka två perspektiv använder vi för att skydda våran självbild enligt SEM modellen?
- Domain - Överväger hur viktigt detta området är för oss, är det viktigt kommer vi påverkas mer av hur andra presterar
- Closeness - Hur nära relation har vi med personen vi jämför oss med? Främlingar bryr vi oss mindre, men familjemedlemmar kan istället känna stolthet
Vilka är de 3 huvudsakliga strategierna i SEM modellen?
- Jämför oss med någon som är sämre än oss för att skydda våran självbild
- Avståndstagande - minska engagemang eller ta avstånd från en person
- Förbättra egen prestation
Terror Managment Theory
Undersöker hur människans medvetenhet om sin egen dödlighet påverkar deras beteende
Vi upplever underliggande existentiell ångest och utvecklar därför mekanismer för att hantera rädslan för döden
Försöker skapa en känsla av mening i vårt liv - t.ex religion
Bipolar structure
Känslor organiseras på en skala mellan två kontraster av känslor. Placeras alltså på en skala emellan för att avgöra kontrast
Bivalent structure
Strukturen organiserar känslor i två dimensioner som sedan kombineras där varje känsla kan beskrivas av två separata känslor, flera aspekter av en känsla
Positive offset
En positiv grundinställning, upplever sina känslomässiga tillstånd mer positiva än negativa
Positive bias
Förvränger vår uppfattning av verkligheten för att få en mer positiv bild av den
Vilka är de 4 huvudsakliga faktorerna som avgör vilken negativ känsla som definieras - Ellswhorth and Smith
Hjälper oss att kategorisera våra negativa känslor beroende av omständigheterna
1. Händelsens betydelse - hur viktig eller allvarlig är situationen
2. Känslan av kontroll i situationen
3. Värdering av orsaken vi tillskriver händelsen
4. Reaktionens intensitet - hur intensiv vår emotionella reaktion är
Basic emotions
Universella och grundläggande känslor som är biologiskt förankrade där alla människor upplever på samma sätt oavsett kultur
Social Constructionist perspective
Känslor är inte biologiskt medfödda utan socialt konstruerade, påverkas av kulturer, samhällen och språk. En rest av sociala interaktioner
Kritik mot James - Lange theory om känslor
Han menade att känslor endast är ett resultat av kroppsliga/fysiologiska rektioner
1. Kroppsliga förändringar är inte tillräckligt specifika som känslor
2. Känslor kan uppstå utan tydliga fysiologiska förändringar
3. Teorin kan inte förklara mer komplexa och subtila känslor
4. Alternativa teorier menar att de sker samtidgt
Two - factor theory of emotions - (Schachter and Singer 1962)
Teorin föreslår att våra känslor upptsår genom en kombination av 2 faktorer:
1. Fysiologisk aktivering - måste finnas för att uppleva en känsla
2. Kognitiv tolkning eller bedömning av den fysiologiska aktiveringen, baserat på situation
Mechanisms that explain why mood affects our helping behaviors
- Empati
- Förväntan om belöning eller vinst
- Kan förbättra våran självbild
- Moral och normer
- Möjligheten till förbättrande av social relation/interaktion
Vanligaste research metoderna för spädbarns forskning
- Observationer - ofta i vanlig miljö
- Habituering occh Dishabituering
H- Upprepade gånger visa ett stimuli för barnet tills de slutar regera på det
D- visa upp ett nytt stimuli och se om barnet intresserar sig på nytt - Ögonrörelser
- Preferensmetoder
- Interaktions studier
The social behavior timeline
1️⃣ Spädbarnsålder (0–2 år) 👶
Social imitation
Anknytning
2️⃣ Förskoleålder (3–6 år) 🎨
Symboliskt tänkande och rollspel
Theory of Mind
3️⃣ Skolålder (7–12 år) 📚
Perspektivtagande
Sociala normer och gruppdynamik
4️⃣ Ungdomsåren (13–19 år) 🏫
Identitetsskapande & social jämförelse
5️⃣ Vuxenlivet (20+ år) 🏡
Självreglering av beteende baserat på erfarenhet
Djupare sociala relationer och empati
Dyadic interaktion
Interaktion mellan 2 individer
Vanlig i barnets tidiga utveckling
Grundläggande när barnet söker trygghet och tillit
Triadic interaktion
Interaktion mellan 3 individer
Ger en komplex social situation för ett barn
Börjar engagera sig på detta sätt är mellan 6-12 månader
Implicit false belife task
Mäter barnets omedvetna förståelse genom observation av beteende - testar Theory of mind
Explicit false belife task
Barnet ombeds förklara vad den tror att en annan person tror.
Sally exemplet :
Frågar barnet var de tror att Sally kommer kolla när hon letar efter bollen, barnet ska då kunna svara att bollen finns där bollen var när Sally såg den senast trots att barnet vet att bollen inte längre är där
