Instuderingsfrågor 2.0 Flashcards
1.
a) Vad menas med kommunalt självstyre?
- Frihet att forma verksamheten.
- Ansvar för välfärd och lokal samhällsutveckling.
- Styrs av nationella uppdrag och statliga regleringar.
- Styrs av valda politiker.
- Grundlagsskyddad rätt att ta ut skatt.
- Upprätthålla demokratiska institutioner.
- Medborgarkontroll över kommunala beslut.
- Del av svensk demokrati.
1.
b) Vilka tre fundament vilar det kommunala självstyret på?
- Kommunal beskattningsrätt
- Kommunal kompetens
- Besvärsrätt
1.
c) Beskriv de tre fundamentens innehåll.
- Beskattningsrätten: Garanteras av Regeringsformen och är kommunernas huvudsakliga inkomstkälla.
- Kompetens: Rätt att fatta beslut eller utföra uppgifter.
Består av: Särskild (ska göra) och allmän kompetens (får göra). - Besvärsrätt: Kommuninvånare kan överklaga kommunala beslut.
1.
d) Vilka grundläggande principer vilar kommunens ekonomiska styrning på? Vad innebär respektive princip?
- Retroaktivitetsförbud
(inga beslut i efterhand som är till nackdel) - Likställighetsprincipen
(alla behandlas lika) - Lokaliseringsprincipen
(verksamhet inom kommunens gränser). - Självkostnad
(inget vinstsyfte).
1.
e) Varför är självstyrelse bra?
- Bidrar till effektivitet och förbättringar.
- Ökar medborgarnas delaktighet och ansvar.
- Ger nära till beslut och möjlighet att påverka.
- Anpassar sig efter lokala förutsättningar.
- Förhindrar maktkoncentration.
1.
f) Vad menas med kompetens?
Rätt att avgöra ett visst ärende eller att utföra en uppgift
2.
a) Av vilka styrs en kommun? Är det någon fördel?
- Politiker som medborgarna valt.
- Invånarna kan påverka kommunens arbete.
2.
b) Vilka nivåer består organisationen av?
- KF-Kommunfullmäktige
- KS-Kommunstyrelse
- Nämnder (Regionen lika)
- c) Vilket ansvar har respektive nivå?
- KF: kommunens högsta beslutande organ.
- KS: Utses av KF, leder arbete och ansvarar för ekonomin i kommunen.
- Nämnder: den löpande verksamheten inom kommunen.
(2.2) 3.
a) Vilka skillnader kan påverka kommunernas förutsättningar?
- Geografisk storlek
- Befolkningstäthet
- Ålders- och social struktur
(2.2)3.
b) På vilket sätt avhjälper staten skillnaderna till viss del?
Likvärdiga förutsättningar via en kommunalekonomisk utjämning
(2.2)4. Kommungruppsindelning
a) Vilket syfte har denna indelning
Underlätta jämförelser och analyser av kommuner
(2.2) 4. Kommungruppsindelning
b) Hur grupperas kommunerna och utifrån vilka kriterier?
- Tätortsstorlek
- Närhet till större tätort
- Pendlingsmönster
(2.2) 5. Kommunens intäkter
a) Vilka intäkter finansierar en kommuns verksamhet?
- Skatter
- Statsbidrag
- Avgifter
(2.2) 5. Kommunens intäkter
b) Vilken av dessa är den största inkomstkällan?
Kommunalskatten
(2.2) 6.
a) Vad är kommunalskatt?
Kommunalskatt betalas på inkomst av tjänst och består av skattesatser till regionen och kommunen.
(2.2) 6.
b) Vilka tre faktorer påverkar storleken på dessa skatteintäkter?
- Skatteunderlaget i riket
- Skattesatsen i kommunen
- Kommunalekonomisk utjämning
(2.2) 7.
Riktade statsbidrag kritiseras ofta, bland annat ur en planerings- och budgetsynpunkt.
a) Ge exempel på några problemområden som tas upp i kritiken.
- Kommunal planering blir kortsiktig och ryckig.
- Kostnadsdrivande och kräver medfinansiering.
- Inskränker det kommunala självstyret.
- Förbättrar inte alltid kvalitet och effektivitet.
- Skapar orimlig administration.
(2.2) 8.
a) Vad är kommunakuten?
Tillfälligt statsbidrag för att stödja kommuner/regioner med svag ekonomi, för omstrukturerings- och effektivitetsåtgärder.
(2.2) 8.
b) Vilket kriterium gäller för att kommunen ska kunna ta del av kommunakuten?
Kommunen har en negativ soliditet år 2020 när hela pensionsskulden räknats in.
(2.2) 9.
a) Nämn några av kommunernas framtids utmaningar.
Har den kommunala sektorn kapacitet för sitt uppdrag? Kvalitet och likvärdighet?
- Minskat underlag för att bedriva verksamheten
- Begränsat utrymme för investeringar
- Mindre pengar = minskat utrymme för prioriteringar
- Svårt att uppnå kostnadseffektivitet
- Liten organisation, sårbar för förändringar
- Begränsat utrymme för arbete med strategiska frågor
(2.2) 9. Kommuneras framtids utmaningar
b) Vilka konsekvenser diskuteras?
- Staten kan ta över huvudmannaskapet
- Skolan
- Hälso- och sjukvård
(2.2) 10.
a) Vilket syfte har kommunalekonomisk utjämning?
Skapa lika ekonomiska förutsättningar för kommuner och regioner att ge service till alla invånare.
(2.2) 10.
b) Utjämningen består av fem delar, vilka är de två viktigaste/största?
- Inkomstutjämning
- Kostnadsutjämning
(2.2) 10.
c) Förklara delen Inkomstutjämning,
- Utjämning av skatteintäkter mellan kommuner för lika skatteunderlag.
- Staten garanterar 115 % av medelskattekraften, och vissa betalar en avgift.
(2.2) 10.
d) Förklara delen Kostnadsutjämning
Syftar till att utjämna skillnader mellan kommuner för lika förutsättningar, baserat på faktorer som skola, omsorg och kollektivtrafik.
- a) Beskriv översiktligt vad nu gällande KL (2017:725) reglerar?
- Grunderna för den kommunala verksamheten
- Överlämnande av kommunala angelägenheter
- Revision och laglighetsprövning
- Kommunala angelägenheter
- Anställdas roll
- Styrelser och andra nämnder
- Kommunernas och regionernas organisation
- Förtroendevaldas uppgifter
- Ekonomisk förvaltning
- Kommunfullmäktige (KF)
- Delaktighet och insyn
- Kommunal samverkan
11.
b) Vilket kapitel behandlar kommunens självstyre?
Kap 1-2
- Grunderna för den kommunala verksamheten
- Kommunala angelägenheter
11.
c) Vilka kapitel är av stor vikt för en ekonom?
Kap 11 Ekonomisk förvaltning
Kap 12 Revision
- Fullmäktige är kommunens/regionens högsta beslutande organ och beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunens eller regionens. Uppgifterna regleras i KL.
a) Ge exempel på sådana som kan anses vara de viktigaste områdena.
- Nämndernas organisation och verksamhetsformer
- Årsredovisning och ansvarsfrihet
- Mål och riktlinjer för verksamheten
- Budget, skatt och andra ekonomiska frågor
13.
a) Vem har rätt till delaktighet och insyn?
Den som är folkbokförd i kommunen eller i en kommun i regionen samt unionsmedborgare
13.
b) På vilket sätt kan man skapa delaktighet och insyn?
- Medborgarförslag
- Information till enskilda
- Folkinitiativ och folkomröstning
- Insyn i budgeten och årsredovisningen
- Brukarinflytande och samråd med tjänsteanvändare
- Insyn i privata utförares verksamhet
- Föreslagen insyn i revisionsberättelsen
- Anslagstavla med protokoll, föreskrifter m.m.
- Information om enskilda utövare innan val av tjänst
13.
c) Varför är delaktighet och insyn viktigt?
Viktigt i en demokratisk organisation.
KL garanterar insyn o delaktighet.
13.
d) Vilka ekonomiska dokument berörs främst av insynen?
- Budget
- Årsredovisningen
- Revisionsberättelsen
14.
a) Vilka är några av de centrala bestämmelserna/kraven på den kommunala ekonomin?
- God ekonomisk hushållning.
- Budget i balans.
- Hur medel ska förvaltas samt möjlighet att använda resultatreserv.
15.
Redan på 50-talet fanns det sk kommunala förmögenhetsskyddet.
a) Vad innebar detta?
- En kommuns fasta och lösa egendom skulle förvaltas så att förmögenheten inte minskades.
- Generationsperspektivet-varje generation ska bära sina kostnader.
- Redan på 50-talet fanns det sk kommunala förmögenhetsskyddet.
b) Hur har man genom åren försökt lösa frågan?
Införde begreppet God ekonomisk hushållning – Krav på balanskrav
15.
Redan på 50-talet fanns det sk kommunala förmögenhetsskyddet.
c) Lyckades man lösa frågan, dvs att inte gröpa ur den kommunala förmögenheten?
Nej.
- ökad skuldsättning
- ökat åtagande i kommunala bolag
- svårigheter att anpassa verksamheten till befolkningsförändringar
- ej uppfyllt balanskravet
- ej uppfyllt kraven på god ekonomisk hushållning.
- Begreppet är otydligt.
15.
d) Vad hände då, dvs var ligger frågan just nu?
Utredning gjordes om ekonomisk styrning i kommuner och regioner, avslogs om lagändringar, då lagen ansågs tillräcklig.
16.
a) Vad menas med god ekonomisk hushållning?
Kommuner och regioner ska säkerställa långsiktig ekonomisk hållbarhet.
Regleras i KL, kap. 11, och kopplas till balanskrav och förmögenhetsskydd.
16.
b) Ge exempel på god ekonomisk hushållning.
- Ekonomi i balans krävs för effektiv verksamhet.
- Nollresultat är inte tillräckligt för god ekonomisk hushållning.
Ekonomin ska stärka och konsolidera den egna verksamheten.
Kommunen ska skydda och förvalta sin egendom för att bevara värdet.
17.
a) Vilka krav gäller idag för upprättande av budget för kommunen?
Budgeten ska ge överskott (balanskrav), med undantag för vissa reserver eller särskilda skäl.
Den ska inkludera:
- skattesats
- anslag
- finansiering
- ekonomisk prognos
- finansiella mål för god ekonomisk hushållning.
- en treårsplan för ekonomin.
17.
b) Vilken syn på mål och riktlinjer framförde regeringen för god ekonomisk hushållning i budget och plan?
- Budgeten ska innehålla mål för verksamhet och ekonomi.
- Dessa mål styr den kommunala ekonomin och verksamheten.
- Mål för resultat, skuldsättning, soliditet och risker ska anges.
- Kommunen kan anpassa målen efter sina egna förhållanden.
18.
a) Vad innebär ett balanskrav?
- Budget i balans
- Budgeten ska ge överskott och att verksamheten inte ska finansieras med lån.
18.
b) Varför är balanskravet viktigt?
- Hindrar ekonomisk försämring
- Ser till att varje generation täcker sina egna kostnader.
- c) Hur är kopplingen gentemot god ekonomisk hushållning?
- Balanskravet är minimikrav för resultatet men inte lika med god ekonomisk hushållning
- Ett nollresultat är bara acceptabelt på kort sikt.
18.
d) Vad händer om det blir ett negativt resultat?
Reglering ska ske inom de kommande tre åren, och fullmäktige ska anta en åtgärdsplan.
18.
e) Finns det undantag för reglering?
Fullmäktige kan besluta att avstå från reglering vid synnerliga skäl.
19.
a) Vad innebär en möjlighet att reservera medel till en resultatreserv för kommunen?
Det ger kommunen möjlighet att planera och spara för framtida stora utgifter, vilket bidrar till en god ekonomisk hushållning.
19.
b) Vilka är villkoren för att göra en reservering till en resultatreserv?
Enligt 14 § får högst den del av årets resultat som överstiger ett visst belopp reserveras.
- En procent av skatteintäkter, statsbidrag och utjämning.
- Två procent av summan ovan om kommunen har negativt eget kapital och pensionsförpliktelser.
19.
c) Hur får resultatreserven användas?
Får användas för god ekonomisk hushållning, enligt fullmäktiges riktlinjer, för oförutsedda utgifter eller inkomstbortfall.
19.
d) Hur begränsas resultatreservens storlek och varför?
Max 5% av skatteintäkter, statsbidrag och utjämning. För stor reserv kan minska eget kapital, som behövs för investeringar.
20.
a) Vad gäller för upprättande av en delårsrapport enligt LKBR?
LKBR kräver en delårsrapport med:
- resultaträkning
- balansräkning
- förvaltningsberättelse och jämförelsetal
- minst en gång per år.
20.
b) Vilka krav ställs för delårsrapporten i KL?
Fullmäktige ska behandla minst en delårsrapport, som styrelsen överlämnar inom två månader efter perioden till fullmäktige samt revisor.
21.
a) Vilka krav gäller för årsredovisning enligt nu gällande lagstiftning i KL?
Styrelsen upprättar årsredovisning, som ska överlämnas senast 15 april och godkännas av fullmäktige innan ansvarsfrihet beslutas.
22.
a) Vad innebär blandmodellen för redovisning av kommunens pensionsåtaganden?
Pensionsskulder före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse, och avsättningar görs från 1998. Modellen påverkar inte budget eller balanskrav.
23.
Kommunallagen, KL och Lagen om kommunal bokföring och redovisning, LKBR, har ett speciellt förhållande till varandra.
a) Hur tar det sig i uttryck?
- KL: vad som SKA göras
- LKBR: HUR det ska göras.
24.
a) Vad menas med begreppet normgivning?
Ramlagar sätter grundläggande riktlinjer och minimikrav för redovisning, och ger utrymme för normbildning genom krav på “god redovisningssed”.
24.
b) Varför är normgivning via en ramlag effektivare än ”vanlig” lagstiftning?
Ramlagstiftning är flexibel och möjliggör snabbare förändringar genom normgivning.
24.
c) Vem ansvarar för normbildning inom den kommunala redovisningen och vilken huvuduppgift har denna?
RKR främjar god redovisningssed enligt LKBR, tolkar, ger råd och följer upp resultaten.
25.
a) Varför behövs en särskild kommunal redovisningslag?
Behövs för att säkerställa styrning, uppföljning och politiskt ansvar i kommunal verksamhet, där öppenhet är en viktig princip.
26.
a) Vilka är de fyra principiella särdragen?
- Typ av verksamhet
- Verksamhetens varaktiga karaktär
- Öppenhet och offentlighet
- Budgetens starka ställning.
26.
b) Förklara vad varje del innebär.
- Typ av verksamhet: Är allmännyttig och finansieras genom skatter och bidrag. Medlemskap är obligatoriskt för kommuninvånare.
- Verksamhetens varaktiga karaktär: Verksamheten kan inte upphöra eller sättas i konkurs, är grundlagsreglerad, garanteras av beskattningsrätten och har inget vinstsyfte.
- Öppenhet och offentlighet: Demokratisk krav på öppenhet, särskilt viktigt i offentlig sektor.
- Budgetens starka ställning: Historiskt viktig dokumentation, reglerad i KL, påverkar politisk process. Budgeten styr redovisningen, utfall jämförs mot budget, och balanskrav gäller.
27.
a) Vad innebär begreppet god redovisningssed?
Praxis baserad på rekommendationer från BFN, RKR och FI, och är central i kommunal redovisning.
27.
b) Ge exempel på god redovisningssed
Innebär att följa normer och ge en rättvisande bild av företagets ekonomi.
28.
a) Vilket syfte har kommunens årsredovisning?
- Rapportera om fullmäktiges mål, riktlinjer och uppdrag har följts.
- Förbättra kommunens styrning och kontroll.
- Visa korrekt finansiell information.
- Ge invånarna relevant information.
- Jämför faktiska resultat med budgeten.
28.
b) I lagen finns inskrivet att årsredovisningen ska upprättas utifrån ”överskådlighet” och ”Rättvisande bild”. Vad innebär dess två begrepp?
- Överskådlighet: Informationen ska vara lättillgänglig och tydlig för både kommunen och dess delar.
- Rättvisande bild: Redovisningen ska korrekt visa verksamhetens resultat och tillgångar enligt lag och god redovisningssed.
29.
Enligt lagen ska vissa redovisningsprinciper tillämpas i en kommun när man upprättar sin årsredovisning.
a) Vilka är dessa redovisningsprinciper och vad innebär de?
- Fortlevnadsprincipen
- Konsekvens (samma värderingsprinciper för värdering, klassificering, indelning)
- Försiktighet
- Periodisering
- Post för post
- Kvittningsförbud (tillg o skulder, intäkter o kostnader får ej kvittas)
- Kontinuitets (UB=IB)
- Kongruens (förändring av eget kapital alltid över RR)
29.
Enligt lagen ska vissa redovisningsprinciper tillämpas i en kommun när man upprättar sin årsredovisning.
b) Finns motsvarande för den privata sidan?
Kongruens finns ej för privata
29.
c) Måste man följa redovisningsprinciperna eller kan man avvika från dessa?
Ja, det är god redovisningssed att följa dessa. Om man avviker ska det anges i en not.
- Den kommunala resultaträkningen har en något annorlunda uppställning i jämförelse mot den privata.
a) Vilken skillnad är det?
Verksamhetens resultat beräknas som intäkter (exkl. skatter och statliga bidrag) minus kostnader, avskrivningar, skatteintäkter, statsbidrag och utjämning.
31.
När en kommunal årsredovisning upprättas finns ett sk notupplysningskrav.
a) Vilket syfte har notupplysningskravet?
För att ge en rättvisande bild.
31.
När en kommunal årsredovisning upprättas finns ett sk notupplysningskrav.
b) Ge exempel på en not.
Avvikelse från redovisningsprinciper, jämförelsetal och extraordinära poster.
32.
Enligt lagkrav ska en kommunal förvaltningsberättelse innehålla viss information.
a) Vad ska den övergripande innehålla?
Ska ge en översikt över verksamhetens utveckling, med ekonomiska underlag och beskrivningar, enligt lag.
32.
Enligt lagkrav ska en kommunal förvaltningsberättelse innehålla viss information.
b) Ge exempel på innehållet
- Verksamhetens utveckling
- Viktiga faktorer för resultat och ekonomi
- Händelser av stor betydelse
- Styrning och uppföljning
- God ekonomisk hushållning och ställning
- Balanskravsresultat
- Personalförhållanden
- Förväntad utveckling
33.
a) Vad innebär en balanskravsutredning?
Innebär att justera årets resultat för att ta bort poster som inte följer god ekonomisk hushållning, som realisationsvinster, samt förändringar i resultatutjämningsreserven.
33.
b) Vad händer om det uppstår ett negativt balanskravsresultat efter justeringarna?
I förvaltningsberättelsen anger man hur det negativa resultatet ska regleras.
34.
Enligt 13 kap ska en delårsrapport upprättas för verksamheten och ekonomin.
a) Vad ska den innehålla?
- Resultaträkning
- Balansräkning
- En förenklad förvaltningsberättelse
Delposter i resultaträkningen jämförs med föregående år, helårsprognos och nuvarande års budget, där utfall utvärderas mot budget.
35.
Den politiska styrningen i en kommun består av två huvudprocesser.
a) Vilka är de två huvudprocesserna?
Planerings – och uppföljningsprocessen
35.
Den politiska styrningen i en kommun består av två huvudprocesser.
b) Vad ingår i respektive process
- Planeringsprocessen: budget och långtidsplan
- Uppföljningsprocessen: utvärdering av resultat mot budget, delårsrapport och årsredovisning.
35.
Den politiska styrningen i en kommun består av två huvudprocesser.
c) Vilket syfte har respektive process?
- Planeringsprocessen: Inkluderar en årsbudget, en verksamhetsplan för året och en treårs ekonomisk plan.
- Uppföljningsprocessen: Innebär att jämföra med budget, göra prognoser, följa upp mål och vidta åtgärder.
- Årsredovisningen: Jämför utfall med budget och visar resultat, finansiering och ekonomisk ställning.
36.
Budgetprocessen är en omfattande och viktig process i en kommun.
a) Varför är den så viktig?
Politikens beslut påverkar processen, och budgeten styr verksamheten i kommunen.
36.
Budgetprocessen är en omfattande och viktig process i en kommun.
b) Det finns flera sätt att budgetera kommunens verksamhet. Nämn tre olika samt vad de innebär.
- Rambudgeten: Är en ekonomisk gräns för nämnden.
- Prestationsbaserad budget: Ger nämnden resurser baserat på utförd kommunal service, “en peng per tjänst”.
- Behovsbudgetering: Går efter medborgarnas behov med hänsyn till befolkningsstruktur, ex antal barn och äldre.
36.
Budgetprocessen är en omfattande och viktig process i en kommun.
c) Förklara budgetprocessen med en skiss
Se skiss, bild 9 avsnitt 2.6
- Uppföljningsprocessen är en av årets huvudprocesser för en kommun.
a) Hur ser den ut, dvs vilka delar består den av?
- Budget
- Löpande uppföljning/utvärdering
- Delårsrapport
- Årsredovisning
37.
Uppföljningsprocessen är en av årets huvudprocesser för en kommun.
b) Vilket syfte har processen?
- Följa upp budget.
- Åtgärda avvikelser
- Kommunicera med berörda parter.
37.
Uppföljningsprocessen är en av årets huvudprocesser för en kommun.
c) Hur kan den löpande ekonomiska uppföljningen av verksamheten i en kommun se ut?
Kommunen bestämmer uppföljningens intervall utifrån verksamhetens behov.
37.
Uppföljningsprocessen är en av årets huvudprocesser för en kommun.
d) Vad gäller för delårsrapporten?
Minst en rapport omfattande perioden av minst 1/2 och högst 2/3 av räkenskapsåret (LKBR).
37.
Uppföljningsprocessen är en av årets huvudprocesser för en kommun.
e) Vilket syfte har årsredovisningen?
Redovisa verksamhetens resultat och ekonomi samt ge underlag för ansvarsprövning.
38.
Ett antal problem som påverkar kommunens ekonomiska styrning har uppmärksammats.
a) Ge exempel på sådana.
- Utan budgetprocess kan verksamhetens behov ta över långsiktig ekonomisk hållbarhet.
- Ingen naturlig koppling mellan den kortsiktiga och långsiktiga styrningen.
39.
Kommuner och regioner är komplexa organisationer vilket i sin tur påverkar styrningen av dessa.
a) Ge exempel på vad som utmärker en kommunal/regional organisation.
- Stor och större
- Hög grad av differentiering
- Flera domäner som styr
- Må-medel-dilemma
- Budgetkopplad och politisk
39.
Kommuner och regioner är komplexa organisationer vilket i sin tur påverkar styrningen av dessa.
b) Förklara vad som menas med ”alltid flera som styr”? Vilka grupperingar?
Flera grupper har en styrande roll:
- Politikerna, de administrativa och ekonomiska aktörerna som styr genom hierarki
- Serviceutförarna där tjänsterna produceras.
39.
Kommuner och regioner är komplexa organisationer vilket i sin tur påverkar styrningen av dessa.
c) Förklara vad som menas med ”alltid budgetkopplad”
Budget och planering är nödvändiga i offentlig sektor för att hålla koll på ekonomin. Gäller stt hålla budgeten.
39.
Kommuner och regioner är komplexa organisationer vilket i sin tur påverkar styrningen av dessa.
d) Förklara vad som menas med ”alltid politisk”
Ledningsorganisation i en demokrati utses av andra än de som sitter i de högsta organen.
40.
a) Vilka två metoder för att tilldela budget brukar användas?
- Behovsorienterat: historiskt sett den vanligaste metoden.
- Resursorienterat: budget utifrån tillgängliga resurser
40.
b) Förklara vad de olika metoderna, behovs- och resursorienterat innebär, gärna med en modell.
- Behov: Behov identifieras och resurser fördelas efter prioritet, med hänsyn till ekonomi, skatter och upplåning.
- Resurs: Resurser beräknas inom rambudget, skattesats fastställs och fördelas till förvaltningarna.
41.
a) Vilka fördelar finns med rambudgetmodellen?
- Förenklar för kommunledningen.
- Förbättrar finansiell styrning.
- Vanligt vid ansträngd ekonomi.
- Nämnderna anpassar sina behov efter sin ram.
41.
b) Vilka nackdelar har rambudget?
- Ekonomi i fokus, inte behov.
- Risk för små förändringar mellan åren.
- Stelhet.
42.
a) Vilket syfte har den statliga styrningen?
- Målet är att nationell politik genomförs lokalt
- Att medborgare får lika service
- Rättssäkerhet upprätthålls
- Att staten bygger förtroende.
42.
b) Ge exempel på statlig styrning och hur den utförs.
- Regelstyrning: Lagar och förordningar beslutas av riksdagen.
- Ekonomisk styrning: Ekonomiska åtgärder, som statsbidrag, styr kommuner.
- Kontrollstyrning: Efterkontroll av kommuners efterlevnad genom tillsyn och uppföljning.
- Kunskapsstyrning: Staten förmedlar kunskap för att påverka kommunens verksamhet.
- Organisationsstyrning: Styr verksamheten genom att förändra strukturer, ex byta utförare.
- Informell styrning: Staten, ofta politiker, påverkar genom uttalanden eller agerande.
42.
c) Vilken styrform anses ha den starkaste styreffekten?
Ekonomisk styrning
43.
Myndigheterna har olika grader av styrmedel.
a) Vilka tre kan urskiljas och vad skiljer dessa åt?
- Tvingande styrning: utfärda föreskrifter eller utöva tillsyn över verksamheter
- Fördelning av statsbidrag, ekonomisk styrning
- Mjukare styrning: ta fram stöd och vägledningar
44.
a) Vilket är syftet med en kommunal normalkontoplan?
Skapa en enhetlig extern redovisning för kommuner, anpassad till lagar, som möjliggör jämförelser och underlättar inrapportering till SCB. Kommuner kan använda egna kontoplaner.
44.
b) Hur har kontoplanen anpassats till kommunerna?
Anpassat till kommunala redovisningsprinciper, LKBR och praxis enligt RKR:s rekommendationer.
45.
a) Vilka är kontoplanens grundbegrepp, dvs uppdelningen?
- Kontoklass
- Kontogrupp
- Konto
- Underkonto.
45.
b) Ge exempel på en sådan uppdelning
1- Kontoklass 1 = Tillgångar
14-kontogrupp 14 = Förråd, lager mme
147-konto 147 = exploateringsfastigheter
1471-underkonto = Fastighet X
46.
Kommuner är stora organisationer där det dagligen sker en mängd ekonomiska händelser. Redovisningen behöver då systematiseras för att man ska få ut den information man behöver.
a) På vilket sätt gör man det?
Kommun-Bas kompletteras med en sk kodsträng
46.
Kommuner är stora organisationer där det dagligen sker en mängd ekonomiska händelser. Redovisningen behöver då systematiseras för att man ska få ut den information man behöver.
b) Vad menas med flerdimensionell redovisning?
Baskontona kompletteras med kodsträngar för att registrera och analysera kostnader på olika sätt.
46.
Kommuner är stora organisationer där det dagligen sker en mängd ekonomiska händelser. Redovisningen behöver då systematiseras för att man ska få ut den information man behöver.
c) Vad är viktigast att tänka på när man skapar sin kodsträng?
Vilket informationsbehov som finns, dvs vilken information som kommunen behöver
47.
a) Beskriv kodsträngens uppbyggnad, dvs vilka delar den består av
- Ansvar
- Konto
- Verksamhet
- Aktivitet
- Objekt
- Projekt
- Motpart
47
b) Vilken del avser den externa redovisningen respektive den interna
Ansvar = den externa redovisningen, resten är internt
47.
c) Vilka regler gäller för den interna redovisningen?
Finns ej, styrs av kommunens egna informationsbehov
47.
d) Vad menas med motpart?
Visar vem som är motpart i en transaktion för att ta bort interna poster i kommunen.
48.
a) Vilka uppgifter är det som lämnas till SCB?
Kommunernas bokslutsuppgifter
48.
b) Vad används de inlämnade uppgifter till?
- BNP-beräkning
- Ekonomiska kalkyler för kostnadsutjämning och skatteprognoser.
- Uppgiftsskyldighet finns.
(2.10) 49.
Den finansiella redovisningen och dess rapporter ger, om de upprättats utifrån god redovisningssed, en rättvisande bild av den finansiella utvecklingen och ställning.
a) Till vad används den finansiella rapporteringen?
- Avstämning av finansiella mål och balanskrav
- Underlag för ansvarsprövning
- Skattefastställande och budgetbeslut.
(2.10) 49.
Den finansiella redovisningen och dess rapporter ger, om de upprättats utifrån god redovisningssed, en rättvisande bild av den finansiella utvecklingen och ställning.
b) Vilket dokument anses vara den enskilt viktigaste?
Årsredovisningen
(2.10) 49.
Den finansiella redovisningen och dess rapporter ger, om de upprättats utifrån god redovisningssed, en rättvisande bild av den finansiella utvecklingen och ställning.
c) Vilka krav ställs på de finansiella rapporterna?
- Ekonomisk information måste vara korrekt
- Följa lagar och rekommendationer
- Vara lätt att förstå för alla
(2.10) 50.
a) Vilka kvalitativa egenskaper lyfter RKR fram.
- Begriplighet
- Jämförbarhet
- Relevans
- Tillförlitlighet
- Öppenhet
- Transparens.
(2.10) 50.
b) Vilken roll har man som ledamot i fullmäktige?
Man godkänner den finansiella redovisningen som representant för invånarna.
(2.10) 51.
För att kunna avgöra om en kommun har God ekonomisk hushållning i sin verksamhet måste man belysa verksamheten ur olika perspektiv.
a) Vilka olika perspektiv kan man använda?
- Finansiellt: Kommunens ekonomi
- Verksamhet: Produktivitet och effektivitet
- Personalekonomiskt: Samband mellan personal och ekonomi
- Planering: Framförhållning i olika frågor
- Miljö: Miljösituationen i kommunen
- Generation: Varje generation betalar för sig
(2.10) 52.
RK-modellen visar viktiga delar ur ett finansiellt perspektiv och nyckeltal beräknas.
a) Vilka fyra delar framgår av modellen?
- Resultat
- Kapacitet
- Risk
- Kontroll
(2.10) 52.
RK-modellen visar viktiga delar ur ett finansiellt perspektiv och nyckeltal beräknas.
b) Hur används modellen?
För att identifiera finansiella problem och säkerställa långsiktig ekonomisk hållbarhet i kommunen.
(2.10) 52.
RK-modellen visar viktiga delar ur ett finansiellt perspektiv och nyckeltal beräknas.
c) Vad används nyckeltalen till?
För att mäta och bedöma delarna.
(2.10) 52.
RK-modellen visar viktiga delar ur ett finansiellt perspektiv och nyckeltal beräknas.
d) Ge exempel på frågor som kan ställas inom varje del i modellen samt ge exempel på nyckeltal.
- Resultat: Överstiger intäkterna kostnaderna? Nyckeltal: Kostnadsandel
- Kapacitet: Vilken kapacitet har kommunen att möta finansiella svårigheter på lång sikt. Nyckeltal: Soliditet
- Risk: Finns några risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet?
- Kontroll: vilken kontroll har kommunen över den ekonomiska utvecklingen? Nyckeltal: Budgetföljsamhet
(2.10) 53.
a) Ge exempel på nyckeltal som tas fram från kommunens resultaträkning
- Resultat i förhållande till skatter och bidrag = Årets resultat / Skatt och bidrag
- Nettokostnadsandel = Verksamhetens nettokostnader / Skatt och bidrag
(2.10) 53.
b) Ge exempel på nyckeltal som tas fram från kommunens balansräkning
- Soliditet:Andel tillgångar kommunen äger själv, visar ekonomisk styrka. Eget kapital / Totalt kapital.
- Likviditet: Betalningsförmåga på kort sikt. (Omsättningstillgångar - kortfristiga skulder) / Externa utgifter.
(2.10) 53.
c) Vad innebär nyckeltalet ”självfinansieringsgrad för investeringar” och hur beräknas det?
- Visar andel investeringar finansierade med egna medel.
- Under 100 % betyder lån.
- Nettoinvesteringar/ bruttokostnader är ett bättre mått.
(2.10) 53.
d) Vad är viktigt när man gör jämförelser med andra organisationer?
Att man jämför likvärdiga underlag
54.
a) Vad säkerställer den interna kontrollen?
Verksamheten ska vara effektiv, säker, stabil och laglig med pålitlig rapportering.
54.
b) Måste kommunen ha intern kontroll?
Ja, enligt KL
55.
Ansvarsfördelning av intern kontroll
a) Hur ser det politiska ansvaret ut?
- KS och nämnderna ansvarar
- Förtroendevalda, yttersta ansvaret.
55.
Ansvarsfördelning av intern kontroll
b) Har de anställda något ansvar?
Chefen ansvarar för intern kontroll inom organisationen.
55.
Ansvarsfördelning av intern kontroll
c) Vilket är revisorernas ansvar?
Revisorerna granskar, men ansvarar inte för den.
56.
a) Av vilka fyra grundstenar består arbetet med internkontroll?
- En robust organisation
- Riskanalyser som riktar arbetet
- Planerade åtgärder och kontroller
- Uppföljning
56.
b) Ge exempel på vad som ingår i respektive grundsten
Se bild 15 till 18 under 2.11 Intern kontroll
57.
a) Varför finns det revision?
Säkerställer att kommunens verksamhet sköts korrekt och ger medborgarna info och möjlighet att kräva ansvar.
57.
b) Vem är uppdragsgivare för revisionen och varför?
Fullmäktige. De beslutar om visioner, mål, väljer ledamöter och prövar ansvarstagande.
58.
a) Vilket uppdrag har revisorerna och var återfinns lagtext om revisionsområdet?
- Granskar verksamheten
- Rapporterar till de granskade och fullmäktige
- Bedömer ansvar i revisionsberättelsen.
- Återfinns i KL.
58.
b) Vilka är revisorerna och på vilka villkor arbetar de?
- Revisorerna utses av fullmäktige och är självständiga.
- De utövar inte partipolitik
- Anlitar egna sakkunniga och har rätt till nödvändiga upplysningar.
58.
c) Vad granskar och prövar revisorerna?
- Prövar om verksamheten sköts effektivt.
- Om räkenskaperna är korrekta och om KL samt fullmäktiges mål följs.
- De bedömer ansvarsfrihet och följer god revisionssed.
58.
d) Vad innebär det revisorerna ska granska enligt god revisionssed?
God revisionssed bygger på:
- Offentlig insyn
- Förtroendevalda revisorer
- Det demokratiska uppdraget.
59.
a) Vad menas med god revisionssed?
Erkända principer och metoder som följs av kvalificerade revisorer.
59.
b) Vad syftar god revisionssed till?
- Främja enhetliga arbetssätt
- Följa etablerad praxis
- Säkerställa revisorns oberoende
60.
a) Av vilka olika delar består den årliga granskningen?
- Grundläggande granskning
- Fördjupad granskning
- Granskning av årsredovisning
60.
b) Vilken granskning ligger inom respektive del?
- Grund= granskning av måluppfyllelse, styrning och kontroll
- Fördjupad: Granskning av områden med identifierad risk, fokus på specifik verksamhet eller årsredovisning.
61.
a) Revisorerna ska avge en revisionsberättelse till fullmäktige. Vad ska den innehålla?
- Redogörelse för granskningsresultat
- Eventuella anmärkningar mot nämnder, fullmäktigeberedningar och förtroendevalda
- Uttalande om ansvarsfrihet
61.
b) Ge exempel på några grunder för revisorernas kritik
- Obehörigt beslutsfattande
- Ej rättvisande räkenskaper
61.
c) Vad gör fullmäktige utifrån revisionsberättelsens innehåll?
KF ska:
- bevilja eller vägra ansvarsfrihet
- ta egen ställning till ev anmärkning från revisorerna
- vid anmärkning från revisorerna inhämta förklaring
- motivera sina beslut
KF kan:
- rikta egen anmärkning, även om inte revisorerna gjort det
- återkalla uppdrag (om ansvarsfrihet vägrats)
- väcka skadeståndstalan
62.
a) Varför är ansvarsprövningen viktig?
Kommunala uppdrag är viktiga för samhället, och granskningen av ansvarsprövningen måste vara transparent och trovärdig.
63.
a) Själva ansvarsprövning har några viktiga funktioner, vilka?
- Led i styrning: Godkänner, kritiserar eller ger direktiv.
- Formell funktion: Skyddar kommunens intressen, nekar ansvarsfrihet.
- Signaler till medborgarna: Visar fullmäktiges bedömning av ansvar.
64.
a) På vilka två sätt kan ansvarsutkrävande göras?
- Allmänna val var fjärde år avgör om de förtroendevalda får fortsatt förtroende.
- Fullmäktiges årliga ansvarsprövning gäller den politiska organisationen, inte de anställda.
