inlärningsteori Flashcards
inlärning
process där beteendet förändras efter erfarenheter.
anledningar till vår beteende
ärvda reflexer men även inlärning, vi lär oss att bete oss så, och kan drf lära om.
adaptiv
beteende som hjälper oss att hantera och anpassa oss till vår omgivning på ett positivt sätt. Det är beteenden som främjar överlevnad, anpassning och välfärd. Till exempel kan inlärning av att undvika farliga situationer eller att hantera stress vara adaptiva beteenden.
maladaptiv
beteende som inte är gynnsamt eller fördelaktigt för oss. Det är beteenden som kan vara skadliga för vår fysiska eller psykiska hälsa eller störa våra relationer och funktion i samhället. Exempel på maladaptivt beteende kan vara fobier, beroendeframkallande beteenden eller problematiskt beteende som hindrar vår förmåga att fungera effektivt.
vad är beteenden
observerbar, mätbar verbal, icke-verbal, eller aktivitet hos en varelse.
begrepp för beteende
responser
begrepp för inlärning
betingning
begränsningar i inlärning
- Går ej att få inlärning ogjord, kan återaktiveras.
- intermittent, att beteenden är oregelbundna och man inte alltid går i vinst. Vi får inte alltid ut ngt av beteenden, ibland är det vinst men inte alltid.
- Vissa beteenden styrs av regler
- Färdighetsbrister, att individen saknar förutsättningar för att lära sig ett beteende.
5 typer av inlärning
habituering
sensitisering
klassisk/respondent inlärning
operant inlärning
observations/modellinlärning
habituering
en form av inlärning där en organism minskar sin respons på en upprepad eller irrelevant stimuli. Detta sker när en organism vänjer sig vid en stimuli och slutar reagera på den på samma sätt som tidigare. Ett exempel kan vara att du vid första gången du hör en hög ljudvolym reagerar med överraskning, men efter upprepad exponering mot samma höga ljudvolym vänjer du dig och reagerar mindre starkt eller inte alls.
sensitisering
motsatsen till habituering. Det är när en organism ökar sin respons på en stimuli efter upprepad exponering, vanligtvis en obehaglig eller intensiv stimulus. Till exempel kan en person som är överkänslig mot ljud uppleva en ökad reaktion och bli mer distraherad av höga ljud efter att ha utsatts för en intensiv ljudupplevelse.
klassisk/respondent inlärning
en typ av inlärning där ett neutralt stimulus kopplas samman med ett betingat stimulus för att utlösa en respons. Ett välkänt exempel är Pavlovs experiment med hundar, där han kopplade samman en klocka (neutralt stimulus) med utfodring av hundar (betingat stimulus), vilket ledde till att hundarna började salivera när de hörde klockan ringa.
operant inlärning
en form av inlärning där beteendet påverkar miljön och får konsekvenser, antingen i form av belöningar eller straff. Organismen lär sig genom att utforska konsekvenserna av sina egna handlingar. Ett klassiskt exempel är Skinners experiment med råttor som lärde sig trycka på en spak för att få matbelöning eller undvika elektrisk stöt.
observation/modellinlärning
vad avgör för vilken inlärning vi utgår ifrån, habituering eller sensitisering?
Teori: ett stimulus hotvärde är avgörande.
* Dvs mer hotande stimuli tenderar vi att sensitiera till, medan motsatsen gäller för ofarliga stimuli.
* Neurobiologiska skillnader och miljö spelar sannolikt också en roll.
gubbar för klassisk betingning
Ivan pavlov, John Watson
generalisering
att rädslan sprider sig över tid, att rädslan går från ett objekt till andra liknande objekter. En spindelfobi kan ökas till andra insekter
diskriminering
Processen där man lär sig att utskilja och begränsa generaliseringen genom att utsätta sig för det man är rädd för ngt.
innebär att en individ kan särskilja mellan olika stimuli och svara olika på dem. Det betyder att individen kan skilja mellan det betingade stimuluset och andra liknande stimuli.
respondent utsläckning
är processen där en betingad respons minskar eller försvinner när det betingade stimuluset presenteras upprepade gånger utan det obetingade stimuluset. Detta kan ske om den betingade responsen inte längre följs av det obetingade stimuluset.
placeboeffekten
är när en förbättring eller lindring av symptom upplevs efter att ha fått en behandling eller substans som saknar specifika terapeutiska egenskaper. Det kan bero på förväntningar eller tro om behandlingen, snarare än den faktiska biologiska effekten av behandlingen.
Klassisk betingning
Klassisk betingning visar hur tidigare neutrala stimuli kan bli betingade och utlösa respons genom association med naturliga reflexer eller reaktioner.
Processen börjar med att det obetingade stimuluset (som orsakar den automatiska responsen) presenteras tillsammans med det villkorade stimuluset (som inte orsakar någon respons). Efter upprepad exponering börjar det villkorade stimuluset att utlösa responsen på egen hand, även utan det obetingade stimuluset närvarande.
situation (antecedent)
Detta steg innebär den specifika situationen eller händelsen som fungerar som en antecedent och kan utlösa ett visst beteende. Till exempel kan en person se en reklam för en produkt och det kan fungera som en antecedent för att personen ska köpa produkten.
operant generalisering
innebär att beteendet förekommer inte bara i den specifika inlärda situationen utan också i liknande situationer. Det betyder att individen generaliserar beteendet till andra liknande stimuli eller situationer.
funktionell analys
är en metod inom beteendeanalys som används för att analysera och förstå beteenden. Genom att undersöka antecedenter (händelser som utlöser beteendet), beteendet i sig och konsekvenserna av beteendet kan man identifiera den funktion eller det syfte som beteendet har i en given situation.
operant betingning, 3 led
situation, beteende, konsekvens
negativ förstärkning
ett beteende ökar genom att något obehagligt tas bort.
positiv förstärkning
Detta innebär att något tillförs eller presenteras efter beteendet för att öka sannolikheten för att beteendet upprepas. Till exempel, om en person får beröm efter att ha gjort ett bra arbete, kan berömmet fungera som positiv förstärkning för att personen ska fortsätta utföra samma beteende i framtiden.
negativ förstärkning
Detta innebär att något obehagligt eller oönskat tas bort eller undviks efter beteendet för att öka sannolikheten för att beteendet upprepas. Till exempel, om en person har huvudvärk och tar en värktablett för att bli av med huvudvärken, kan lindringen av smärtan fungera som negativ förstärkning för att personen ska fortsätta att ta värktabletter vid framtida huvudvärk.
intermittent förstärkning
förstärkning sker inte varje gång
försvagning
minskar ett beteende, bestraffning
positiv försvagning
är när något obehagligt eller oönskat tillförs eller presenteras efter ett beteende för att minska sannolikheten för att beteendet upprepas. Till exempel, om en individ får en reprimand eller en straff efter att ha utfört ett oönskat beteende, kan det fungera som positiv försvagning.
negativ försvagning
innebär att något önskvärt eller positivt tas bort eller minskas efter ett beteende för att minska sannolikheten för att beteendet upprepas. Till exempel, om en individ får sina privilegier begränsade eller förlorar något positivt som tidigare var tillgängligt på grund av ett oönskat beteende, kan det fungera som negativ försvagning.
nackdelar med försvagning
Det finns några potentiella nackdelar med att använda försvagning som en strategi för att ändra beteende. Det kan vara svårt att vara konsekvent i tillämpningen av försvagning, och det kan ta tid och engagemang för att se effekterna. Dessutom kan försvagning ibland leda till frustration eller motstånd från individen och kan även generera biverkningar eller oönskade konsekvenser.
operant utsläckning
är processen där ett tidigare förstärkt beteende minskar eller försvinner när det inte längre resulterar i förstärkning. Om beteendet inte längre belönas eller förstärks kan det gradvis minska i frekvens eller upphöra helt.
utsläckningskrav, extinction burst
Utsläckningskrav hänvisar till det faktum att när en förstärkt respons uteblir, kan det uppstå en ökning i frekvens, intensitet eller variation av det beteende som tidigare har förstärkts. Detta kallas extinction burst och är en initial reaktion när beteendet inte längre resulterar i förstärkning.
shaping
en metod inom inlärningsteorin och psykologin som används för att forma och förstärka beteende stegvis genom att belöna närmande till önskat beteende. Det innebär att man belönar och förstärker gradvisa förändringar i beteendet tills det når den slutliga önskade formen.
Processen med shaping involverar att bryta ner det önskade beteendet i mindre, hanterbara delar eller steg. Förstärkning och belöning ges när individen närmar sig varje steg i rätt riktning. Genom att successivt höja kraven kan man forma och etablera komplexa beteenden som annars kan vara svåra att uppnå direkt.
tvåfaktoranalys
Teorin består av två faktorer: klassisk betingning och operant betingning.
Enligt tvåfaktorteorin är utvecklingen av fobier och rädslor en tvåstegsprocess. Först sker en inlärning genom klassisk betingning, där en neutral stimulus (till exempel en spindel) kopplas samman med en obehaglig eller skrämmande händelse (till exempel att bli biten av en spindel) och därmed blir en betingad stimulus som kan utlösa rädsla eller fobisk respons.
Efter den klassiska betingningen spelar operant betingning en roll i upprätthållandet av rädslan. Operant betingning innebär att beteenden påverkas av dess konsekvenser. Om en person undviker den rädsloutlösande stimulusen, minskar rädslan tillfälligt, vilket fungerar som en negativ förstärkning. Detta uppmuntrar till fortsatt undvikande beteende och förstärker rädslan över tid.
beteendet
den viljestyrda handlingen som utförs av individen för att uppnå något önskat resultat. Det kan vara att trycka på en knapp, skriva en text eller prata med någon. Det är det observerbara beteendet som är i fokus för operant betingning.
konsekvensen
är det som sker precis efter beteendet och kan påverka sannolikheten för att beteendet upprepas i framtiden. Konsekvenserna kan delas in i fyra kategorier:
positiv förstärkning
negativ förstärkning
positiv bestraffning
negativ bestraffning
observation
en form av inlärning som sker genom att observera och härma andras beteenden. Detta kan inkludera att lära sig färdigheter, språk, normer och sociala beteenden genom att observera och imitera andra människor. Till exempel kan ett barn lära sig att använda bestick genom att titta på och härma sina föräldrars användning av dem.
ivan pavlov
en rysk fysiolog och forskare som är mest känd för sina experiment med betingning och klassisk inlärning. Pavlovs experiment utfördes ursprungligen på hundar och visade hur neutrala stimuli (som en klocka) kunde kopplas samman med en betingad stimulus (mat) för att skapa en betingad reflexrespons (salivering). Han observerade att hundarna började salivera när de hörde ljudet av klockan, även om maten inte var närvarande. Detta fenomen kallas för betingad reflex och Pavlovs arbete bidrog till förståelsen av hur stimuli kan associeras med respons och inlärning av betingade beteenden.
John B watson
en amerikansk psykolog och beteendeforskare som byggde vidare på Pavlovs arbete inom betingning och klassisk inlärning. Watson var en av grundarna av behaviorismen, en psykologisk riktning som betonade beteendet som det primära objektet för studier och menade att inre mentala processer var mindre relevanta. Watson utförde ett experiment som kallas “Lilla Albert” där han visade att rädsla för en specifik stimulus (en vit råtta) kunde betingas genom att koppla samman den med en obehaglig ljudstimulus (högt ljud). Detta experiment visade att betingning och klassisk inlärning inte bara kunde appliceras på fysiologiska reflexer, utan även på emotionella responser.
anledningar till vårt beteende
Ärvda reflexer: Det finns vissa beteenden som är medfödda och genetiskt programmerade i oss. Dessa är ofta reflexer, som exempelvis sugreflexen hos spädbarn eller blinkreflexen när något snabbt närmar sig våra ögon.
Inlärning: Vi kan också lära oss att bete oss på vissa sätt genom erfarenheter och inlärning. Det kan vara genom att observera och imitera andra, genom att få belöningar eller bestraffningar för vårt beteende, eller genom att dra slutsatser och generalisera från tidigare upplevelser.
beteendeset
refererar till det faktum att beteende ofta består av flera delar eller komponenter som samverkar för att producera en viss respons. Till exempel, när du vinkar med armen, är det en sammansättning av nervsignaler från hjärnan som instruerar musklerna i armen att utföra rörelsen.
betingning
annat begrepp för inlärning. Det refererar till processen där en koppling eller association skapas mellan stimuli och responser. Klassisk betingning och operant betingning är två typer av betingning som beskriver olika sätt på vilka inlärning kan uppstå.
Ett betingat stimuli
Ett betingat stimuli är ett tidigare neutralt stimuli som genom betingning har kommit att framkalla en respons. Detta sker genom att det betingade stimuli associeras med ett obetingat stimuli.
neutral stimuli
är ett stimuli som i sig självt inte framkallar en specifik respons. Det blir dock betingat och förknippat med ett obetingat stimuli för att utlösa en betingad respons.
obetingat stimuli
är ett stimuli som naturligt framkallar en respons utan tidigare inlärning eller betingning. Till exempel kan ljudet av en dörrklocka vara ett obetingat stimuli som framkallar en reflexmässig respons som att hunden börjar salivera.
parallel betingning
innebär att två eller flera stimuli betingas samtidigt till att utlösa en betingad respons. Till exempel kan ljudet av en dörrklocka och synen av en matbehållare kombineras för att betinga salivering hos en hund.
antecedenter
är händelser, stimuli eller situationer som föregår eller utlöser ett specifikt beteende. De kan vara viktiga för att förstå varför ett beteende uppstår eller återkommer.
diskriminiativa stimuli
är specifika stimuli eller situationer som signalerar för en individ att ett visst beteende kan leda till specifika konsekvenser eller förstärkning. När dessa stimuli närvarar är sannolikheten högre att individen utför det associerade beteendet.
intemittent
betyder att något inträffar oregelbundet eller med avbrott. Inom inlärning och förstärkning refererar intermittent förstärkning eller försvagning till att förstärkning eller försvagning ges på ett oregelbundet schema, inte efter varje beteende.
Effekter av intermittent förstärkning/försvagning:
Intermittent förstärkning/försvagning kan leda till att beteenden blir mer motståndskraftiga och bestående. Det kan vara svårare att utplåna eller förändra ett beteende som tidigare har förstärkts eller försvagats intermittently jämfört med kontinuerligt.
primära förstärkare eller försvagare
är grundläggande biologiska behov eller reaktioner som har en naturlig inverkan på beteende. Till exempel, mat, vatten, sexuell tillfredsställelse eller smärta är exempel på primära förstärkare eller försvagare.
sekundära förstärkare eller försvagare
är stimuli eller händelser som inte har en naturlig inverkan på beteende, men som har förvärvats genom betingning och kopplats till primära förstärkare eller försvagare. Exempel på sekundära förstärkare kan vara pengar, beröm eller symboliska belöningar.
