36-74 Flashcards

1
Q

Ge några exempel på produktion, distrubution och förbrukare inom ventilation

A

Produktion – Luftaggregat, spjäll

Distrubution – kanaler

Förbrukare - kylbafflar, don (tilluft/frånluft/överluft..)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Ge några exempel på styr komponenter på produktion, distrubution och förbrukare inom ventilation

A

Produktion – Frysvakt, frekvensomformare

Distrubution – VAV-spjäll, brand spjäll

Förbrukare - DCV-don (ändrar läge beroende på behov av ventilation)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är det som driver temp.förluster?

A

Temp.differansen mellan ute och inne

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Varför behövs värme?

A

Värme rör sig från högre temperatur till lägre. Är det kallt ute får vi en värmeförlust och då måste vi tillföra värme för att bibehålla inomhus temperaturen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vart I huset tillför vi värme?

A

När köldbryggor (fönster) och I tilluften ifall vi har mekanisk tilluft.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Hur tillför vi värme I ett S, F, FX system?

A

Vid självdrag och frånluftsventilation så har vi bara rumsvärmare (golvvärme, raddisar m.m

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Hur tillför vi värme I ett FT och FTX system?

A

Tillförs som vanligt via t.ex. golvvärme, raddisar MEN även I tilluftströmmen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hur tillförs värme vid Luft-Luft?

A

Genom en luft-luft värmepump, denna är både produktionsenhet, distrubutionsenhet och förbrukare I ett.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Ge några exempel på produktion, distrubution och förbrukare för ett värmesystem

A

Produktion - Fjärrvärmecentral, Bergvärme, luft-luftvärmepump

Distrubution - Rör

Förbrukare - Golvvärme, Radiatorer, konvektioner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Ge några exempel på styr komponenter på produktion, distrubution och förbrukare för ett värmesystem

A

Produktion – FO = FrekvensOmformare VMM

Distrubution – Styrventil, pump

Förbrukare - Shunt, rumsgivare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Nämn 3 exempel på varför vi kyler?

A
  • Komfort (människan vill ha ca: 21C)
  • Livsmedelsbevaring
  • Serverhallar (datautrustning)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Förklara hur en värmepump/kylmaskin fungerar?

A

Med hjälp av värmepump/kylmaskin kan vi flytta energi från en plats med lägre temperatur till en plats med högre temperatur. (detta är egentligen emot naturens lagar)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad menas med fasomvandling?

A

När ett ämne byter fas överförs massor av energi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vilka olika faser finns?

A

FAST – FLYTANDE – GAS

FAST – FLYTANDE = Smältning eller stelning (frysning). Krävs mycket energi

FLYTANDE – GAS = Kokning(förångning) eller kondensering. Krävs Super mycket energi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Förklara kretsloppet I en värmepump

A
  • I förångaren kokar mediet och tar upp värmen
  • I kompressorn används el för att öka trycket
  • I kondensorn kondenserar mediet och avger värme
  • I expansionsventilen sjunker tyrcket och temeperaturen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är direktverkande kyla (DX-kyla)

A

Enkelt sagt betyder det att förångaren sitter inne I rummet som ska kylas.

Används på luft-luftvärmepumpar samt fläckstluftkylare I frys och kylrum.

17
Q

Vad är ett system?

A

Kan vara allt ifrån ett installationssystem för värme/kyla till ett ekonomisystem för företag eller en grupp personer I en orginisation

18
Q

Vad är system I system?

A

Inom större system kan flera mindre system ingå.

19
Q

. Vad är ett klimatsystem?

A

Olika systm som påverkar klimatet I en fastighet t.ex värme, kyla, vent, styr, el. Och de designas för att uppfylla de krav som ställs

20
Q

. Vad bör ett flödesschema/flödesbild visa? Och vad bör man tänka på?

A

De ska visa de ingående komponenterna, deras funktion och deras relationer.

Tänka på : beskrivas väl så att montörer, driftpersonal m.m förstår dem

21
Q

Vad är skillnaden mellan en ritning och ett flödesbild/Schema?

A

Ritning – exakta mått, dimensioner, mängder, flöden m.m

Flödesbild/schema - ett typ av diagram som beskriver en process eller en arbetsmetod

22
Q

Vad betyder det om man har en “korsning” I ett schema?

A

Menas att det finns en relation

23
Q

I vilka komponenter ändras flödet?

A

Flödet ändras bara I T-kors I regel.

24
Q

Vad menas med driftfall?

A

Olika situationer som ett system eller anläggning kan utsättas för

25
Q

Vad påverkar driftfallet?

A

De flesta system har inte samma drift hela tiden. Systemet beter sig olika beroende på t.ex.

  • tid på dygnet
  • hur många som använder sig av systemet
  • årstid
  • nödsitustioner (brand, utrymmning)
  • strömavbrott
26
Q

Man talar ofta om 4 typer av driftfall, vilka är dessa?

A

Normala systemdriftfall – Onormala systedriftfall

Normala Anläggningsdriftfall - Onormala Anläggningsdriftfall

27
Q

Vad innebär provning av anläggningen?

A

Kontroller och provning av bygget utförs innan brukare får flytta in. Man testar då de viktigaste driftfallen, detta säkerställer att systemet fungerar som det ska. (vid t.ex en nödsiuation)

28
Q

Ändras luftflödet innan eller efter ett spjäll?

A

Oavsett hur öppet ett spjäll är så kommer de ha samma flöde innan och efter. MEN om spjällets läge ändras så ändras flödet både innan och efter sig detta pga, att I strömningstekninska beräkningar så antar vi att spjället är I ett fast läge. Ändras läget behöver vi göra nya uträkningar för hela systemet.

29
Q

Avbildar man t-kors och böjar I Scheman?

A

Nej, endast t-kors. Eftersom att flödet endast ändras där

30
Q

Varför är vi intresserade av eventuella flödesförändringar?

A

Eftersom att strömningshastigheten ändras. Hastigheten ligger till grund för alla beräkningar vi gör på ledningar. T.ex. R-värde, Ljud, Dimension, Tryckfall

31
Q

Vad är flöde?

A

Flöde är en volym eller en massa som passerar en viss punkt per tidsenhet

32
Q

Flöde av luft och vatten mäts oftast i vadå? Och vad är SI-enheterna?

A

Volymflöde = m3/s

SI-enheten för volym är (m3)

Si- enheten för tid är s)

33
Q

Flöde av luft och vatten kan också mätas I massflöde. Vad är SI-enheterna för detta?

A

Massflöde = kg/s

SI-enheten för massa är (kg)

SI-enheten för tid är (s)

34
Q

Vad kallas flöde av energi? Och vad är SI-enheten?

A

Effekt = J/s kan skrivas om till W

35
Q

Hur gör vi våra scheman så tydliga som möjligt?

A

Sträckade linjer, med punkter på t-korsningarna.

36
Q

I vilket av följande 4 faser tar kopnsulten fram sitt flödesschema? Krav, funktion, System, pris

A

Schemat tas fram I “System” fasen. Schemat dyker alltså upp tidigt I byggprocessen och används som underlag för kostnadsberäkningar och anbud.

37
Q

Nämn 4 saker som skall ingå I ett flödesschema (för ett driftkort)

A
  • Systemuppbyggnad (ingående delsystem, systemnamn)
  • Säkerhetsfunktioner ( brandspjäll, SÄV m.m)
  • Namn på huvudkomponenter, mätpunkter, shuntar m.m (avges med förkottningar som förklaras I slipsen)
  • Systemgränser, anslutningar till andra system
38
Q

Vad är viktigt när det gäller Schemadesign?

A
  • Håll det enkelt och tydligt, håll dig gärna till “de onsynliga rutnätet” gällande distanser och linjer
  • Skissa upp fort, och korrugera till de bättre.
  • Gör Texten sist!
39
Q

Vilka vanliga fel förekommer när vi ritar scheman? Ge 3 exempel

A
  • Onödiga böjar
  • Ritar kanaler genom rum (detta blir fel och representerar istället “överluft”
  • fel ordning på t-stycken