Instudering Flashcards

1
Q

Vad är två grundorsaker till att göra epidemiologiska studier?

A

Att ta reda på:
1) sjukdomsförekomst i en population
2) orsakssamband (kausala samband)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Ge två exempel på sjukdomsförekomst

A

Frekvens (antal) och mönster (vem, när, var)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad skattar kausala samband mellan?

A

Mellan exponering och utfall. Tidsaspekten är kritisk - exponeringen måste ha skett INNAN utfallet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad innebär positiv exponering?

A

den ökar förekomst/utfall - exempelvis att exponeringen av Coronavirus ökar risken att insjukna i Covid-19

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad innebär negativ exponering?

A

den “skyddar”, dvs minskar förekomst/utfall - exempelvis vaccin som minskar risken att bli sjuk

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Ge exempel på utfall

A

sjukdom, död, friskförklaring etc.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vilka tre determinanter ingår i den epidemiologiska triangeln?

A

Agens, Miljö, Värd

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad är agens?

A

Agens kan exempelvis vara:
- Levande (virus, bakterier)
- Icke-levande (stress, trauma, fysiska såsom strålning etc)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad är miljö?

A

Miljö kan exempelvis vara:
skötsel, inhysning, geografisk struktur, klimat, djurhållning etc

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad är värd?

A

Värd kan exempelvis vara:
ras, ålder, kön, hälsa etc.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad innebär prevalens?

A

Hur stor andel av en population som är sjuka vid en viss tidpunkt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad beror prevalens på?

A

Inflödet av nya fall (incidens), hur många som dör, hur många som flyttar ut, hur många som tillfrisknar samt hur länge sjukdomen varar (durationen)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vilken typ av studie studerar prevalens?

A

cross-sectional studies

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad innebär incidens?

A

Hur många nya individer insjuknar under en viss period i en population. Alltså hur många som går från frisk till sjuk under en definierad tidsperiod. Det är en skillnad i status.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vilka två mått kan incidens anges i?

A

Incidensrat (antal fall per personår at risk) eller
Incidensproportion (kumulativ incidens)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad innebär kumulativ incidens?

A

Det är när bara incidens anges.

Man anger antal nya sjukdomsfall under en viss period/antal individer vid periodens början.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad innebär incidensrat?

A

Incidensrat anges i antal fall per “personår at risk”. Man beskriver hastigheten på övergången frisk till sjuk, kan man säga.

Antalet som insjuknar under en viss period/den TID som individerna tillsammans löper risk att insjukna (den sk “persontiden” eller “djurtiden”)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Hur får man fram “persontiden”?

A

Genom att ta populationens (Population at risk) storlek x observationstidens längd

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vilken typ av studie studerar incidens?

A

Kohortstudier

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad är spindelvävsmodellen?

A

En modell för att förklara kausala samband. Kallas också ibland för nätmodell eller kausalt diagram. Den fungerar genom att plocka isär och förtydliga determinanter som tillsammans, eller var för sig, direkt (eller via annan determinant) kan påverka och/eller orsaka ett utfall.

Exempel: riskfaktorer för försämrad fertilitet hos kor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad är en tillräcklig orsak?

A

En kombination av determinanter som är tillräckliga för att orsaka sjukdom, en “hel paj”.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad är en bidragande orsak?

A

En pajbit av den fullständiga pajen. Detta kan innebära närvaro av orsakande faktor men även frånvaro av skyddande faktor.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vad är en nödvändig orsak?

A

En pajbit som är nödvändig för att sjukdomen ska uppstå, utan den uppstår sjukdomen inte. Man måste dock inte bli sjuk för att en nödvändig orsak finns med i pajen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Ge ett exempel på prevention av sjukdom

A

Det bästa exemplet för prevention är att undanröja en nödvändig orsak, eller en bidragande orsak om den är möjlig att påverka, för att på det viset förhindra att sjukdom uppstår.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vad gör beskrivande studier?

A

Beskriver och kategoriserar data

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Ge exempel på beskrivande studier

A

Fallstudier, fallserier, surveys

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Har beskrivande studier hög eller låg styrka orsakssamband?

A

Låg, nedersta tre stegen på evidenspyramiden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Vad gör förklarande studier?

A

Vill undersöka förekomst av kausala samband mellan determinanter och utfall

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Ge exempel på förklarande studier

A

Experimentella studier
Observationsstudier (tvärsnitt/cross-sectional, fall-kontroll samt retrospektiva/prospektiva kohortstudier)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Vad innebär en experimentell studie?

A

Detta är studien med högst evidens då graden av kontroll är hög och möjligheten att justera för confounders är hög. I experimentella studier gör studieledaren aktiva handlingar för att påverka exponering och/eller utfall - man testar exempelvis behandlingen av en sjukdom.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Vad innebär observationsstudier?

A

Observationsstudier observerar, mäter, samlar data men ingriper INTE. Studieledaren gör inga aktiva handlingar för att påverka utfall.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Beskriv tvärsnittstudier

A

En typ av observationsstudie.
Man tittar på både exponering och utfall samtidigt vid en definierad tidpunkt, dvs undersöker prevalens.

Nackdel: kan inte bedömar kausala samband
Fördel: billiga och enkla att genomföra

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Beskriv fall-kontrollstudier

A

En typ av observationsstudie. Man väljer ut fall man vill undersöka, ofta individer som utgör ovanliga sjukdomsfall. Sedan väljs en kontrollgrupp ut som inte har sjukdomen.

Nackdel: Svårt att välja ut kontroll. De ska inte ha sjukdomen men måste ha haft samma exponering . Man kan inte heller bedöma sjukdomsförekomst med fall-kontrollstudier.
Fördel: Kan undersöka många olika determinanter. Passar för ovanliga sjukdomar. Har högre evidens än tvärsnittsstudier.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Vad är oddsrat?

A

Med oddsrat skattar vi relativ risk - hur starkt är sambandet mellan exponering och utfall. Vi jämför då oddsen för att bli sjuk mellan de exponerade och de oexponerade.

OR=ODDSexp/ODDSoexp

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Vad är en kohortstudie?

A

Man börjar med sjukdomsfria individer och tittar sedan på vilka som utvecklar sjukdom, eller annat, hos exponerade och oexponerade individer över tid.

Nackdel: Dyrt, tidskrävande, lång uppföljningstid, individer kan falla bort
Fördelar: Starkast orsakssamband av observationsstudierna, kan titta på tidsmässiga samband flera fall kan studeras

36
Q

Sant eller falskt: Retrospektiv kohort har högre incident är prospektiv kohort

A

Falskt, prospektiv kohort (framåt i tiden) har högre incidens.

37
Q

Vad är den relativa risken?

A

Hur mycket större sannolikheten är för utfall bland de exponerade jämfört med de oexponerade: hur starkt är sambandet mellan exponering och utfall

38
Q

Vad är INCIDENSexp?

A

Antal sjuka exponerade/totala antalet exponerade

39
Q

Vad är INCIDENSoexp?

A

Antal sjuka oexponerade/totala antalet oexponerade

40
Q

Hur räknar du ut RR (relativ risk)?

A

INCIDENSexp/INCIDENSoexp

41
Q

Vad innebär incidenstal?

A

att en har tagit hänsyn till incidensen per antal personår (eller kattår etc), dvs den tid som individerna löper risk att insjukna under studien.

antal individet at risk i studien x studietidens längd

42
Q

Hur räknar man ut styrkan på orsakssamband?

A

Räknas ut via OR (Oddsrat) för fall-kontrollstudier och tvärsnittsstudier samt med RR (relativ risk) för kohortstudier.

43
Q

Vad innebär det om RR=1 ?

A

Ingen skillnad i risk att bli sjuk mellan de exponerade och de oexponerade. Inget samband mellan exponering och utfall.

44
Q

Vad innebär det om RR=<1 ?

A

Då är det mindre risk att bli sjuk som exponerad. Dvs, det är en skyddande exponering.

45
Q

Vad innebär det om RR=>1 ?

A

Då är det högre risk att bli sjuk som exponerad.

46
Q

Sant eller falskt: ju högre RR desto starkare samband mellan exponering och utfall

A

Sant.

47
Q

Vad är en studiers representativitet?

A

Hur väl stickprovet representerar målpopulationen

48
Q

Ge ett exempel på en målpopulation

A

Hundar med kennelhosta

49
Q

Vad är inklusionskriterier?

A

Kriterier som ska uppfyllas för att individen ska ingå i studien

50
Q

Ge ett exempel på ett inklusionskriterie

A

Hunden ska ha haft diabetes i minst 6 månader

51
Q

Vad är exklusionskriterier?

A

Kriterier som, om de uppfylls, innebär att individen utesluts ur stuiden

52
Q

Ge ett exempel på ett exklusionskriterie

A

Om inklusionskriteriet är att katten måste haft diagnostiserad diabetes i minst 6 månader kan ett exklusionskriterie vara att katten endast haft diabetes i fyra månader

53
Q

Vad är inferentiell statistik?

A

Det är ett område inom ämnet statistik där man med hjälp av stickprov försöker uppskatta olika värden/dra olika slutsatser om en population

54
Q

Ge tre exempel på slumpmässiga urval

A
  1. obundet slumpmässigt urval
  2. systematiskt slumpmässigt urval
  3. stratifierat urval
55
Q

Vad innebär obundet slumpmässigt urval?

A

Det innebär att alla individer har samma chans att bli utvalda för en undersökning

56
Q

Vad innebär systematiskt slumpmässigt urval?

A

Det innebär att man använder ett system för det slumpmässiga urvalet, exempelvis:

Vi drar ett slumpmässigt tal för den första personen som deltar, exempelvis låter vi en dator avgöra att vi börjar med patient nr 4 den dagen. Sedan bestämmer vi att var 10:e patient ska få delta, alltså patient 14, 24, 34 etc.

57
Q

Vad innebär stratifierat urval?

A

Det innebär att man delar upp populationen exempelvis efter kön, ålder etc. Sedan dras ett slumpmässigt urval ut den stratifierade gruppen.

58
Q

Ge exempel på anledningar att INTE göra ett slumpmässigt urval

A

a) det finns inte möjlighet att ge alla samma chans att bli valda
b) vi vill studera vissa specifika individer

59
Q

Vad är extern validitet?

A

Generaliserbarhet. Utifrån tolkningen av en studies resultat - hur mycket av detta är möjligt att applicera på andra populationer/individer än studiens målpopulation?

60
Q

Ge ett exempel på någonting som påverkar en studies precision

A

små studier med lågt antal mätvärden och få ingående individer i testet ger lägre precision. Ju större antal prov vi tar, ju närmre kommer vi att komma populationens sanna värde.

61
Q

Vad beskriver konfidensintervallet?

A

Hur stort det slumpmässiga felet är, dvs hur mycket medelvärdet avviker från det sanna medelvärdet. KI 95% innebär att det är 95% sannolikhet att det sanna värdet ligger inom intervallet

62
Q

Sant eller falskt: KI 95% ger ett smalare KI än KI 99%

A

Sant

63
Q

Sant eller falsk: Högt konfidensintervall innebär en hög precision

A

Falsk. Ett högt konfidensintervall innebär att datan är mycket spridd och därför att precisionen är låg.

64
Q

Vad är selektionsfel?

A

Är ett typ av systematiskt fel/bias där alla tänkbara individer i en population inte finns med i ett register som används för att välja ut stickprov.

65
Q

Ge exempel på selektionsfel

A

Bortfall under studien och att alla deltagare inte vill svara en utskickad enkät

66
Q

Hur kan man undvika selektionsbias?

A

a) se till att studiepopulationen är representativ
b) sträva efter slumpmässiga urval
c) minimera bortfall
d) sträva efter hög svarsfrekvens från utvalda deltagare

67
Q

Vad är observationsbias/Informationsbias?

A

Ett typ av systematiskt fel/bias som innebär att det exempelvis är fel på mätutrustningen, utformningen på enkätfrågor, osäkerhet i diagnostiska tester etc.

68
Q

Ge exempel på informationsbias i en kohort stuide

A

Att information om sjukdomen inte fås på samma sätt för de exponerade jämför med de oexponerade

69
Q

Ge exempel på informationsbias i en fall-kontrollstudie

A

information om exponering hämtas på olika sätt bland fallen och kontrollerna

70
Q

Vad är diagnos i ett statistiskt sammanhang?

A

en sammanvägning av helhetsbilden och nästan alltid en sannolikhetsbedömning

71
Q

Vad är diagnostiska tester?

A

verktyg/hjälpmedel att ställa diagnos, dvs dra slutsats

72
Q

Ge exempel på diagnostiska tester

A

Blodprov, träckprov, patologisk analys

73
Q

Vad innebär det att dra en diagnostisk slutsats?

A

Att ställa diagnos utifrån vilken som bedöms mest sannolik

74
Q

Vad menar man med ett tests sensitivitet?

A

hur stor andel av de patienter som är sjuka som ett test fångar upp som testpositiva, dvs sannolikhet att testet korrekt identifierar individer som är sjuka

75
Q

Vad menar man med ett tests specificitet?

A

hur stor andel av de patienter som är friska som ett test fångar upp som testnegativa, dvs sannolikheten att testet korrekt identifierar individer som är friska

76
Q

Vad står PVPT för?

A

Prediktivt värde för ett positivt test. sannolikheten att de som testar positivt är sjuka.

77
Q

Vad står PVNT för?

A

Prediktivt värde för ett negativt test. sannolikheten att de som testar negativt är friska.

78
Q

Hur räknar du ut sensitivitet?

A

sant positiva/(sant positiva+falskt negativa)

79
Q

Hur räknar du ut specificitet?

A

sant negativa/(falskt positiva+sant negativa)

80
Q

Hur räknar du ut PVPT?

A

sant positiva/(sant positiva+falskt positiva)

81
Q

Hur räknar du ut PVNT?

A

sant negativa/(sant negativa+falskt negativa)

82
Q

Ge exempel på olika typer av observationsbias

A

a) recall-bias - intevjuade personer minns saker bättre efter att en sjukdomsepisod har genomgåtts
b) “vara-till-lagsbias” - personer överskattar sånt som ses som positivt i enkätsvar och kan exempelvis svara att de motionerar mer än de gör.
c) intervjuar-bias - om intervjuaren vet om hypotesen kan hen omedvetet vinkla frågor och skapa ett slags “vara till lags-bias”

83
Q

Hur kan man minimera observationsbias?

A

a) använd korrekta och relevanta mätmetoder
b) säkra tester
c) objektiva mätmetoder när möjligt
d) undvik att de som samlar data om exponering vet om utfallet och vice versa

84
Q

Vad innebär confoundingbias?

A

När utfallet ser ut att bero på exponeringen men egentligen beror på en annan faktor. Exempel: dödligheten i ett land under en period var 7 % i Sverige och 3 % i Etiopien. Men det är inte landet som är den exponerande riskfaktorn, utan det faktum att befolkningen i Sverige under den perioden hade mycket högre ÅLDER, vilket var den egentliga orsaken till högre dödligheten. Kan ge både negativt samband och positivt samband som är fel.

85
Q

Hur kan man undvika confoundingbias?

A

Kan undvikas i studieplaneringen via:

a) randomisering av vilka deltagare som tilldelas olika exponeringar respektive ingen exponering
b) Matcha individer efter ålder, kön, ras etc.

Det kan även kontrolleras i databearbetningen genom att dela upp data i strata efter ålder, kön, ras eller andra variabler.