Ininstuderingsfrågor Flashcards
fUtveckla vad skillnaden mellan historia i texten och textens historia
Historia i texten= beskriver historisk händelse, narrativ
Textens historia= textens historiska uppkomst, författarskap och redigering
Beskriv skillnaden mellan diakrona och synkrona studier av bibeltexter
Diakrona = Studier av bibeln från ett kronologiskt perspektiv
Synkrona= Studier av specifika händelser
Vad går historisk-kritiska exegetiska metoder ut på? Nämn några kännetecken och fröklara dem:
Textkritik, källkritik (wellhaus), formkritik traditionskritik, kanon-histoia
Textkritik= Urtexten, gå tillbaka till textkällan
Källkritik= källorna till texten (JEDP)
Formkritik= “Gunkel”, analyseras för att identifiera textens ursprungliga funktion, generer/former: berättelse, poesi, profetior, lagar osv
Trditionskritik= Vilka traditioner som finns i texten. Muntlig tradering (lägger till/överdrivet) vad är ursprunget egentligen?
Redaktionskritik= Vem som har skrivit och vad intentionen var? Efterredigerad och syftet till det. analyserar textens olika redaktörer för identifiering av teologiska eller ideologiska tendenser. Historia i texten & textens historia
Kanonhistoria= Varför det blir just den ordningen
Vad kännetecknar post-modern exegetik (till skillnad från tidigare strävanden inom exegetiken)?
Plötsligt gäller fokus på den individuella människans intresse i studier av bibeln. Vi kan inte säga något objektivt i studiet av bibeln. Famenist/befrielseteologi
Beskrivs fyrkällshypotesen överskådligt
Vad besvarar hypotesen? När texten är skriven, vilka är de olika författarna, gudsbild, kännetecken.
Karakteristiska drag för respektive källor:
J-källan (jahvisten)= Antropomorf Gudsbild (ganska polyteistisk), 900-tal, kulten är inte central - förutsätter att man vet om den, muntlig källa, sagolik, jhave, sydisrael.
E-källan (Elohim)= Ursprungi Nordisrael, använder Elohim som gudsord, den som är patriark-källan, 800-tal, Skuld-ickeskuld
Deuteronomistkällan= 600-tal, kult-centrerad, Kanske resultat av Josias reform, predikad lag som gäller israeliter dra förväntas förståelse, didaktisk uppbyggd, förbund, manipulerar historien för att motivera Josias reform (man skulle alltid förljt lagen och praktisera kulten), finns i jos-dom-1,2sam-1,2kung.
P-källan= 500-300-tal, Ganska torr, Skriver inte bara frö judisk läsarskara, skriver för diaspora-judarna, mer på kulten än deuteronomisten, finns inte i justa- kungabok + krönikebok
vid vilken tid brukar man säga att prntatueken sammanställdes till den form den har idag? vad baserar man detta på?+ lite om innehåll&syfte
Babylonska exilen 500-talet, berättar exilen men inte slutet, sociopolitik (laglydig), teologi (tora är folkets identitetsbas), behövde enhetlig texttradition iom templets fall- boken blir templet. Exilet - behövde manual
Nämn 4 olika fynd/texter collins tar upp som bidragit till ökad förståelse och/eller kunskap om GT:s texter och/eller detas tillkomst.
*Rosettastenen - översätta hieroglyfer (och kilskrift) till antik grekiska
*Döda havsrullarna/Qmrantexterna: texter av hebreiska bibeln. Fanns textfragment som fyller i GT texter. 300fvt-100evt
*Atrahasis-eposet: Förlaga till berätelsen om Noah men kommer mycket tidigare. Kilskrift på akaliska. Från babylonien daterat till ca 1700fvt
Ugaritiska texter (Baal cykeln): Bakrund till GT-berättelser- havskampen. - historisk bakrund för israelitisk relgiion !jesaja och psaltarreferenser.
*Gilgamesheposet(noah) som omtalas i källor daterade till före 2000 f.v.t. talas om flod lite
Redogör för Guds förbund med abraham genom att svara på följande frågor:
1. Var kan vi läsa om guds görbund med abraham? Vilka av fyrkällohypotesens källor finns representreade i dessa texter? Vad skiljer versionerna åt, i synen på förbundets premisser?
- Hur relaterar abrahams förbund med andra förbund i gt? dvs likheter och skillnadet nämner kollins att det finns med andra förbundstexter och traditioner i GT?
- Gen 15+17.
15= Djuroffer, J-källa, inget kav på motprestation
17=Förbundstexten med omskärelsen, abram->abraham, P-Källa - Motiverar varför det är teologist viktigt. - Andra förbund: Inga motkrav men han Noah offrar
Mose och lagen= stentavlor- motprestationen är lagen.
Davidslöftet= Förtröstan
Nya Förbundet= Exilen som Guds straff
När och hur manar Collins att berättelser i Gen 12-50 är skrivna? Vad menar collins att vi kan veta om tiden och händelserna som beskrivs i Gen 12-50?
patriarkberättelserna.
Ledtrådar till datering: “ur i Kaldeen”- benämning opå tiden efter nybabylonska rikets etablerande. I GT syftar “kaldeen” på Babylonien, dra postexilisk redigering.
“Hairu-hypotesen”- folkslag som ligger nära de Josef och Abraham kallas på hebreiska (ursprung till Hebre?). Används i texter fr 2000-1000-tal fot
Narrativets Syfte: Olika legender som förklarar folkslags ursprung, namns ursprung, rituella företeelser osv
j och e-källa men redigerad av deuteronomisten
Vad menar collins vi kan veta om exodusnarrativet, kan berättelsen historiskt beläggas och i så fall hur/i vilka avseenden? (oklart svar)
Generesammanställning: Narrativ (betoning på befrielsen), Lagtexter och Liturgiska texter (pesach).
1-18: Narrativ, från Egypten till Sinai.
19-40: Förbundet och laggivningen vid Sinai.
-Daterat till nuvarande form 500-talet, pga Identitetsskapande litteratur snarare än hist. fakta. Samt 25-31 ger anvisningar för tabernaklet ej refererat bland profeterna, drf sen datering.
-Osannolikt att 600 000 män utvandrat från Egypten utan utombibliskt omnämnande.
- Nämner städerna Pitom och Ramses, möjligt att datera händelserna till 1250fvt.
-Namnet mose av Egyptisk härkomst och samma nattativ finns även i äldre sägner.
Kultisk, Understryka Relation. Historien överdriven (tex slavar)
Vilka två typer av lagar (genre) finns det i GT? Beskriv skillnaden mellan dem. Nämn också två teman som berörs i GTs lagsamlingar
Kausistiska lagar= Betingande, rättmätig, straffutdelning (symboliska?), samhällslagar, “om någon tjäl en oxe… så”
Apoditiska lagar= Koppling till sinaifröbundet, kategoriska och gäller alltid. Dekalogen (10 budord)
är en samling typiska apodiktiska lagar. ”Du
skall inte döda”, ”Du skall inte vittna falskt”
Ämnesområden i GT lagar= Ekonomi, lov & hälsa, sexialitet, rättssystem, kulten
Presentera lagen och sinaiförbundet i GT genom att besvara fröljande frågor:
1. Vilka (två stora) samlingar återfinns lagar? Beskriv kortfattat narrativet inom vilket lagen introduceras och resonera över dess funktion i relation till sinaiförbundet
2.Vilken tid/kontext är lagtexterna lämpade för? Vilka utombibliska förbundstexter har man kunnat jämföra sinaiförbundet medoch vilka möjliga slutsatser kna sådana jämförelser leda till?
3. Var (ange bibelbok och kapitel) återfinns Dekalogen? På vilket sätt urskiljer sig Dekalogen genremässigt jämfört med Förbundsboken?
1.
Exod 20-num 9= (vid Sinai) Gud har räddat israeliterna, pga detta följer lagar, spirituell orsak.
Deuter. 5-26= För när de kommer till Israel, samhällslagar
funk i relation till sinaiförbundet= Narrativ - Mose tid,
Syftet med sinaiförbundet är inte att “ingå” i relation med Gud utan “besvara” hans utväljande
2. Politisk/teologisk underton: jfr med assyriska fördrag (700-tal) visat på likheter.
1) Villkor formulerade som lagar
2) Välsignelser och förbannelser. 3) Israel och Judar var Assyriska vasaller 700-700-tal. Texter imiterar det redan kända?
- Två lagsamlingar
Dekalogen= Exod 20:3-17 (10 budorden),
förbundsboken:
Israel har ett förbund med Gud
Josias Reform
Bakrund: problem med att många dyrkar Ashera och Baal
Kulten är inte centralicerad, många tempel överallt. Josia vill centralicera (600-talfvt) kulten i Jerusalam (Gud har utvalt)
Jerobeam I (900-talfvt) etablerar kult i Dan och betel-> leder till reformen
Varför vill han: skapa ordning i samhället och centralicera, josia vill ändra så de inte skulle få sama öde som nordriket. Assyrien är försvagat vilket förenklade reformen och josia frå möjlighet att stårka sitt styre, kan göra lite osm han vill (de ville ju dyrka alla gudar).
Eftersom kulten centraliserades kunde inte alla vara med, problem med tillgänglighet och sorts sekularisering.
Hur?: 2 kung- en bokrulle hittas i templet som säger att offrande ska ske på en plats, Deutr. 12-26 (grunden till deuteronistkällan). legitimerar josiar reform
Presentera det Deuteronomistiska historieverket!
Redogör kortfattat för dess innehåll (texter som ingår, vad som berättas här och karakteristiska drag). Går historieverket att knyta till Nordriket eller Juda specifikt? Till när, och på vilka grunder, kan historieverket dateras?
Böcker: Josua, Domarboken, 1&2 Samuel, 1&2 kungaboken.
Datering: Fram till exilen men inte dess slut
Narrativ: Erövring, domartiden, monarkins uppgån och monarkin
Karakterisktiska drag: Människor vill ha kungar, gus säger att de är underställa honom.
Ideologi: enbart Jahvedyrkan, Kultcentralicering, Negativ till monarkerna
Slutar under babylonska exilen.
Teologiska drag- förklarar babyloniska fångenskapen pga avgudadyrkan, centralicering av kulten. Jerobeams synd
Innebörd av begreppet herem
= att dedikera något(/någon) till Jahve.
I ett krig-> plundrar och dedikerar dettill jhave-> ofta händer genom förstörelse av alltign -> offret/plundret är så heligt att ingen annan får ta den-> färför frörstörs allt för att endast Gud ska ha det/den-> herem konceptet/ordet finns i utombibliska källor.
Redogör med hjälp av Collins för de 4 teorier som utvecklats beträffande den antika israels uppkomst. VIlken av teorierna har idag störst stöd och varför?
Imigrationsteorien: Migrationfrån högländerna till slätten
Erövringsteorin: Migration till landet genom erövring-> brist på arkeologiska fynd-> de fynd som finns motsäger bibliska berättelserna.
revoltteorin: Bönder som revolterade mot makten, befrielseteologin säger att israeliterna gjorde uppror mot socialt förtryck (bibeln: ta hand om änkor osv). Armarnabreven- kanaaniterna var missnöjda med egyptisk maktstruktur och skatter.
Evolutionsteorin: Kontinuitet från kanaaniterna -> hebreiska är en Kanaaneiskt språk-> Israelsitisk teologi är kanaanitisk i natur (baal cykeln tex). Kananiterna var inte ett folk (var massa olika först, fanns massa folk men språket var det samma). I egyptiska källor (mernethpha stenen) står det att Israel är ett folk i kanaan 1200fvt.
Orsaken till Monarkins uppkomst, utriker- och inrikespolitiska problem för denna tid och detta förlopp?
Det gick inte med domarna, folket ville ha en kung för de var korrupta och inte enade. Gud ville inte ha kungar men
Inrikes&utikes: domarna är korrumperade -> folket vill ha en kung istället-> handel kommer också in här för handeln skulle fungera bättre(domare styrde stammar/tribala ledare, de va militära ledare
Hot från filisteerna och folket behöver monarki för att stå emot dem för de är inte samlade (filisterna kommer ungefär samtidigt som israeliterna, 1200 tal)-> ville enas för att förstöra sig själva. Filisteerna = för folket. Folkökning leder till krav på nationell organisation, tex handel, konflikt mellan olika stammar kräver stabilitet-> Gud kan inte tolerera korruption och våld mot samhällets utsatta, Gud kan inte heller tillåta att filisteerna angriper guds utvalda folk. Gud kan inte heller tolerera att det finns en avsaknad av profeter som kan förkunna Guds vilja.
Gud är redan kung så det blir tvetydigt att de behöver en kung, messias “den smorde”
Redogör för några av de teologiska aspekterna av monarkins framväxt
med hjälp av följande underfrågor:
1. Inställning till monarkin,
2. På vilka grunder favoriseras vissa regenter i texterna medan andra förkastas?
3. Vem var saul och vilket omdöme ges han i texterna, och på vilka grunder?
4. Vilket omdöme ges David, och vilka var hans viktigaste bedrifter under hans tid vid makten?
- I samuels boken finns två inställningar till monarkin,
positivt: är att du räddar sitt folk och kungen blir tillsatt för att rädda guds folk. Gud räddar och ser vad folket behöver
Negativ: Man kan inte lita på mänskliga regenter, och är kritisk till att människor ska få en så upphöjd position, Gud griper in och räddar sitt folk som kung. - Dyrkar andra Gudar
- Israels första kung, samuel väljer honom (ångrar sig sen), bra krigare, gör dock ett fel- väntar inte på samuel när han ska offra vilket gör att han blir sedd som en dålig kung (han saknar tålamod) och förlorar Guds nåd.
- Vald av Samuel, israels andra kung, gjorde det som var gott i guds ögon,
-erövrar Jerusalem och besegrade jebuséerna
-gjorde Sions berg till kultisk medelpunkt
-Stormakterna (egypten och esopotamien) försvagas under hans regeringstid.
Gud gör förbund med honom- davidiska löftet - vadids ättlingar skall alltid vara kungar, messiastanken har grunder härifrån men inte utvecklad (josef är davids ättling), villkorslöst löfte, sionstanken (jerusalem är kallad försion ibland)- tar fröbundstanken till Jerusalem. Sionstanken var att jerusalm ska vara guds stad.
Vilken bibeltext går Messiastanken och Sionsteologin ytterst tillbaka på? Ange bibelbok och kapitelangivelse, samt redogör för textens viktigaste punkter.
o 2 sam 7:7-17 Nathans profetia,
o Gud lovar David att hans ättlingar ska styra Israel för evigt.
o Jerusalem ska bli Guds stad och Davids ättlingars tron.
o Gud ska beskydda och välsigna Davids ättlingar.
————————————
2 sam 7:7-17 Nathans profetia, messiastanken men inte utvecklad. Jes 7 talar man om att en kvinna ska bli havande och vara messias, men inget barn föds så messiastanken uppfylls aldrig där.
Natansprofetian- messiastanken (för de han som pratar för gud (han är sändebud))
Messiastanken/davidstradtione= Det ska alltid sitta någon utav davids ätt på tronen
Sionsteologin: folket är landet och landet är folket, Gud ska aldrig överlämna sitt folk. Detta säger David till Gud.
Summera, med hjälp av Collins, några centrala fakta beträffande Salomos tempel. T.ex. vad som fanns där och vad templet representerade.
Salomos tempel representerar JHVhs närvaro, den heligaste rummer-> JHVHs tron
Placera följande kungar i rätt historiskt sammanhang och rike samt vad som kännetecknar deras tid vid makten: Jerobeam I, omringad,
Jerobeam I (922-901)= Nordrikets första kung -> han kommer till makten efter att han gjort uppror mot salomo och Rehobeam-> Jerobeam blir kung pga 1) skatten 2) de vill inte gå till Jerusalem för att dyrka -> de vill behålla sina teempel.3) Salomo hade en tillåtande inställning till främmande kult, gör det möjligt att folket kan dyrka överallt.
Salomo frå mycket skit frö att han bygger andra tempel. Negativ referenspunkt för kommande regenter.
Omri(876-869)= Etablerar Samaria som Nordriket israels huvudstad, Historisk karaktär, Omnämns i Mesastenen, Far till Achav, Baalkult får starkare fäste, religiös synkretism
Placera följande kungar i rätt historiskt sammanhang och rike samt vad som kännetecknar deras tid vid makten: Achav & Jehu
Achav(869-850)= son till Omri.
Gift med den feniciska prinsessan Isebel.
Deuteronomisterna fördömer Achav som
den värste kungen av dem alla. Gynnade
Baalskulten i Israel, efter påverkan från sin
hustru.
Profeter som kämpar mot denna
baalsdyrkande tendens i Nordriket
var Elia och Elisha.
Jehu (843-815)= Blir smord i hemlighet till kung i militärläger.
Beger sig att avrätta sin rival Joram av Nordriket och
systersonen Achasja som just krönts till kung över
Sydriket – mördar därefter även drottning Isebel samt
alla männen av Achavs dynasti.
Koppling till Tel Dan inskriptionen? Jehu ett redskap
för kungen av Damaskus?
Jehu utrotade Baalsdyrkan (tillfälligt) i Nordriket.
Regeringstid präglad av strider, ovan nämnda
mord samt angrepp mot Baalsdyrkan, men behöll
kult vid Dan och Betel!
Vilka (geopolitiska) faktorer kan ha inverkat på det faktum att Nordriket Israel inte varade mer än ca 200 år, medan Sydriket Juda stod kvar i ytterligare ca 150 år?
Nordrikets fall= Interna konflikter, instabilitet, kungar som mördas ofta, period präglad av konflikter med Egypten, Syrien (Aram), Moab och
slutligen Assyrien, expanderande assyrisk tribut, Syrio-efraimitiska krisen., Social segregering, mindre etniskt homogent, Nordriket Israel mer bördig jord, tre gånger större, fler kungar, handelsvägar gjorde platsen attraktiv
placera följande kungar i historiskt sammanhang och rike: Hiskia, Manasse och Josia. Återge vad som kännetecknar deras tid på väg till och tid vid makten
Hiskia(700-tal)= lägger grunden för Josias framtida reform, återställa efter avgudagyrkan, försökte centralisera kulten, Kultrefrom mor baal och ashera dyrkan). Ville inte betala tribut- de intog Jerusalem av sanherib.
Manasse= Den värsta kungen ( deuteronomisten), sägs att han dyrkade alla himlens väsen, offrade sina barn, längsta regerande kungen, bra kung historiskt- byggde vägar och ökade välfärden.
Josia= Motsatsen till Manasse, Reformerade kulten/centralicerade, Avskaffade avgudadyrkan- gjort fel tidigare, förföljde andra kulter/relgiioner, Hittade lagbok= deuteronomium i templet= anledning till reformen,
Beskriv kort omständigheterna kring Sanheribs belägring av Jerusalem år 701fvt. Vilken kung och vilken profet finns i staden vid denna tid?
Sanherib(704-681): Kung av assyrien- Belägrar Jerusalem för att Hiskia vägrar betala tribut, Jesaja aktiv (protojesaja) verkar för kungen, Jesaja bill övertyga Hiskia om att guds hjälp ska rdda dem- men Hiskia ignorerar och söker allianser i egypten. sanherib lyckas inte ta Jerusalem- enligt bibeln för att gud hjälpte men i historien är att han vill lägga fokus på annat krig (men står int etydligt). själva Juda var under assyriskt styre.
Vad har den klassiska profetismen sina rötter? Vad var dessa profeters viktigaste aktionsområde och viktigaste uppdrag? Till vem/vilka riktade dessa profeter sin förkunnelse. Vilka?
Rötter: Rikt utomblibliskt material vittnar om tidiga profeter i andra kulturer. Tex Omen- och orakelprofeter omnämnda i Egypten, mesop. babylo.
tidiga/hitoriska profeter= Samuel & Natan: Smörjer och vägleder kungar. tidiga profeter varnade, hjälpte kungen. Kungaböckerna nämner profeter som stödjer och kritiserar kungen.
Kännetecken: Nära hovet, till kungen- inte folket. Nationellt fokus.
Tidiga profeter hittas ofta i deuteronomistiska historieverket
Klassiska/skfift profetismen=
växer ram under 700-talet.
Kännetecken: Hela Israel, ibland skapelsen, Absolut dom, JHVH är aktiv i världspolitik. 700-tal fokus på dom och 500-tal fokus på frälsning. Inte helt anställda av kungen- i kontrast till tidiga profeter (som Elias, och Elisha).
hesekiel=Blir kallad.i babylon. alla bär sina egna syner, bli rättfärdigt individuellt. De andra skyller på alla
Jeremia= Verkar innan Babylon, sen drar han till Egypten. “gud vill inte ha några offer om ni inte tror på honom”.
Proto-jesaja:
Likheter tidiga/skrift:
Social, politisk och religiös kritik, budbärare”så säger herren”
Skriftprofeterna från Nordriket respektive Juda tar hjälp av olika traditioner i sin förkunnelse, Vilka?
Nordrikets profeter: tradition-Exodus och patriarkerna.
Amos + Hosea
Hosea=mot Baal dyrkan, otrogna kvinnan som symboliserar israels äktenskapsbrott, (Jahve beskrivs som make), relationen är beroende av kontrakt- va inte korumperad. kritik mot monarkin, och avgudadyrkan
Amos= Israel 700fkr, strax innan Josaja, Herde, såg synder om israel, vill ha rättvisa i samhället, pratar om domen, kritiserar kulten, gud är allas gud, kallar sig inte profet. var från jula men verkade i nordriket. Jahve är allas gud- israel inte speciella (kritiserar exodus). kritik mot Kulten (prästliga) och de orättvisa (sociala)
Sydrikets Profeter: 1) Proto-jesaja (700tal), sionstraditionen (platsen för guds närvaro), davidstradtion (vem som skall sitta på tronen 2sam 7), i en katastrof räddas få,
Vad kännetecknar klassiska profetismen?
Jesaja= Davidstraditionern, sionstraditionen,
Klassiska profetismen= Social kritik, politisk kritik, rådgivare och fördömer kungen, kungen och allmänheten, radikal religionskritik. Klassiska profeter= Jeremia, Jesaja och Hesekiel, varnar hela israel/ger hopp, Jeremia- ta hand om fattiga och änkor
profetens förkunnelse & profetens skfirt
tidiga profeter= varnade, hjälpte kungen,
Tidiga profeter hissas ofta i deuteronomistiska historieverket, de håller inte med, rådgiver kungen, säger ingenting till själva folket,
Presentera profeterna Jeremia och Hesekiel utifrån deras syn på Jerusalems och Judas förstörelse 587:
-Vad anser respektive profet är problemet i det av katastrof hotade Juda (innan 587)?
-Vad går profeternas anklagelser mot folket ut på?
-Vad blir konsekvensen av denna situation enligt profeten? Var specifik, dvs. fokusera på de båda profeternas specifika sätt att beskriva situationen.
-Hur resonerar respektive profet om framtiden, dvs. tiden efter 587?
Jeremia: Kritisk mot Jojakins utrikespolitik och manade sidkia till lugn och underkastelse.
-Teologisk utgångspunkt- folkets framtid är beroende av otrogenhet och trohet till sinaiförbundet.
-Problemer: Avgudadyrkan! Ett ointresse för förbundsrelationen. JHVH har valt att träda ur förbundet. Sociala orättvisor
-Konsekvens: Exilen blir Guds straff.
-Hoppets fas: Davids- och sionstraditionen har raserats, Livet efter exilen kommer vara annorlunda, “nya förbundet”. gud kommerm en komer låta dem återvända, återupprättelse, ntt hopp, förbund, messias kommer komma, nya förbundet kräver inget tempel eller stad,
hesekiel: prästsläkt- kulturelis- får åka iväg i första omgången, skrivit i jag-form, synder om jerusalem, individena ansvar- gör en förändring själv.
-Problem: Arg på att templet är vanhelgat, JHVh kan inte längre vara där
-Konsekvens: gud lämnat tempelt och utmäter straff. Folket menar att de är deras fäders synder men Hesekiel betonar individens ansvar.
-Framtiden: metaforer för apokalyptiken- Stenhjärtat bli till ett hjärta av kött, torkade ben; gud återvänder till templet, kvinnoexemplet som metafor, två prostituerade som representerar samarien och jerusalem (Hes23)
Proeternas andkagelser mot folket:
Jeremia: kommer komma folk från norr,
Hesekiel: Individuellt ansvar- det är ditt eget ansvar
Förklara omständigheterna kring Jerusalems förstörelse 587 f.v.t.
Ni bör i detta sammanhang känna till Jojakin, Sidkia, Gedalja, Nebukadnessar och Kyros.
598- nebukadnessar skickar styrka till jerusalem för juda vill inte betala tribut till babylon, depoterar/avsätter Jojakin till babylon och hesekiel (första depotationen) för de kunde bli upprorsmakare, Jojakin lever bra i babylon. Jojakin får efterträdare, “sidkia” fortsätter Judas upprors-politik men Jeremia är kritisk och uppmanar till att lyda - blir mördad. Sidkia var kusin till Jojakin.
587-Gedalja: Han lyder, men mördas av sina egna som då flyr till Egypten tillsammans med Jeremia. Ståthållare. 539 kommer den persiske kungen Kyros och tar över makten i Babylon och låter dem gå tillbaka.
Kyros Josaja “messiah”
Vilka röster om exilkatastrofen finns representerade i Psaltaren?
ps 44: “Oförklaaligt, varför herre”- Gud har förbrutit sig, inte folket
Ps 74: Exilen var inte bra för gud
Ps 79: Både folket och Jhvh lider
Exilen tolkad i Psaltaren:
Ps 137
Staden som en kvinna, Barnen= stadens befolkning/kungahus? “försköterska-dina spädda barn”
slutredigering 200-tal, ursprung i salomos tempel
Tjänarsångerna i profeten Jesajar bok har studerats och tolkats flitigt, inte minst frågan om tjänares identitet.
Identiteten är israel. Collins menar att det inte är >en< tjänare- vi har inte en
Problemet: Konflikter mellan de som återvänder och de som stannar kvar. Vem är den “sanna israel”, de som stannat eller återvänder.
Tilltänkta läsare: De israeliter som var ovänligt inställda till återvändarna.
Syftet: Ena folker, skapa förståelse och empati för den ratade återvändande folkruppen, de so antagit en tjänares gestalt - så att de andra skulle få leva!
Ställföreträdande lidand
(Postexil-frågor: Vem ska leda folket?)
I profeten Jesajas bok anspelas det på äldre texter och traditioner/teman för att förmedla ett nytt budskap för samtiden, och för att ingjuta hopp inför framtiden. Vilka traditioner/texter tas till hjälp och hur appliceras dem?M
Monoteism, sion, david, resttanken- måste finnas en spillra rena judar kvar.
Goel, en plikt att hjälpa den man står nära, messia, skapare och kaos kamp motiv, Moshia, den som räddar/ frälsare, Guds förpliktelse att rädda, folket inställning är samma sak som profetens utmaningar,
c.402-
Jesaja 53. individsröst men man talar om kollektiv
(Proto-Jesaja: 1-39 Huvudsakligen 740-700 fvt
Deutero-Jesaja: 40-55 Exiltiden, ca, 550 fvt
Trito-Jesaja: 56-66 Efter exilen, staden byggs upp, liksom templet.)
Tiden efter exilen, de ca 150 åren efter 539:
-Vilka frågor var viktiga att besvara? Vilken grupp ansågs vara den auktoritativa?
-Vilken syn på framtiden presenteras i Hesekiel 40-48, Haggai och Sakarja?
Vilken grupp ansågs vara den auktortiavtia? Ledarskap? Kung, präststyre, politisk ledare, mishmash?
Vad ska man lägga pengar på? infrastrukturen? Templet(hur viktigt?)? eller folket?
Hesekiel: präststyre
Haggai: templets återuppbyggnad
Frågor: Identiteten, vem är vi? de som komit tillbaka till babylon eller de som blandats med icke-israeliter?
Vilken grupp anses vara det autoritativa?
De som tog templet (återvände), de som kom tillbaka från exilen.
Vilken syn på framtiden presenteras i Hesekiel 40-48, Haggai och Sakarja?
Hesekiel: Präststyre (nämner furste, möjlighet kung)
Haggai : Jerusalems tempel, monarki från davids tempel. enbart monarki
Sakarja: Jerusalem och nya ledarskapets (tempel), politisk och prästerligt styre, sätter hopp till serabubbel (som haggai) och davidiska ätten ska återuppställas- diaki Både kung och präst
När uppträder esra och nehemja och vad är de kända för? Varför var deras arbete viktigt?
Esra: återvänder från babylon 500-tal, präst, Vill bryta blandäktenskap för att inte riskera avgudadyrkan för kvinnorna kan dyrka andra gudar, identitetsfrågan, pratar om återuppbyggandet av Jerusalem, uppträder direkt efter exilen, tvångsskiljsmässa, Religiösa reformarbetet. Hade med sig bok (“moses lag” pentateuken) och pratade om lövhyddohögtiden, Kommer till jerusalem 75 års återuppförande,
Nehemja: ståthållare i persien (skriftlärd), politiska och sociala reformarbete, bygger stadsmurarna i jerusalem, Tempelskatt, man ska hålla sabbaten (hänger ihop med muren, handel osv), och emot nya blandäktenskap, Identitetsfrågan- säkra och isolera judiska(israeliska) gruppens inflytande
Båda Esra och nehemja del av kronistiska historieverket
Förklara begreppet apokalyptik, vad kännetecknar den apokalyptiska genren?
Apokalyptik= “att avslöja”-grekiska,, hemligheter- de dödas, domen, slutet
berör den yttersta tiden, kosmologi,
- Enok och Baruk= otroliga resor (blev ängel), i himlen/kosmos, änglar,
- Daniels apokalyptik= domedagen, dömande av individer, efterliv, människosonen, enok
Ger möjlighet att betona att budskapet är giltigt, all judisk apkalyptik använder man perosner fårn länge sen för legitimitet
När uppträder Esra och Nehemja och vad är de kända för? Varför var deras arbete viktigt?
Esra: återvänder från babylon 500-tal, präst, Vill bryta blandäktenskap för att inte riskera avgudadyrkan för kvinnorna kan dyrka andra gudar, identitetsfrågan, pratar om återuppbyggandet av Jerusalem, uppträder direkt efter exilen, tvångsskiljsmässa, Religiösa reformarbetet. Hade med sig bok (“moses lag” pentateuken) och pratade om lövhyddohögtiden, Kommer till jerusalem 75 års återuppförande,
Nehemja: ståthållare i persien (skriftlärd), politiska och sociala reformarbete, bygger stadsmurarna i jerusalem, Tempelskatt, man ska hålla sabbaten (hänger ihop med muren, handel osv), och emot nya blandäktenskap, Identitetsfrågan- säkra och isolera judiska(israeliska) gruppens inflytande
Båda Esra och nehemja del av kronistiska historieverket
förklara och beteckna vad som utgör dessa förbund: Noah, Abraham, Sinai, Davidslöftet, Det nya förbundet
Förbundet med Noa: Gud beordrar Noa att bygga en ark för att rädda sin familj och djurriket. Förbundet är ett villkorslöst förbund, det krävs ingen konkret motprestation (Noa offrar men är inte tvungen). Förbundstecken: Regnbågen
Förbundet med Abraham: Kap 15 Gud ger adam löftet om att han kommer få lika många ättlingar som stjärnorna på himmelen, utan motprestation (J-källa). Djuroffet är förbundstecknet.
Kap 17 säger Gud till adam samma sak men denna gången finns ett förbundstecken och genkrav att alla skall omskära sig. för att upprätthålla förbundet att abraham ska få stort släkte
Förbundet i Sinai: Mose får stentavlorna, israel är Guds beskyddade folk. Lagen/stentavlorna är förbundet
Förbundet med David/davidslöftet: Gud lovar david att hans ättlingar alltid skall sitta på tronen genom Nathan, Messiaslöftet. Kopplat till 2 sam 7.
Sionsteologin: folket är landet och landet är folket, Gud ska aldrig överlämna sitt folk. Detta säger David till Gud.
Det nya förbundet: Jeremia talat om det nya förbundet. Skriven under exilen, kulten är borta och Jerusalems tempel är borta. Tron på JHVH ska finnas i deras hjärta, templet och texterna finns i ditt hjärta. för att bevara Judarna
Kronistiska Historieverket
Böcker: Krönikeböckerna, Era, Nehemja
Från Adam till post-exil
Betonade ideologi: Identitetsbyggande, “vi är ett folk”, Vi som kommit tillbaka är de sanna Israel.
Krönikeböckerna historia från Adam
Esra: upphäva alla blandäktenskap
Nehemja (ståthållare ditsatta av Persien): Inte tillåta nya blandäktenskap, börjar med skatt till templet
Samma person sägs ha skrivit alla böcker.
skrivet under persiska perioden- för att det nämns i böckerna + templets återbyggnad