Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Styr- och regler > Instuderings frågor > Flashcards

Instuderings frågor Flashcards

1
Q

Vad är styr- och reglerteknik?

A
  • Man får ett system att samverka och kommunicera
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Varför finns styr- och reglerteknik?

A
  • Komfort
  • Bekvämlighet
  • Tidsbesparning
  • Säkerhet
  • Energibesparning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är styrining inom SR (styr- och regleringsteknik)?

A

Att skicka en signal som påverkar en apparat.

(t.ex en spjällmotor ändrar läge eller att en markis fälls ner).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad är reglering inom SR (styr- och regleringsteknik)?

A

Att med hjälp av styrning hålla ett värde inom rätt område.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad är SÖ?

A

Styr- och övervakning (samma som styr- och reglerteknik men innefattar även larm!)

SÖE = (styr- och övervakningsentreprenör)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad behövs för att skapa ett komplett system?

A
  1. Objekt - Den storhet som vi reglerar värdet på ( temperaturen i ett rum, CO2-halt i ett rum, tryck i kanal osv)
  2. Givare - Mäter ett värde och skickar vidare informationen!
  3. Regulator - Den apparat som samordnar de andra. (Ofta en dator (DUC/DDC) eller en reglercentral (RC)).
  4. Pådragsdon/ställdon - Apparat som påverkar läge på t.ex ett spjäll eller en ventil. (Ofta en lite elmotor som vrider på ventil-/ spjällspindel!
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad står RC, DUC och DDC för?

A

RC- Reglercentral

DUC- DataUnderCental

DDC- Direkt Digital Controller

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad är ett ÄR- och BÖR-värde?

A

ÄR-värde = Det aktuella värdet på objektet

BÖR-värde = Det väde vi BÖR ha för att vara nöjda

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Varför vill man samordna sina system?

A

En skickling styrentreprenör ska kunna samordna el, vs, vent, brand men även larm och passagesystem. (Man ska inte kyla samtidigt som radiatorna är på och värmer ect..)

  • Man sparar massa tid och extra arbeten,
  • Man sparar på utgifter
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad menas med Neutralzon?

A

Det är en död zon dvs, om vårt BÖR-värde är 21 grader så säger vi att man accsepterar att det ligger on pendlar mellan 20-23 grader innan systemen går in och kyler bort värme eller värmer kyla.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad är ett system?

A

Ett system är ett antal komponenter som tillsammans samverkar för ett gemensamt mål.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad är ett driftfall?

A

En grupp givna förutsättningar som systemet ska hantera

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Ge några exempel på driftfall för VVS

A
  • Vinter eller sommar
  • Natt eller dag
  • Alla på plats eller helglediga
  • Matlagning
  • Brand
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Varför pratar vi om driftfall?

A

Det hjälper oss att analysera och tänka ut vad systemet ska klara.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vilka två grupper delar man in driftfall i? och förklara dessa!

A

Anläggningsdriftfall - Dessa har ofta att göra med yttre påverkan t.ex väder, tid, årstid osv..

Systemdriftfall - Dessa är ofta olika inställningar för systemet. Till för att hantera olika anläggningsdriftfall

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Förklara och ge exempel på normala driftfall och onormala driftfall i anläggning

A

normala: När allt går som man tänkt sig

  • Bemannad anläggning
  • Obemannad anläggning
  • Delvis bemannad anläggning

onormala: När något oförutsätt sker

  • Brand
  • Strömavbrott
  • Okontrollerad utströmning av vatten
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Förklara och ge exempel på normala driftfall och onormala driftfall i system

A

normala: När allt går som man tänkt sig

  • Start av system
  • Systemet avstängt
  • Normaladriftfall

onormala: När något oförutsätt sker

  • Brandåtgärder aktiveras vid brand
  • Viktiga system hålls igång vid strömavbrott
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad ligger till grund för en kostnadskalkyl?

A

Kundens krav - funktion - utrustning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vilka system finns I en byggnad (för installation)

A
  • Värmesystem
  • Kyla
  • Vent
  • Styr
  • Tappvatten (VA)
  • Brand (vent+styr)
  • El
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

PÅverkar rumklimatet vår upplevelse?

A

Ja, om vi har gott rumsklimat blir upplevelsen bra.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vilka tre faktorer påverkar rumklimatet inom vvs

A
  • Värme
  • Kyla
  • Ventilation
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

vilka parametrar utgör rumsklimatet

A
  • Rumstemperatur
  • Luftfuktighet
  • Ljudhastighet (drag)
  • Föroreningar
  • Akustik (ljud och buller)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Varför finns vvs-sytem och styr

A

Kunden stället krav på parametrar för rumsklimatet (vissa krav är från myndigheter och andra från kunden)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vad gör en vvs ingenjör

A

Definerar funktioner för att kunna ta fram ett system baserat på krav.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vad ska man tänka på under proj

A

Att inverstera i ett bra system som sammarbetar - det kommer att löna sig I längden.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vad är de för fördelar med styr och övervakning

A

Ser till att systemen arbetar bra och är energieffektiva

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

De tre delarna av ett vvs-sytem

A

Produktionssystem – Där vi producerar det systemet behöver, Kan vara Värmepump, vvx, luftbehandlingsaggregat

Distrubutionssystem – Trasporterar fluider mellan produktion och förbrukare (luftkanaler och rör)

Förbrukare - Det som tillför det vi behöver till rummen för att åstadkomma ett gotrumsklimat (radiatorer, kylbafflar, komvektor..)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Varför ventelerar vi?

A

Ta bort föroreningar som doft, fukt och emissioner. Reglerar temperatur.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Beskriv självdrag

A

Varmluft stiger (föroreningar lämnar via otätheter) – bildas ett undertryck - friskluft sugs in genom otätheter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

F-system

A

På sammasätt som självdrag MEN man använder kanaler med fläktar I för att dra ut föroeningar

31
Q

FX

A

Frånluft med värmeåtervinning. Vanligt i villor men även I VISSA lgh hus. (energi överförs till tappvattensystemet men även till värmesystemet

32
Q

Va där skillnaden på FT och FTX-system

A

BÅDA har en mekanisk fläkt på både från- och tilluft vid FTX finns även värmeåtervinning mellan kanalerna

33
Q

Vilken är den vanligaste värmeväxlaren? Varför?

A

Roterande vvx. Eftesom att dessa har hög temp.verkningsgrad

34
Q

Vad är verkningsgrad ?

A

Ett mått på hur mycket energi som tillgodogörs vid en energiomvandling.

35
Q

Varför använder man inte roterande vvx utan korsvis-vvx I bostäder?

A

För att undvika förorening (dofter)

36
Q

Ge några exempel på produktion, distrubution och förbrukare inom ventilation

A

Produktion – Luftaggregat, spjäll

Distrubution – kanaler

Förbrukare - kylbafflar, don (tilluft/frånluft/överluft..)

37
Q

Ge några exempel på styr komponenter på produktion, distrubution och förbrukare inom ventilation

A

Produktion – Frysvakt, frekvensomformare

Distrubution – VAV-spjäll, brand spjäll

Förbrukare - DCV-don (ändrar läge beroende på behov av ventilation)

38
Q

Vad är det som driver temp.förluster?

A

Temp.differansen mellan ute och inne

39
Q

Varför behövs värme?

A

Värme rör sig från högre temperatur till lägre. Är det kallt ute får vi en värmeförlust och då måste vi tillföra värme för att bibehålla inomhus temperaturen.

40
Q

Vart I huset tillför vi värme?

A

När köldbryggor (fönster) och I tilluften ifall vi har mekanisk tilluft.

41
Q

Hur tillför vi värme I ett S, F, FX system?

A

Vid självdrag och frånluftsventilation så har vi bara rumsvärmare (golvvärme, raddisar m.m

42
Q

Hur tillför vi värme I ett FT och FTX system?

A

Tillförs som vanligt via t.ex. golvvärme, raddisar MEN även I tilluftströmmen

43
Q

Hur tillförs värme vid Luft-Luft?

A

Genom en luft-luft värmepump, denna är både produktionsenhet, distrubutionsenhet och förbrukare I ett.

44
Q

Ge några exempel på produktion, distrubution och förbrukare för ett värmesystem

A

Produktion - Fjärrvärmecentral, Bergvärme, luft-luftvärmepump

Distrubution - Rör

Förbrukare - Golvvärme, Radiatorer, konvektioner

45
Q

Ge några exempel på styr komponenter på produktion, distrubution och förbrukare för ett värmesystem

A

Produktion – FO = FrekvensOmformare VMM

Distrubution – Styrventil, pump

Förbrukare - Shunt, rumsgivare

46
Q

Nämn 3 exempel på varför vi kyler?

A
  • Komfort (människan vill ha ca: 21C)
  • Livsmedelsbevaring
  • Serverhallar (datautrustning)
47
Q

Förklara hur en värmepump/kylmaskin fungerar?

A

Med hjälp av värmepump/kylmaskin kan vi flytta energi från en plats med lägre temperatur till en plats med högre temperatur. (detta är egentligen emot naturens lagar)

48
Q

Vad menas med fasomvandling?

A

När ett ämne byter fas överförs massor av energi

49
Q

Vilka olika faser finns?

A

FAST – FLYTANDE – GAS

FAST – FLYTANDE = Smältning eller stelning (frysning). Krävs mycket energi

FLYTANDE – GAS = Kokning(förångning) eller kondensering. Krävs Super mycket energi

50
Q

Förklara kretsloppet I en värmepump

A
  • I förångaren kokar mediet och tar upp värmen
  • I kompressorn används el för att öka trycket
  • I kondensorn kondenserar mediet och avger värme
  • I expansionsventilen sjunker tyrcket och temeperaturen
51
Q

Vad är direktverkande kyla (DX-kyla)

A

Enkelt sagt betyder det att förångaren sitter inne I rummet som ska kylas.

Används på luft-luftvärmepumpar samt fläckstluftkylare I frys och kylrum.

52
Q

Vad är ett system?

A

Kan vara allt ifrån ett installationssystem för värme/kyla till ett ekonomisystem för företag eller en grupp personer I en orginisation

53
Q

Vad är system I system?

A

Inom större system kan flera mindre system ingå.

54
Q

. Vad är ett klimatsystem?

A

Olika systm som påverkar klimatet I en fastighet t.ex värme, kyla, vent, styr, el. Och de designas för att uppfylla de krav som ställs

55
Q

. Vad bör ett flödesschema/flödesbild visa? Och vad bör man tänka på?

A

De ska visa de ingående komponenterna, deras funktion och deras relationer.

Tänka på : beskrivas väl så att montörer, driftpersonal m.m förstår dem

56
Q

Vad är skillnaden mellan en ritning och ett flödesbild/Schema?

A

Ritning – exakta mått, dimensioner, mängder, flöden m.m

Flödesbild/schema - ett typ av diagram som beskriver en process eller en arbetsmetod

57
Q

Vad betyder det om man har en “korsning” I ett schema?

A

Menas att det finns en relation

58
Q

I vilka komponenter ändras flödet?

A

Flödet ändras bara I T-kors I regel.

59
Q

Vad menas med driftfall?

A

Olika situationer som ett system eller anläggning kan utsättas för

60
Q

Vad påverkar driftfallet?

A

De flesta system har inte samma drift hela tiden. Systemet beter sig olika beroende på t.ex.

  • tid på dygnet
  • hur många som använder sig av systemet
  • årstid
  • nödsitustioner (brand, utrymmning)
  • strömavbrott
61
Q

Man talar ofta om 4 typer av driftfall, vilka är dessa?

A

Normala systemdriftfall – Onormala systedriftfall

Normala Anläggningsdriftfall - Onormala Anläggningsdriftfall

62
Q

Vad innebär provning av anläggningen?

A

Kontroller och provning av bygget utförs innan brukare får flytta in. Man testar då de viktigaste driftfallen, detta säkerställer att systemet fungerar som det ska. (vid t.ex en nödsiuation)

63
Q

Ändras luftflödet innan eller efter ett spjäll?

A

Oavsett hur öppet ett spjäll är så kommer de ha samma flöde innan och efter. MEN om spjällets läge ändras så ändras flödet både innan och efter sig detta pga, att I strömningstekninska beräkningar så antar vi att spjället är I ett fast läge. Ändras läget behöver vi göra nya uträkningar för hela systemet.

64
Q

Avbildar man t-kors och böjar I Scheman?

A

Nej, endast t-kors. Eftersom att flödet endast ändras där

65
Q

Varför är vi intresserade av eventuella flödesförändringar?

A

Eftersom att strömningshastigheten ändras. Hastigheten ligger till grund för alla beräkningar vi gör på ledningar. T.ex. R-värde, Ljud, Dimension, Tryckfall

66
Q

Vad är flöde?

A

Flöde är en volym eller en massa som passerar en viss punkt per tidsenhet

67
Q

Flöde av luft och vatten mäts oftast i vadå? Och vad är SI-enheterna?

A

Volymflöde = m3/s

SI-enheten för volym är (m3)

Si- enheten för tid är s)

68
Q

Flöde av luft och vatten kan också mätas I massflöde. Vad är SI-enheterna för detta?

A

Massflöde = kg/s

SI-enheten för massa är (kg)

SI-enheten för tid är (s)

69
Q

Vad kallas flöde av energi? Och vad är SI-enheten?

A

Effekt = J/s kan skrivas om till W

70
Q

Hur gör vi våra scheman så tydliga som möjligt?

A

Sträckade linjer, med punkter på t-korsningarna.

71
Q

I vilket av följande 4 faser tar konsulten fram sitt flödesschema? Krav, funktion, System, pris

A

Schemat tas fram I “System” fasen. Schemat dyker alltså upp tidigt I byggprocessen och används som underlag för kostnadsberäkningar och anbud.

72
Q

Nämn 4 saker som skall ingå I ett flödesschema (för ett driftkort)

A
  • Systemuppbyggnad (ingående delsystem, systemnamn)
  • Säkerhetsfunktioner ( brandspjäll, SÄV m.m)
  • Namn på huvudkomponenter, mätpunkter, shuntar m.m (avges med förkottningar som förklaras I slipsen)
  • Systemgränser, anslutningar till andra system
73
Q

Vad är viktigt när det gäller Schemadesign?

A
  • Håll det enkelt och tydligt, håll dig gärna till “de onsynliga rutnätet” gällande distanser och linjer
  • Skissa upp fort, och korrugera till de bättre.
  • Gör Texten sist!
74
Q

Vilka vanliga fel förekommer när vi ritar scheman? Ge 3 exempel

A
  • Onödiga böjar
  • Ritar kanaler genom rum (detta blir fel och representerar istället “överluft”
  • fel ordning på t-stycken

Styr- och regler (4 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions